Hälsa

Hälsa

Huvudbudskap

• Klimatförändringarna förvärrar dödligheten och sjukdomarna i samband med extrema väderhändelser, såsom värmeböljor, översvämningar eller skogsbränder. Det förändrade klimatet förväntas också medföra nya hälsorisker för européerna, särskilt sjukdomar som bärs av vektorer såsom tigermyggor. Växt- och djurhälsan påverkas också av årstidsväxlingar, extrema väderförhållanden och nya sjukdomar och skadedjur.
• EU spelar en samordnande roll när det gäller att ta itu med gränsöverskridande hot mot människors hälsa, inbegripet sådana som är förknippade med klimatförändringar. Den nya visionen EU för hälsa (2021–2027) syftar till att förbereda sig för framtida hälsokriser.
• För att ta itu med kunskapsluckan om klimatförändringarnas inverkan på människors hälsa lanserades det europeiska observatoriet för klimat och hälsa 2021 inom ramen för den nya EU-strategin för klimatanpassning. Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar förvaltar vetenskapliga rön om klimatrelevanta smittsamma sjukdomar. Forskningsfinansieringsprogrammet Horisont Europa kommer att ytterligare stödja forskning om klimat och människors hälsa.
• EU:s växtskyddslag och djurhälsolag från 2016 omfattar klimatdrivna risker för grödor, skogar och produktionsdjur. Kunskap om klimatpåverkan på växters och djurs hälsa har samlats in genom CLEFSA-projektet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

Effekter och sårbarheter

Klimatförändringarna kommer att medföra nya hälsorisker och förvärra de nuvarande hälsoproblemen. Klimatförändringarna förväntas få både direkta och indirekta effekter på människors, växters och djurs hälsa. Direkta effekter beror främst på förändringar i intensiteten och frekvensen av extrema väderhändelser som värmeböljor och översvämningar. Indirekta effekter kan märkas genom förändringar i förekomsten av sjukdomar som överförs av insekter (dvs. vektorburna sjukdomar orsakade av myggor och fästingar), gnagare eller förändringar i vatten-, livsmedels- och luftkvalitet.  Utöver effekterna på människors hälsa förväntas klimatförändringarna förändra växters och djurs livscykler. Till exempel, med den förväntade temperaturökningen, kommer många växter att börja växa och blomma tidigare på våren och växtsäsongen kommer att bestå under en längre period på hösten. Vissa djur kommer att vakna tidigare från viloläge eller migrera vid olika tidpunkter.

Politisk ram

Människors hälsa

Att förebygga klimatförändringarnas effekter på människors hälsa måste hanteras på många nivåer och inom flera politikområden. Enligt Lissabonfördraget ligger huvudansvaret för att organisera och tillhandahålla hälso- och sjukvård på medlemsstaterna. EU:s hälsopolitik kompletterar därför den nationella politiken och säkerställer hälsoskyddet i all EU-politik.

En av de viktigaste uppgifterna för EU:s hälsopolitik är att samordna gränsöverskridande verksamhet. År 2013 antog Europeiska unionen beslutet om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Detta beslut stärker beredskapen i EU och samordningen av insatser vid hälsohot. Det hjälper medlemsstaterna att förbereda sig för och skydda medborgarna mot eventuella framtida pandemier och allvarliga gränsöverskridande hot som orsakas av smittsamma sjukdomar eller kemiska, biologiska eller miljömässiga händelser, inbegripet sådana som är förknippade med klimatförändringar. Inom ramen för EU:s nya strategi för klimatanpassning kommer EU att driva gränsöverskridande hälsohot, bland annat från klimatförändringar, inom ramen för en ny europeisk myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser.

När det gäller extrema väderhändelser och hälsa omfattar EU:s politik för katastrofriskreducering viktiga områden för att stärka samarbetet mellan EU:s medlemsstater, i syfte att förbättra både medborgarnas skydd mot katastrofer och hanteringen av framväxande risker.

Som ett första konkret resultat av EU:s nya strategi för klimatanpassning lanserades Europeiska observatoriet för klimat och hälsa för att bättre spåra, analysera och förebygga klimatförändringarnas effekter på människors hälsa.

I den europeiska gröna given fastställs kommissionens åtagande att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar. I förslaget till det åttonde miljöhandlingsprogrammet efterlyses dessutom en förstärkning av kopplingarna mellan miljöpolitiken (inbegripet klimatpolitiken) och hälsopolitiken, bland annat genom ”övervakningav människors hälsa samt effekterna av och anpassningen till klimatförändringarna”.

