Atlantområdet

Länderna i regionen

Det atlantiska samarbetsområdet omfattar länder i den västra delen av Europa som gränsar till Atlanten. Samarbetsområdet 2021–2027 omfattar det föregående Interregprogrammets territorium (kustregionerna Portugal, Spanien, Frankrike, Irland, den autonoma regionen Kanarieöarna), med undantag för Förenade kungariket*. Dessutom omfattar den ytterligare två regioner i Spanien (Andalusien och Rioja). En karta som jämför de gamla och nya gränserna kan ses här.

* Från och med ikraftträdandet av Storbritanniens utträdesavtal den 1 februari 2020 kommer innehåll från Storbritannien inte längre att uppdateras på denna webbplats.

Politisk ram

1.    Program för transnationellt samarbete

Programmet Interreg VI B för Atlantområdet (2021–2027), som formellt godkändes av Europeiska kommissionen den 8 september 2022, förnyar åtagandet med Atlantregionerna till stöd för innovativa initiativ som bidrar till tillväxten i detta område, löser gemensamma utmaningar över gränserna genom genomförande av gemensamma åtgärder, utbyte av god praxis och bidrag till ny eller nuvarande politik. Det fastställer fyra prioriteringar:

1. Blå innovation och konkurrenskraft (”Ett smartare Europa”)
2. Blå och grön miljö (”Ett grönare Europa”)
3. Blå hållbar turism och kultur (”Det sociala Europa”)
4. Bättre styrning av samarbetet (”Interregmålet”)

Anpassning till klimatförändringar behandlas särskilt under prioritering 2 och med det särskilda målet ”Främja anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker, motståndskraft med beaktande av ekosystembaserade strategier”. Det särskilda målet bidrar också till strategin för Atlantområdet genom att stödja de åtgärder som ingår i pelare IV i handlingsplanen för Atlanten 2.0 (se avsnitt 2 på denna sida, Makroregionala strategier). Programmet förväntas leda till en ökad kapacitet att identifiera, förebygga och hantera risker med ett bättre deltagande av medborgare och offentliga myndigheter och en förstärkt styrningsram. Med tanke på att samarbetsområdet har en stor andel kustområden och kustnära områden är programmet särskilt inriktat på kust- och havsrisker, med åtgärder för att stärka kusternas motståndskraft och innovationen inom den blå ekonomin. Anpassning uppnås också genom prioritering 1 (blå innovation och konkurrenskraft) genom att öka innovationskapaciteten och digitaliseringen. Dessutom nämns anpassningen till klimatförändringarna också i prioritering 3 (att utveckla blå hållbar turism) och prioritering 4 som en övergripande fråga, eftersom anpassningen sannolikt kommer att gynnas av flernivåstyre och transnationella strategier.

Det tidigare programmet Interreg V B för Atlantområdet (2014–2020) syftade till att genomföra lösningar på regionala utmaningar på områdena innovation, resurseffektivitet, miljö och kulturella tillgångar för att möjliggöra en bättre livskvalitet i Atlantområdet.

Anpassning till klimatförändringar omfattades av prioritering 3 (stimulera innovation och konkurrenskraft) och det tillhörande målet 3.1 ”Stärka riskhanteringssystemen”. De resultat som uppnåddes genom programmet omfattade förbättrat samarbete som bidrar till att minska riskerna och deras effekter och till att stärka säkerheten för befolkningen och miljön genom att stärka Atlantregionernas motståndskraft och planeringskapacitet på lokal och regional nivå.

2.     Makroregionala strategier

Även om det inte har utarbetats någon verklig makroregional strategi fungerar den maritima strategin för Atlantområdet som en ram för transnationellt ekonomiskt och socialt samarbete. Strategin omfattar kuster, territorialvatten och jurisdiktionsvatten i EU:s medlemsstater med Atlantkust, deras yttersta randområden samt internationella vatten. Handlingsplanen för Atlanten 2013–2020, som åtföljer strategin, genomgick en halvtidsöversyn 2017 som ledde till antagandet av en reviderad handlingsplan för Atlanten 2.0. Huvudsyftet är att frigöra den blå ekonomins potential i Atlantområdet och samtidigt bevara de marina ekosystemen och bidra till anpassning till och begränsning av klimatförändringarna. I handlingsplanen konstateras att den blå ekonomin kan bidra till att lindra klimatförändringarna genom att främja naturbaserade lösningar och förbättra den hållbara användningen av akvatiska och marina resurser. Anpassningen till klimatförändringarna behandlas särskilt i den andra pelaren i handlingsplanen: ”Friska hav och motståndskraftiga kuster” och mål 6: ”Starkare kustresiliens”.

Atlantic Arc Commission under Conference of the Peripheral Maritime Regions (CPMR) täcker de flesta av de regioner som deltar i Atlantområdet. Arbetet i Atlantbågskommissionen främjar samordning mellan europeisk, nationell och regional nivå och främjar genomförandet av EU:s politik i Atlantbågsområdet. Kommissionens arbetsgrupp för Atlantstrategin påverkar den strategiska inriktningen för den maritima strategin för Atlantområdet, övervakar dess genomförande i territorierna och bidrar till översynen av dess handlingsplan.

Arbetsgruppen för utforskning av en makroregion i Atlanten är en plats där de atlantiska regionerna kan utforska möjligheterna att anta en makroregional strategi i Atlanten. Behovet av att ge incitament till hållbarhetsdimensionen när det gäller anpassningsåtgärder i Atlantregionen, särskilt i kustområden, där riskerna är utbredda, framhålls i den politiska förklaring från 2021 som godkändes av Atlantbågskommissionens medlemsstater.

