Nordsjön

Länderna i regionen

Samarbetsområdet i Nordsjöregionen (NSR) omfattar territorier i Nordeuropa som är stängda för Nordsjön. Alla deltagande regioner gränsar till marina vatten och många av dem är kustregioner. Samarbetsområdet för Interregprogrammet 2021–2027 sträcker sig från norra Frankrikes kustregioner till de södra delarna av Norge och utvalda regioner i Sverige. Jämfört med föregående programperiod (2014–2020) är de viktigaste förändringarna följande:  uteslutandet av hela Förenade kungariket* och Norges nordligaste grevskap (de senare ingår nu i den norra periferin och arktiska regionen), inkluderandet av Frankrike som ny partnerland och utvidgningen till Nederländernas och Flanderns hela territorium. En karta som jämför de gamla och nya gränserna kan ses här.

*Från och med ikraftträdandet av Förenade kungarikets utträdesavtal den 1 februari 2020 kommer innehåll från Förenade kungariket inte längre att uppdateras på denna webbplats.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

För att stödja politiken på EU-nivå, ta itu med regionala utmaningar och starka sidor och dra lärdom av den föregående programperioden bygger Interreg VI B-programmet för Nordsjön (2021–2027) på fyra tematiska prioriteringar:

• Prioritering 1: Robusta och smarta ekonomier i Nordsjöregionen
• Prioritering 2: En grön omställning i Nordsjön
• Prioritering 3: En klimattålig Nordsjöregion
• Prioritering 4: Bättre styrelseformer i Nordsjöregionen

Anpassning till klimatförändringar behandlas särskilt inom prioritering 3. Det syftar till att utveckla ett långsiktigt perspektiv för att bevara den naturliga miljön i Nordsjöregionen och skydda samhällen från klimatförändringarnas negativa effekter. Projekt inom denna prioritering kommer att bidra till metoder för anpassning till klimatförändringar, särskilt för att uppnå det särskilda målet 3.1: ”Främja anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker samt motståndskraft, med beaktande av ekosystembaserade strategier”. Anpassningen till klimatförändringarna anses vara strikt kopplad till hållbar vattenförvaltning i Nordsjöregionen.  Båda dessa frågor måste behandlas gemensamt inom ramen för Nordsjöprogrammet.

I det tidigare programmet (2014–2020) hade klimatförändringarna redan erkänts som ett av de allvarligaste hoten mot ekosystemen i de nationella reformområdena. Anpassning till klimatförändringar övervägdes uttryckligen inom prioritering 3 (Hållbar Nordsjöregion). Det stödde, finansiering av projekt som katalyserade klimatresiliens i regionen.

2.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Ospar-konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten omfattar Nordostatlanten (region II enligt Ospar-definitionen) som ingår i Nordostatlanten som helhet enligt definitionen i denna konvention. Inom ramen för Osparkonventionen behandlas klimatförändringar (och havsförsurning) som en övergripande fråga som syftar till att öka ekosystemens motståndskraft. Det omfattar villkor för kunskapsgenerering, övervakning av effekter och utformning av förvaltningsalternativ.

Ett samarbetsinitiativ för skydd av Vadehavet har utvecklats mellan Nederländerna, Tyskland och Danmark. Vadehavet är ett område längs Nordsjöns kuster i de tre länderna, som omfattar ett brett tidvattenområde med karakteristisk naturlig livsmiljö. Det trilaterala samarbetet kring Vadehavet bygger på en avsiktsförklaring, dengemensamma förklaringen om skydd av Vadehavet (Att arbeta tillsammans för att möta nuvarande och framtida utmaningar), som först undertecknades 1982 och uppdaterades 2010. Målen och samarbetsområdena omfattar anpassning till klimatförändringar och andra effekter. Leeuwardenförklaringen, som undertecknades 2018, innehåller viktiga punkter för perioden 2018–2022 för det trilaterala samarbetet. Det stärker behovet av att fortsätta att genomföra den trilaterala strategin för anpassning till klimatförändringarna och att bättre förstå klimatförändringarnas inverkan på Vadehavets ekosystem.

