Anpassning i Östersjöregionen

Påverkan & Sårbarheter

Östersjöregionen (BSR) har en enorm geografisk utbredning och omfattar två klimatzoner: medan ett fuktigt, subpolärt klimat dominerar i norr och nordost, visar söder och sydväst ett oceaniskt, tempererat klimat. Globala klimatmodeller projicerar uppvärmningen av BSR att vara högre än den globala genomsnittliga uppvärmningen kommer att vara. Klimatvariationen kommer med största sannolikhet att öka. Regionens stora sårbarhet för klimatförändringar presenteras nedan för fyra sektorer: turism, biologisk mångfald, livsmedelsproduktion och infrastruktur.

Observationer och prognoser

I detta avsnitt presenteras kortfattat observationer och scenarier för klimatförändringar i Östersjöregionen (se även relaterad information om observationer och scenarier i hela Europa).

Förändringar i temperatur och salthalt:

Studier förutser en temperaturökning för alla årstider för alla delar av BSR men med skillnader mellan årstider och regioner. Ökningen förväntas bli större på vintern (upp till 4–6 °C på 2000-talet i de norra delarna) än på sommaren. För vissa delar av norra Östersjön kan den vara ännu högre än 6 °C. Årsmedeltemperaturen för hela Östersjön förväntas öka med 3–5 °C under detta århundrade. En allvarlig konsekvens av den stigande temperaturen är dess effekt på Östersjöns salthalt. Till följd av detta förväntas flodavrinningen öka, vilket kan leda till en framtida minskning av både yt- och bottensalthalten.

Förändringar i nederbörd:

Den totala nederbörden i Östersjöns avrinningsområde förväntas också öka. Ökningen av nederbörden kommer att vara störst i de norra delarna av regionen och sker främst på vintern. Under 1900-talet observerades en total ökning på 10-50 mm per år i vissa regioner, medan andra regioner blev något torrare. Denna trend förväntas fortsätta med ojämna säsongsmässiga och rumsliga fördelningar. I de norra delarna av Östersjöns avrinningsområde kan vinternederbörden öka med omkring 25–75 % fram till slutet av 2000-talet, men sommarnederbörden varierar mellan -5 och 35 %. I de södra delarna förväntas nederbörden öka från 20 % till 70 % på vintern och minska med upp till 45 % på sommaren. Översvämningar blir mer sannolika, särskilt i de södra delarna av Östersjön under vintern.

Förändringar i havsisförhållanden:

Alla modeller och scenarier som används visar drastiska minskningar av istäcket på Östersjön under nästa århundrade, vilket representerar kortare issäsonger med minskad isutbredning. Under det senaste århundradet har längden på issäsongen redan minskat med 14-44 dagar. Den förväntas minska ytterligare under 2000-talet med upp till 2-3 månader i de centrala delarna av Östersjön.

Höjning av havsnivån:

Med tanke på ökningen av de globala havsnivåerna och ökningen av havsvatten på grund av högre temperaturer ökar sannolikheten och den möjliga varaktigheten för stormvatten.

Sektorsspecifika effekter och sårbarheter

Dessa förändrade klimatförhållanden kommer att påverka en rad olika sektorer. För de fyra nyckelområdena biologisk mångfald, turism, livsmedelsproduktion och infrastruktur belyses effekterna av klimatförändringarna nedan (för mer information och politik om de enskilda sektorerna, se EU:s sektorspolitik).

Biologisk mångfald:

Ökade temperaturer, ett större inflöde av sötvatten till Östersjön till följd av ökad nederbörd och minskad salthalt kommer att ha en direkt inverkan på näringscyklerna i Östersjön. Saltälskande arter kan drivas ut ur sin livsmiljö eftersom många av dem, såsom sill och skarpsill, inte ursprungligen är anpassade till det bräckta vattnet i Östersjömiljön och lever i utkanten av sitt fysiologiska toleransområde när det gäller salthalt. Samtidigt kan varma vattenanpassade exotiska arter från södra havsområden nå Östersjön och etablera sig på lång sikt. Sammantaget kan den förändrade sammansättningen och utbredningen av arter i Östersjön äventyra fiskerinäringen och den biologiska mångfalden.

Vid höga vatten kan näringsämnen transporteras av vattnet från åkermark eller hedområden till Östersjön, vilket förstärker övergödningen. Dessutom, när temperaturen stiger, kommer havets förmåga att behålla syre också att minska. Det överskott av näringsämnen som blir följden kommer att försämra vattenkvaliteten och störa det marina ekosystemet. Under dessa förhållanden är alger mer benägna att överleva, samtidigt som de driver ut andra arter, märkbara vid massiva ökningar av algblomningar i Östersjön. Särskilt i områden med minskad vattenförnyelse kan detta till exempel leda till bentiska öknar.