3.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Ospar-konventionen om skydd av den marina miljön i Nordostatlanten omfattar ett större område än EU:s transnationella Atlantområde, inbegripet, utöver tre Atlantregioner (Keltiska havet, Biscayabukten och Iberiska kusten samt Atlanten i vidare bemärkelse), även två andra regioner: Arktiska vatten och Nordsjön. Femton regeringar i Nordostatlanten och EU ingår i Osparkonventionen. Inom ramen för Osparkonventionen behandlas klimatförändringar (och havsförsurning) som en övergripande fråga när det gäller kunskapsgenerering, övervakning av effekter och utformning av förvaltningsalternativ, i syfte att öka ekosystemens motståndskraft. År 2019 inrättade Ospar en tillfällig korrespondensgrupp för havsförsurning (ICG-OA).

4.      Strategier och planer för anpassning

Nordostatlantiska miljöstrategin (NEAES) 2030 för årtiondet 2010–2030 antogs den 1 oktober 2021 genom en översyn på hög nivå av Ospars tidigare strategi. Även om det inte är en strategi för anpassning till klimatförändringarna är strategins vision att uppnå ett rent, friskt och biologiskt diversifierat Nordostatlanten, som är produktivt, hållbart använt och motståndskraftigt mot klimatförändringar och havsförsurning. Fyra strategiska mål handlar om klimatförändringar och handlar om resiliens (strategiskt mål 5), medvetenhet (strategiskt mål 10), anpassning (strategiskt mål 11) och begränsning (strategiskt mål 12). De fördragsslutande parterna har enats om att genomföra NEAES 2030-strategin genom en genomförandeplan. Genomförandeplanen kompletteras av Ospar-programmet för åtgärder och insatser,som är ettövergripande och integrerat instrument för att stödja planering och utveckling och följa framstegen i genomförandet av åtgärder och insatser. För att göra haven motståndskraftiga mot klimatförändringar och havsförsurning kommer Ospar att genomföra flera initiativ för att övervaka, bedöma och reagera på nuvarande och förväntade effekter, och även utveckla en regional strategi för att tillämpa naturbaserade lösningar för koldioxidlagring och klimatresiliens.

5.     Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020

Nedan redovisas exempel på projekt som finansieras genom Atlantprogrammet 2014–2020.

Projektet Mycoast  (Coordinated Atlantic Coastal Operational Oceanographic Observatory) (2017–2021) har stärkt ett transnationellt perspektiv för kustmonitotoring och prognosverktyg. Åtgärderna för datahantering främjar öppet och kostnadsfritt informationsutbyte och interoperabilitet mellan kustobservatorier och de gemensamma europeiska datasystemen (Emodnet, Copernicus INSTAC, SeaDataNet). Riskhanteringsverktyg utvecklades och validerades gemensamt. Nyckelaktörer som arbetar med att hantera och förebygga kustrisker stödde denna utveckling tillsammans med nyckelaktörer som ansvarar för att hantera vattenkvalitetsfrågor och med dem som ansvarar för att hantera sjösäkerhet och insatser vid föroreningsincidenter.

Dessutom stöder projektet ökad medvetenhet om dessa risker i Atlantområdet och bidrar till att identifiera och främja möjligheter för den privata sektorn, till exempel när det gäller vattenbruk, sjöfart och vindkraftsleverantörer.

Projektet PRIMROSE (Predicting risk and impact of harmful events on the aquaculture sector) (2017–2020) gav kunskap för riskhantering. Dessa risker avser (bland annat) klimatrisker för vattenbrukssektorn, vilket skapar ett system för gränsöverskridande riskprognoser på kort till medellång sikt och en långsiktig bedömning av klimatpåverkan på skadliga algblomningar och patogener.  Projektet levererade en webbportal som hjälper till att förutsäga risken för och effekterna av skadliga algblomningshändelser, vilket utgör ett viktigt verktyg för Europas vattenbruksindustri. De tio projektpartnerna inkluderar akademiska forskningsorganisationer i alla fem länder som deltar i Atlantprogrammet och representanter för fiskeri- och vattenbrukssektorerna i Storbritannien och Spanien. Även om anpassningen inte uttryckligen tas upp är klimatförändringarna en av påfrestningarna på de marina ekosystemen, som också betraktas som en utmaning för invasiva arter.

Projektet Risk-AquaSoil (Atlantisk riskhanteringsplan för vatten och mark) (2017–2019) syftade till att fastställa en övergripande förvaltningsplan och ett gemensamt initiativ för klimatrisker i samband med mark och vatten för att förbättra landsbygdsområdenas motståndskraft i Atlanten. Förvaltningsplanen omfattar utformning av tjänster för tidig varning och diagnos. Det omfattar också utveckling och testning av innovativa strategier (pilotåtgärder) för en bättre mark- och vattenförvaltning med tanke på de risker som är förknippade med klimatförändringarna. Berörda parter och lokalsamhällen deltog i utbildning och kapacitetsuppbyggnad, i riskhantering och skadeersättningssystem.

Upptäck hur den kunskap somvisas på den här sidan har inspirerat aktörer som arbetar på olika förvaltningsnivåer att utveckla skräddarsydda lösningar i olika politiska och praktiska sammanhang.

• EU:s generaldirektorat för forskning och innovation: Använda Climate-ADAPT för att hitta de senaste vetenskapliga rönen om anpassning för att fastställa dagordningen för EU:s finansiering av forskning och innovation
• Karpaterna: Använda landinformation från Climate-ADAPT för att utveckla en transnationell regionsida i Karpaterna och bidra till internationell anpassningspolitik
• Pyrenéernas observatorium för klimatförändringar: Använda sidor om transnationella regioner från Climate-ADAPT för att utveckla en gränsöverskridande anpassningsstrategi i Pyrenéerna