Biologisk mångfald

Huvudbudskap

• Bevarande av biologisk mångfald och klimatåtgärder är nära förbundna med varandra: Biologisk mångfald spelar en viktig roll för att reglera klimatet, men samtidigt påverkar klimatförändringarna alla arter och deras livsmiljöer. Klimatförändringarna påverkar ekosystemdynamiken och livsmiljöernas lämplighet för den biologiska mångfalden.
• Ekosystembaserade strategier kan bidra till att minska den biologiska mångfaldens sårbarhet, och ekosystemens ekonomiska sektorer kan erkänna och anpassa sig till klimatförändringarna genom att anta en ekosystembaserad strategi. Detta kan uppnås genom åtgärder för anpassning av markanvändning och vattenförvaltning för förvaltning av livsmiljöer och arter, som förbättrar den ekologiska infrastrukturen och gör lokala populationer och livsmiljöer mer robusta.
• I EU:s politiska ram, inbegripet strategin för biologisk mångfald, fågel- och habitatdirektiven, Natura 2000, strategin för grön infrastruktur och EU:s förordning om invasiva arter, föreskrivs detta, med tillhörande åtgärder inom sektorspolitiken (t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken). Betydande investeringar görs i kunskapsutveckling för att stödja biologisk mångfald och återställa eller bevara friska ekosystem.

Effekter, sårbarheter och risker

Klimatförändringarna är en av de viktigaste drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystem. Klimatförändringarna påverkar också indirekt den biologiska mångfalden eftersom de samverkar med icke-klimatiska drivkrafter såsom förändrad markanvändning och markförvaltningsmetoder.

Klimatförändringarna innebär förändringar i arternas utbredning och överflöd och hotar befintliga näringsvävar. Livsmiljöer kan förändras eller försvinna, och populationer av arter kan bli alltmer isolerade eller sårbara för utrotning (stor risk i den europeiska klimatriskbedömningen (EUCRA)). Klimatförändringarna förväntas förändra växters och djurs livscykler. Till exempel, med den förväntade temperaturökningen, kommer många växter att börja växa och blomma tidigare på våren och växtsäsongen kommer att bestå under en längre period på hösten. Vissa djur kommer att vakna tidigare från viloläge eller migrera vid olika tidpunkter. Sådana förändringar påverkar också de tjänster som ekosystemen tillhandahåller samhället. Dessutom kan klimatrelaterade artinvasioner ytterligare urholka den inhemska biologiska mångfalden (stor risk i EUCRA).

En annan risk för den biologiska mångfalden är den ökade frekvensen och intensiteten av skogsbränder som påverkar områden som kan leda till oåterkallelig förlust av livsmiljöer (stor risk i EUCRA).

Politisk ram

EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2030, som antogs 2020 inom ramen för den europeiska gröna given, leder in EU:s biologiska mångfald på en väg mot återhämtning och erkänner att förlusten av biologisk mångfald och klimatkriserna hänger samman och kräver samordnade åtgärder. Dessa kopplingar erkänns också starkt i EU:s anpassningsstrategi, som är en annan viktig del av den europeiska gröna given genom utbyggnaden av naturbaserade lösningar. Naturbaserade lösningar ses som en viktig mekanism för att hantera den dubbla krisen med förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar samt för potentialen att ge fördelar för naturen, samhället och ekonomin.

I EU:s politik erkänns den avgörande roll som gröna och blå landskapselement spelar för anpassningen till klimatförändringarna, och Natura 2000-nätverket, som inrättats enligt EU:s fågel- och habitatdirektiv, utgör en unik ryggrad av skyddade områden. Riktlinjer för hantering av klimatförändringar i förvaltningen av Natura 2000-områden utarbetades 2013 för att underlätta förvaltningen av områden och beslutsfattandet på lokal och regional nivå. I riktlinjerna anges behovet av att övergå från ett statiskt bevarandeperspektiv till en adaptiv förvaltningsstrategi, som inbegriper beaktande av potentiella klimateffekter och utformning av förvaltningsåtgärder som tar hänsyn till dessa effekter.