Nordsjökommissionen inom konferensen för perifera kustregioner är ett samarbetsinitiativ som syftar till att främja och skapa medvetenhet om Nordsjöregionen som en viktig ekonomisk enhet inom Europa. Det är en plattform för att utveckla och få finansiering för gemensamma utvecklingsinitiativ och lobbygrupper för en bättre Nordsjöregion. Arbetsgruppen för energi och klimatförändringar stöder NSC:s verkställande kommitté i genomförandet av det prioriterade området för den klimatneutrala Nordsjöregionen i strategin för Nordsjöregionen 2030. Gruppen tar också upp anpassningen till klimatförändringarna i riktning mot 2030-målet ”klimatklar, anpassningsbar och motståndskraftig mot klimatförändringar” i Nordsjöregionen. Gruppen antog rapportenClimate Change Adaptation and North Sea Commission(2020) med en mer detaljerad beskrivning av hur man uppnår klimatresiliens i Nordsjöregionen.

3.     Strategier och planer för anpassning

Nordsjökommissionen (NSC) inom ramen för konferensen för perifera kustregioner i Europa (CPMR) utvecklade strategin för Nordsjöregionen 2030  som har ersatt den tidigare 2020-strategin. Inom prioriteringen ”En klimatneutral nordsjöregion” identifieras i strategin klimatanpassning som ett av de viktigaste ämnena för att uppnå visionen om en (klimat)resilient och anpassad Nordsjöregion. Strategin uppmuntrar till intensifierade insatser för anpassning till klimatförändringarna på lokal, regional och nationell nivå. Under detta ämne kommer NSC-medlemmar att dela finansiering, projektmöjligheter och bästa praxis som främjar en socialt rättvis och rättvis omställning. Strategin genomförs av NSC:s verkställande kommitté. Den stöds av NSC:s tematiska arbetsgrupper genom halvårsvisa handlingsplaner.

Under 2014 antog det trilaterala samarbetet kring Vadehavet en trilateral strategi för anpassning till klimatförändringarnamedsju strategiska mål och vägledande principer. Strategin syftar till att stärka vadehavets ekosystems motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter. Arbetsgruppen för klimatfrågor (TG-C) fick i uppdrag att övervaka genomförandet av strategin för anpassning till klimatförändringarna. Genomförandet av strategin utvärderades i en CCAS-övervakningsrapport 2017. Den visade att de sju principerna tillämpas i ett brett spektrum av projekt och strategier i det trilaterala Vadehavsområdet.

Inom ramen för Osparkonventionen antogs 2021 Nordostatlantiska miljöstrategin (NEAES) 2030 på grundval av en översyn på hög nivå av Ospars tidigare strategi för årtiondet 2010–2020. Även om det inte är en strategi för anpassning till klimatförändringarna är strategins vision att uppnå ett rent, hälsosamt och biologiskt diversifierat Nordostatlanten, som är produktivt, används på ett hållbart sätt och är motståndskraftigt mot klimatförändringar och havsförsurning. Fyra strategiska mål handlar om klimatförändringar: ta upp ämnet resiliens (strategiskt mål 5), medvetenhet (strategiskt mål 10), anpassning (strategiskt mål 11) och begränsning (strategiskt mål 12). De fördragsslutande parterna har enats om en genomförandeplan som innehåller särskilda uppgifter för att uppnå strategiernas mål.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020.

Projekt som rör klimatförändringar finansierades huvudsakligen inom ramen för prioritering 3 i Nordsjöprogrammet 2014–2020 (Hållbar Nordsjöregion: Skydda mot klimatförändringar och bevara miljön). För den följande perioden (2021–2027) pågår vissa nya projekt, såsom den blå omställningen och Manabas-kusten.

De slutförda projekten handlade främst om kusternas motståndskraft mot erosion och översvämningar, vattenkänslig stadsplanering och hållbar vattenförvaltning med fokus på pilotprojekt, demonstrationer och försök. Några exempel redovisas här nedan.