Kommissionen har föreslagit en ny vision för EU för hälsa (2021–2027) för att stärka hälsosäkerheten och förbereda sig för framtida hälsokriser. Förslaget till förordning om EU för hälsa syftar bland annat till att ”bidratill att motverka klimatförändringarnas och miljöförstöringens negativa effekter på människors hälsa”. Dessutom kommer kommissionens förslag om en europeisk hälsounion att ytterligare förbättra samordningen av allvarliga gränsöverskridande hot, inbegripet sådana som har samband med miljö- och klimatförhållanden.

Växtskydd

I oktober 2016 antogs förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare (växthälsolagen) som trädde i kraft i december 2019. Syftet är att ge ett bättre skydd mot introduktion och spridning av nya växtskadegörare. Dessa regler syftar också till att säkerställa säker handel och att mildra de effekter och risker som nya utmaningar, särskilt klimatförändringarna, medför för våra grödors och skogars hälsa.

Djurhälsa

I mars 2016 antogs förordningen om överförbara djursjukdomar (djurhälsolagen). Denna enda, omfattande nya djurhälsolag stöder EU:s djurhållningssektor i dess strävan efter konkurrenskraft och en säker och smidig EU-marknad för djur och deras produkter. Det stöder också bättre tidig upptäckt och kontroll av djursjukdomar, inbegripet nya sjukdomar som är kopplade till klimatförändringar, och syftar till att bidra till att minska förekomsten och effekterna av djurepidemier.

One health-modellen

Jordens existens och näring bygger på ett symbiotiskt samspel mellan människor, djur och den miljö vi delar. För att säkerställa människors hälsa och fortsatta existens är det nödvändigt att undersöka den komplexa sammankopplingen och det ömsesidiga beroendet mellan alla levande arter och miljön. One Health är ett tillvägagångssätt som bygger på den synergistiska nyttan av ett nära samarbete mellan human-, djur- och miljöhälsovetenskap. I detta sammanhang kommer EU-kommissionen att samla och koppla samman data, verktyg och expertis för att kommunicera, övervaka, analysera och förebygga klimatförändringarnas effekter på människors hälsa, baserat på en One Health-modell.

One Health-modellen utgör en viktig ram för att säkerställa en strategi som omfattar hela samhället och hela statsförvaltningen, eftersom den säkerställer deltagande av alla relevanta sektorer och discipliner för att på ett övergripande och samordnat sätt ta itu med de tre huvudkomponenterna i One Health-modellen: Mänsklig hälsa, djurhälsa och miljö.

Förbättra kunskapsbasen

IPCC:s arbetsgrupp II:s rapport om klimatförändringar 2022: Effekter, anpassning och sårbarhetrapporterade tydligt hur dödligheten och sjukligheten bland människor på grund av värmehändelser, förekomsten av klimatrelaterade livsmedelsburna och vattenburna sjukdomar och förekomsten av vektorburna sjukdomar har ökat konsekvent i alla regioner. Dessutom håller sjukdomar hos djur och människor, inklusive zoonoser, på att växa fram på nya områden. När det gäller det framtida klimatet betonade IPCC hur klimatförändringar och relaterade extrema händelser avsevärt kommer att öka ohälsa och förtida dödsfall på kort till lång sikt.

Hälso- och sjukvårdssektorn och välbefinnandet skulle gynnas av integrerade anpassningsstrategier som integrerar hälsa i livsmedels-, försörjnings-, socialskydds-, infrastruktur-, vatten- och sanitetspolitik som kräver samarbete och samordning på alla styresnivåer. För att stärka resiliensen inom hälso- och sjukvårdssektorn finns det många möjligheter till riktade investeringar och finansiering, såsom system för tidig varning och reaktion för extrem värme. Förbättrad tillgång till dricksvatten, minskad exponering för vatten och extrema väderförhållanden. Effektiv övervakning och system för tidig varning för att övervaka och minska de vektorburna sjukdomarna.

Människors hälsa

I EU:s nya strategi för klimatanpassning framhålls behovet av en djupare förståelse av klimatriskerna för hälsan. En viktig utveckling inom ramen för den nya strategin är Europeiska observatoriet för klimat och hälsa, ett initiativ från kommissionen som syftar till att hjälpa Europa att förbereda sig för och anpassa sig till klimatförändringarnas hälsoeffekter genom att ge tillgång till relevant information, inbegripet det europeiska och nationella politiska sammanhanget, klimatförändringarnas inverkan på hälsan i Europa, indikatorer för klimat och hälsa, informationssystem och verktyg för klimat och hälsa samt system för tidig varning om klimat och hälsa. Det främjar också informationsutbyte och samarbete mellan relevanta internationella, europeiska, nationella och icke-statliga aktörer.