Den 22 juni 2022 antog kommissionen förslaget till den rättsligt bindande lagen om restaurering av natur. Syftet är att säkerställa motståndskraftiga ekosystem, livsmiljöer och arter mot klimathot och bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna som en viktig naturbaserad lösning.

I EU:s strategi för grön infrastruktur görs en direkt hänvisning till EU:s strategi för klimatanpassning genom åtgärder för grön infrastruktur, ekosystembaserade strategier för att uppmuntra anpassning och katastrofriskreducering. Begreppet grön infrastruktur beskriver ekologiska nätverk i ett större sammanhang (utöver skyddade områden) och betonar vikten av att upprätthålla och återställa tillhandahållandet av ekosystemvaror och ekosystemtjänster för samhället och värdet av multifunktionella ekosystem. Grön infrastruktur bidrar också till Natura 2000-nätverkets samstämmighet genom att förbättra landskapets genomsläpplighet. Det skapar ekologiska nätverk som kan bidra till att förbättra framtida ekologisk motståndskraft eftersom de gröna korridorerna gör det möjligt för arter att flytta sina intervall som svar på klimatförändringarna.

Invasiva främmande arter utgör ett av de främsta hoten mot biologisk mångfald och ekosystemtjänster, särskilt i geografiskt och evolutionärt isolerade ekosystem, såsom små öar. Klimatförändringarna ökar bland annat risken för (nya) invasiva arters utbredning, särskilt termofila arter. Detta behandlas i EU:s förordning om invasiva arter.

Särskilt när det gäller ekosystemtjänster finns det synergier med andra sektorer. I EU:s från jord till bord-strategi kopplas livsmedelskedjan uttryckligen samman med biologisk mångfald och klimat. Dessutom har ramdirektivet för vatten , ramdirektivet om en marin strategi , den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken alla sektoriella strategier för att hantera sidovinster i samband med biologisk mångfald och klimat.

Förbättra kunskapsbasen

Den europeiska klimatriskbedömningen 2024 ger en omfattande bedömning av de stora klimatrisker som Europa står inför i dag och i framtiden. I rapporten identifieras 36 stora klimatrisker som hotar vår energi- och livsmedelstrygghet, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiella system och människors hälsa, även med tanke på risken för sektorn för biologisk mångfald.

Klimat, biologisk mångfald och ekosystem ses som ömsesidigt beroende i rapporten Climate Change 2022 från IPCC AR6 WG II: Effekter, anpassning och sårbarhet. Den biologiska mångfalden har begränsad förmåga att anpassa sig till de beräknade klimatförändringarna (vilket förutsågs i IPCC:s särskilda rapport om en global uppvärmning på 1,5 °C). Därför är det viktigt att stödja den biologiska mångfaldens motståndskraft mot klimatförändringar för att upprätthålla ekosystemens funktion. Klimatförändringarnas effekter kan endast minskas effektivt genom bevarande (eller återställande av) den biologiska mångfalden på 30–50 % av jordens sötvattens- och havsområden. Att skydda eller återupprätta den biologiska mångfalden skapar en buffert som minskar effekterna och minskar vår sårbarhet för alltmer extrema klimathändelser.

Ett samarbete mellan den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) och den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) har inletts för att ta itu med den gemensamma agendan för biologisk mångfald och klimat. Den första workshoppen resulterade i ett vetenskapligt resultat som beskriver kopplingarna och hävstångspunkterna i nuvarande styrning och socioekologiska system som kan bidra till att främja övergången till omvälvande styrning för att ta itu med kopplingen mellan biologisk mångfald, klimat och samhälle.

Europeiska miljöbyrån (EEA) offentliggjorde en indikatorbaserad bedömning av tidigare och förväntade klimatförändringar och deras inverkan på ekosystem och samhälle. I en annan rapport från Europeiska miljöbyrån erkänns naturbaserade lösningar som ett viktigt instrument för att mobilisera den gemensamma agendan för biologisk mångfald och klimat. ETC:s grupp för inlandskust- och havsvatten offentliggjorde den biologiska mångfalden i Europas hav och gav en översikt över tillståndet för den biologiska mångfalden i vattenmiljön, inbegripet effekterna och trenderna till följd av klimatförändringarna.