Projektet BwN (Building with Nature) (2015–2020) syftade till att göra Nordsjöregionens kuster, flodmynningar och avrinningsområden mer anpassningsbara och motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter genom att använda naturbaserade lösningar (NbS). NbS håller på att genomföras vid sju kustområden (t.ex. sandnäring vid Nordsjöns kuster och Vadehavets barriäröar) och vid sex avrinningsområden (t.ex. för återställande av floder). BwN-projektet använder dessa levande laboratorier som exempel för att skapa en evidensbas för att välja ut platser, utforma åtgärder och beräkna kostnader, fördelar och effektivitet för naturbaserade åtgärder i syfte att i slutändan generera affärsnytta. Sekretariatet för Vadehavet var partner i projektet Building with Nature och säkerställde kunskapsutbyte mellan den trilaterala arbetsgruppen Climate (TG-C) och projektpartnerna. För att stödja evidensbasen för bästa praxis för att bygga med naturen har en informationsplattform för anpassning till klimatförändringar i Vadehavet utvecklats. Det omfattar trilateral politik och förvaltning, bästa praxis, övervakning och bedömning samt verksamhet inom kommunikation och utbildning.

FAIR-projektet  (Flood infrastructure Asset management and Investment in Renovation, adaptation and maintenance) (2015–2020) syftade till att minska översvämningsrisken i hela Nordsjöregionen genom att demonstrera lösningar för anpassning till klimatförändringarna för att förbättra översvämningsskyddsinfrastrukturens prestanda. Fair tillhandahöll förbättrade metoder för kostnadseffektiv uppgradering och underhåll av sådan infrastruktur, optimering av investeringar samt tillämpning av anpassningsbara och innovativa tekniska konstruktioner. Projektet utvecklade anpassningslösningar för vallar, slussar, dammar och översvämningsportar på utvalda platser i Belgien, Tyskland, Danmark, Sverige, Norge och Nederländerna.

Rames-projektet  (Flood resilient areas by multi-layer safety) (2016–2020) syftade till att öka regionernas och samhällenas motståndskraft genom att arbeta med flerskiktssäkerhetskonceptet (MLS). Olika ”skikt” av resiliens (förebyggande, rumslig anpassning, katastrofinsatser och återhämtning) integreras för att leda till följande: 1) översvämningståliga områden (förbättrad infrastruktur och fysisk planering), 2) översvämningståliga samhällen (bättre förberedda invånare och samhällsaktörer) och 3) översvämningståliga myndigheter (kortare återhämtningstider och ökad insatskapacitet). Projektet arbetade med 16 pilotområden genom en transnationell metod för utvärdering av lärande. Det gjorde det möjligt att generera nya insikter för att stödja framtida beslutsfattande och visa innovativa lösningar för att förbättra samhällets förmåga att hantera översvämningar. De viktigaste resultaten av projektet finns på FRAMES Wikis webbplats.

CATCH  (Vattenkänsliga städer: Projektet Answer To CHallenges of extreme weather events (2016–2020) syftade till att demonstrera och påskynda omformningen av vattenförvaltningen i medelstora städer i Nordsjöregionen. Det hjälpte dessa städer att bli klimattåliga, hållbara, beboeliga och lönsamma på lång sikt. Projektet testade urbana klimatanpassningsåtgärder i sju pilotstäder för att utveckla CATCH-beslutsstödsverktyget för medelstora städer. Verktyget för beslutsstöd består av en självbedömningskomponent och en anpassningscykelkomponent. Den innehåller också exempel och god praxis från städer som utvecklat strategier för klimatanpassning.

Projektet BEGIN (Blue Green Infrastructures through Social Innovation, 2017–2020) syftade till att visa på utvalda platser hur städer kan förbättra klimatresiliensen med blå grön infrastruktur. Tillvägagångssättet omfattade att involvera berörda parter i en värdebaserad beslutsprocess för att övervinna de nuvarande hindren för genomförandet. De tio pilotstäderna visar genom serien ”Blue-Green Cities in the spotlight” de många fördelarna med blågrön infrastruktur för europeiska städer. Dessa många fördelar inkluderar minskad översvämningsrisk, ökad biologisk mångfald och förbättrad beboelighet.