Utöver detta kan klimatförändringar leda till minskad nedsänkt vegetation, mer pelagisk planktonproduktion och förändringar i tillväxt- och reproduktionsparametrar för fauna och flora. För mer information om effekterna på biologisk mångfald och livsmiljöer, läs Baltadapt-rapport nr 3 och EU:s sektorspolitik: Biologisk mångfald.

Turism:

Förändringar i temperatur, vattenkvalitet, nederbörd och extrema väderhändelser samt stigande havsnivåer leder till flera risker för turistutbud och infrastruktur. Det ökade behovet av kylning, vattenbrist, översvämningsskador på infrastruktur och avbrott i affärsverksamheten leder till ytterligare kostnader för turistnäringen. Kust- och stranderosionen och förlusten av inhemska kustarter och livsmiljöer kan minska attraktionskraften hos vissa turistregioner och turistattraktioner. Blågrönalgblomning orsakad av högre temperaturer och övergödning i Östersjön kan påverka strandturismen.

Samtidigt kan turistsektorn i BSR dra nytta av längre säsonger och mindre nederbörd på sommaren. För mer information om klimatförändringarnas inverkan på turismen, se t.ex. resultaten av BaltCICA-projektet och Baltadapt Report nr 6.

Livsmedelsproduktion:

Jordbruket påverkas av klimatförändringarna i form av mer extrema väderhändelser, varmare medeltemperatur, ökad näringsläckage och ökad nederbörd. När det gäller jordbrukssektorn i Östersjöregionen avgör klimatförändringarna riskerna för förlust av grödor och boskap, förekomst av sjukdomar och skadegörare samt minskad skördeavkastning (t.ex. i Litauen och Polen). Översvämningar kan skada byggnader och infrastruktur samt grundvattnets vattenkvalitet om de når inlandet, vilket också kommer att få allvarliga konsekvenser för jordbruket.

Klimatförändringarna förväntas dock också avslöja nya möjligheter för jordbruket i Östersjöregionen. Avkastningen på grödor och grönsaker (t.ex. i Estland och Lettland) kan komma att öka, växtsäsongen kan komma att förlängas och lämpliga växtsorter och arealer för odling av grödor kan komma att utvidgas. För mer information, se EU:s sektorspolitik: Jordbruk.

Fisket är särskilt hotat av en betydande ökning av havsvattentemperaturen, förändringar i salthalten och förändringar i syrekoncentrationen och havsförsurningen. Sektorn kommer med största sannolikhet att behöva hantera förändringar i arternas utbredning och fiskbeståndens produktivitet. Mer information om effekterna på fiskbestånd och fiske finns i Baltadapt-rapport nr 4.

Infrastruktur:

Klimatförändringarna kommer att påverka BSR-infrastrukturen när det gäller stigande temperaturer, minskande havsistäcke, havsnivåhöjning, förändrad nederbörd, förändringar i stormmönster, vädervariationer, extrema väderförhållanden och vindvågor. Förändringarna kan orsaka skador på infrastrukturkonstruktioner, kustskydd och svårigheter att manövrera fartyg. Dessa planerade förändringar innebär dock också nya möjligheter för regionen. Främst på grund av minskningen av havsistäcket kan sjöfarten bli enklare och fraktsäsongerna kan förlängas. För mer information om konsekvenserna för infrastrukturen, läs Baltadapt-rapport nr 5 eller besök EU:s sektorspolitik: Infrastruktur.

Osäkerhet

Den relativa osäkerheten för modellsimuleringsresultat om uppvärmning för BSR är högre än för global uppvärmning på grund av intervallet av prognoser. Exempelvis varierar prognoserna för uppvärmningen från slutet av^1900-talet till slutet av 2000-talet för den norra delen av Östersjön från 1 °C på sommaren till mer än 6 °C på vintern. Osäkerheten för nederbördsförändringar är ännu större.

Modeller löser inte småskaliga variationer av förändringar och mikroklimatiska förhållanden som orsakas av regional topografi och marktäcke. Det krävs en mer geografiskt detaljerad bedömning och användning av statistiska eller dynamiska nedskalningsmetoder. Dessutom kommer kunskap, en fortsatt vetenskaplig process och förbättringar av modeller att ge uppdaterade och nya prognoser.

Beslutsfattare i anpassningsplaneringen måste dock hantera osäkerheten. Osäkerhetsvägledningen hjälper dem att väga in osäkerheten i anpassningsbesluten och förmedla den.

Europeiska kommissionen

Europeiska miljöbyrån