Gemensamma forskningscentrumet har ett kunskapscentrum för biologisk mångfald som ska utgöra den vetenskapliga grunden för integreringen av EU:s politik för biologisk mångfald, inbegripet klimatförändringarna. Den offentliggjorde EU:s första ekosystembedömning någonsin i juli 2021 och betonade att klimatförändringarnas inverkan på den biologiska mångfalden ökar. BiodiverCities är ett EU-pilotprojekt som nyligen lanserades för att förbättra det civila samhällets deltagande i planeringsbeslut med avseende på biologisk mångfald i städer och naturen i och omkring städer.

Copernicus klimatförändringstjänst (C3S),som genomförs av Europeiska centrumet för medellånga väderprognoser på uppdrag av Europeiska unionen, samlar in data för att övervaka klimatet och förutsäga hur det kommer att förändras i framtiden. Denna information kan användas för att undersöka exakt hur klimatförändringarna kommer att påverka olika sektorer, landskap och ekosystem.

Omfattande uppgifter och information om biologisk mångfald i EU finns i informationssystemet för biologisk mångfald i Europa (BISE), med information om hur den biologiska mångfalden påverkas av klimatförändringarna .

Stöd till investeringar och finansiering

EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027 uppgår till 1,21 biljoner euro med ytterligare 807 miljarder euro från nästa generation av EU:s återhämtningsinstrument. 30 % av denna budget är öronmärkt för verksamhet som bidrar till klimatmålen.

EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 syftar till att frigöra minst 20 miljarder euro per år för naturen och säkerställa att en betydande andel av de 30 % av den fleråriga budgetramen som avsatts för klimatåtgärder investeras i biologisk mångfald och naturbaserade lösningar. Det erkänner återställandet av ekosystemtyper som är särskilt viktiga kolsänkor, såsom skogar, torvmarker, gräsmarker, våtmarker, mangroveskogar och sjögräsängar, och erkänner också den roll som återställande av mark spelar i detta avseende. Det möjliggör ett sammanhängande transeuropeiskt naturnätverk inom ramen för dess skyddspelare för att möjliggöra artmigration och klimatanpassning.

De viktigaste EU-instrument som finns tillgängliga för att stödja anpassningen är följande:

• Life-programmet.
• Horisont Europa: Mest relevant för biologisk mångfald och anpassning till klimatförändringarna är kluster 6 om livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö.

Forskning om biologisk mångfald och anpassning stöds också genom BiodivERsA ERA-Net, som samordnar nationella forskningsprogram om biologisk mångfald i hela Europa.

För närvarande ligger den främsta drivkraften bakom de registrerade utgifterna för biologisk mångfald i EU:s budget inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, och detta förväntas fortsätta. Viktiga utgifter görs också inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, socialfonden och Sammanhållningsfonden. En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

MRE för anpassning

De viktigaste resultaten i EEA:s rapport om tillståndet för naturen från 2020 är bland annat en bekräftelse på att klimatförändringarna är ett ökande hot mot den biologiska mångfalden och att jordbruksverksamhet, nedläggning av jordbruk och föroreningar är stora påfrestningar på livsmiljöer och arter. För att förstå förändringarna i Europas biologiska mångfald över tid förlitar sig Europeiska unionen på uppgifter som samlas in och rapporteras på ett konsekvent och jämförbart sätt. Vart sjätte år ska EU:s medlemsstater rapportera om storleken på och trenderna för fågelpopulationer (artikel 12 i fågeldirektivet) och om bevarandestatusen och trenderna för berörda livsmiljöer och arter (artikel 17 i habitatdirektivet) inom sina europeiska territorier. För att undersöka synergierna och kompromisserna mellan skyddet av den biologiska mångfalden och begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna anordnade den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) och IPCC en workshop 2021. Detta är en vetenskaplig rapport som utarbetats inom ramen för viktiga internationella avtal, däribland Parisavtalet, och målen för hållbar utveckling. Denna workshop utforskade samspelet mellan klimat och biologisk mångfald, från aktuella trender till rollen och genomförandet av naturbaserade lösningar och hållbar utveckling av det mänskliga samhället.