I projektet Topsoil (Top soil and water – The climate challenge in the near subsurface) (2015–2020) undersöktes möjligheterna att använda de övre jordlagren för att lösa nuvarande och framtida vattenutmaningar i Nordsjöregionen. Projektet tittade på grundvatten- och markförhållandena, förutspådde och hittade lösningar på klimatrelaterade hot, som översvämningar under våta perioder och torka under varmare årstider. Det övergripande målet var gemensam utveckling av metoder för att beskriva och hantera det översta skiktet av underjorden som ett sätt att förbättra dess klimatresiliens. Projektet visade ett praktiskt genomförande av lösningar i 16 fallstudier.

CANAPE (Creating A New Approach to Peatland Ecosystems, 2017–2022) arbetade i fem länder för att återställa och bevara våtmarker, i syfte att minska utsläppen av växthusgaser och stödja skapandet av en hållbar ekonomi för befolkningen i Nordsjöregionen. Projektet återvätning över 90 ha torvmark och skapade 3 experimentella Paludiculture Farms. Dessutom inkluderade projektet restaurering av flera sjöar Efter 5 års arbete,  kort guide för torvmarksodling.

Projektet SALFAR (Saline Farming – Innovativt jordbruk för att skydda miljön och stimulera ekonomisk tillväxt, 2017–2022) syftade till att utveckla innovativa metoder för kustjordbruk i hela Nordsjöregionen genom att inrätta fältlaboratorier i varje partnerland. I fältlaboratorierna genomförde ett tvärvetenskapligt team bestående av klimatexperter, forskare, lärare, jordbrukare, entreprenörer och beslutsfattare vetenskaplig forskning om salttoleransen hos olika grödor, demonstrerade alternativa jordbruksmetoder under salta förhållanden och skapade nya affärsmöjligheter för jordbrukare, livsmedelsproducenter och entreprenörer.

Projektet WaterCoG (Water Co-Governance for Sustainable Ecosystems, 2016-2021) syftade till att visa att genomförandet och integreringen av olika vattenförvaltningsramar kan uppnås samtidigt som man ger sociala, ekonomiska och miljömässiga fördelar som för närvarande inte realiseras. WaterCoG:s verktygslåda och alla projektresultat finns på Online Storymap and Tools Directory .

Resultaten av alla ovanstående projekt kapitaliseras i C5a-projektet (Cluster for Cloud to Coast Climate Change Adaptation, 2019–2021). I projektet erkändes det akuta behovet av översvämningshanteringsstrategier i Nordsjöregionen för att hålla människor säkra, miljön sund och ekonomierna välmående. Projektet syftade till att utveckla en moln-till-kust-strategi för hantering av översvämningsrisker. Tillvägagångssättet bygger på tidig hantering av översvämningar som börjar från det ögonblick regnet faller och innan kustområdena påverkas. Strategin maximerar värdet av investeringar i fysiskt översvämningsskydd och bygger upp motståndskraften i översvämningsbenägna områden. Metoden har testats i sju fallstudier i Nordsjöregionen.

Upptäck hur den kunskap somvisas på den här sidan har inspirerat aktörer som arbetar på olika förvaltningsnivåer att utveckla skräddarsydda lösningar i olika politiska och praktiska sammanhang.

• EU:s generaldirektorat för forskning och innovation: Använda Climate-ADAPT för att hitta de senaste vetenskapliga rönen om anpassning för att fastställa dagordningen för EU:s finansiering av forskning och innovation
• Karpaterna: Använda landinformation från Climate-ADAPT för att utveckla en transnationell regionsida i Karpaterna och bidra till internationell anpassningspolitik
• Pyrenéernas observatorium för klimatförändringar: Använda sidor om transnationella regioner från Climate-ADAPT för att utveckla en gränsöverskridande anpassningsstrategi i Pyrenéerna