Europeisk ram för klimatresiliens och riskhantering

Motståndskraft i EU:s nya politik – mot den europeiska klimatanpassningsplanen

I de politiska riktlinjerna 2024–2029 för Europeiska kommissionen tillkännagav ordförande Ursula von der Leyen den europeiska klimatanpassningsplanen för att stödja medlemsstaterna i deras beredskaps- och resiliensplanering. Kommissionär Wopke Hoekstra har tagit ledningen i arbetet med handlingsplanen, och det politiska paketet kommer att läggas fram under andra halvåret 2026.

Klimatresiliens och klimatberedskap har redan uppmärksammats särskilt i flera viktiga EU-policydokument, bland annat konkurrenskraftskompassen, visionen för jordbruket och meddelandet om nästa fleråriga budgetram.

I konkurrenskraftskompassen framhålls att klimatförändringar och extrema väderhändelser i allt högre grad hotar den ekonomiska säkerheten i Europa. Resiliensen och beredskapen måste stärkas genom att klimatriskbedömningarna uppdateras regelbundet och genom att den kritiska infrastrukturens inbyggda motståndskraft förbättras. Integrering av klimatresiliens i stadsplanering, införande av naturbaserade lösningar, utveckling av naturkrediter och anpassning inom jordbruket samtidigt som livsmedelstryggheten bevaras är också några av alternativen för att undvika att leveranskedjorna äventyras.

I visionen för jordbruket efterlyses ett motståndskraftigt jordbruk som stöds av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) efter 2027. Jordbruksmetoder och interventioner som gör den lokala produktionen lämplig för framtida klimatförhållanden kommer att få starkt stöd och incitamenten för jordbrukare att minska sin sårbarhet och exponering för risker genom anpassning på gårdsnivå kommer att stärkas. Krisverktyg bör uppmuntra jordbrukare att proaktivt hantera risker, medlemsstaterna bör arbeta för effektiva och anpassade riskhanteringsstrategier inom jordbruket och samarbetet med finansinstitut bör stärkas.

I meddelandet om nästa fleråriga budgetram konstateras att de mer frekventa och dramatiska klimatrelaterade katastroferna har stora sociala och ekonomiska konsekvenser. Mot bakgrund av de finansiella risker som ett uppvärmningsscenario på 3 °C skulle kunna innebära för de ackumulerade ekonomiska förlusterna (dvs. uppskattningsvis 175 miljarder euro, vilket innebär omkring 1,4 % av EU:s BNP) kan man i politiska beslut och investeringsbeslut inte bortse från klimatrisker. I meddelandet om den fleråriga budgetramen erkänns Europeiska revisionsrättens rekommendation om att framtidssäkra EU:s finansiering för klimatanpassning.

Mer information om den integrerade ramen för europeisk klimatresiliens och riskhantering finns på Europeiska kommissionens webbplats om anpassning till och motståndskraft mot klimatförändringar.