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) ansvarar för vetenskapliga rön och riskbedömningar av smittsamma sjukdomar, även sådana som är kopplade till ett förändrat klimat. ECDC har utvecklat nätverket European Environment and Epidemiology, som tillhandahåller verktyg för övervakning i realtid av meteorologiska förhållanden för att bedöma risken för vattenburna sjukdomar och vektorburna sjukdomar samt andra verktyg för riskbedömningar. Dessutom arbetar ECDC med datainsamling och övervakningssystem för livsmedels- och vattenburna sjukdomar och zoonoser, varav vissa förväntas öka på grund av klimatförändringarnas effekter. Dessutom är ECDC och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) värd för VectorNet, en plattform för utbyte av uppgifter om den geografiska spridningen av vektorer för leddjurssjukdomar i Europa, och har tagit fram ett brett spektrum av studier som är inriktade på att bedöma europeiska effekter och sårbarheter för klimatförändringar.

Europeiska unionen har finansierat utvecklingen av relevant information och expertis på klimat- och hälsoområdet genom EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 och utvecklingen av Copernicus klimatförändringstjänst. Mer information om de mest relevanta forsknings- och kunskapsprojekten finns i resurskatalogen från Europeiska observatoriet för klimat och hälsa.

En integrerad del av forskningsramen Horisont Europa (2021–2027) är EU:s uppdrag, som är åtaganden för att lösa stora samhällsutmaningar, inbegripet anpassning till klimatförändringar. EU:s uppdrag för anpassning till klimatförändringarna kommer att fungera som en portfölj av åtgärder (forskningsprojekt, politiska åtgärder eller till och med lagstiftningsinitiativ) för anpassning till klimatförändringarna. I sammanfattningen av det föreslagna uppdraget betonas behovet av att skydda människors hälsa och välbefinnande från klimatpåverkan (inbegripet höga temperaturer, extrema väderhändelser och infektionssjukdomar), med särskilt fokus på utsatta befolkningsgrupper. Dessutom omfattar uppdraget för klimatneutrala och smarta städer främjandet av en rättvis omställning för att förbättra människors hälsa och välbefinnande, med sidovinster, såsom förbättrad luftkvalitet eller hälsosammare livsstilar, med betoning på den viktiga kopplingen mellan anpassning till, begränsning av och hälsa i samband med klimatförändringar.

Växt- och djurhälsa

Det gemensamma programmet One Health European Programme (EJP) har, genom de befintliga förbindelserna med nationella myndigheter och beslutsfattare i EU:s medlemsstater, ett banbrytande partnerskap med 38 erkända laboratorier och institut för livsmedel, veterinärmedicin och medicin, med målet att harmonisera strategier, metoder, databaser och förfaranden för bedömning och hantering av livsmedelsburna zoonoser (FBZ), framväxande antimikrobiell resistens (AMR) och framväxande hot (ET) i hela Europa. Samarbetet mellan instituten har förstärkts genom förstärkt tvärvetenskapligt samarbete och integrering av verksamheter. Detta har uppnåtts genom särskilda gemensamma forskningsprojekt, gemensamma integrerade projekt och utbildningsverksamhet.

Projektet Climate Change as a driver of emerging risks for food and feed safety, plant, animal health and nutrition quality (CLEFSA) drevs mellan 2018 och 2020 av Efsa. Clefsa har identifierat många problem som drivs på av klimatförändringarna och som kan påverka livsmedelssäkerheten i Europa, bland annat förekomsten och intensiteten av vissa livsmedelsburna sjukdomar och etableringen av invasiva främmande arter som är skadliga för växters och djurs hälsa. Förekomst, intensitet och toxicitet hos blomningar av potentiellt giftiga marina alger och sötvattensalger och bakterier, på dominansen och persistensen hos olika parasiter, svampar, virus, vektorer och invasiva arter som är skadliga för växters och djurs hälsa. och (åter)uppkomst av nya faror, öka exponeringen för eller mottagligheten för kända faror och ändra nivåerna av mikronäringsämnen och makronäringsämnen i livsmedel och foder.

Växtskydd

Under 2021 tillhandahöll IPCC och FAO en vetenskaplig översyn av klimatförändringarnas inverkan på växtskadegörare. I denna rapport föreslås begränsnings- och anpassningsåtgärder. Dessutom betonades att det fortfarande finns luckor i forskningen om klimatförändringarnas inverkan på skadedjur och växtskydd.

EU är medlem i den internationella växtskyddskonventionen (IPPC) och deltar aktivt i fastställandet av internationella kvalitetsnormer för växter och växtprodukter. IPPC är ett mellanstatligt fördrag som undertecknats av över 180 länder, som syftar till att skydda världens växtresurser från spridning och introduktion av skadedjur och främja säker handel. Konventionen införde internationella standarder för fytosanitära åtgärder (ISPM) som sitt främsta verktyg för att uppnå sina mål, vilket gör den till den enda globala standardiseringsorganisationen för växtskydd.

Växtskyddspanelen (Efsa) inrättades efter en begäran från Europeiska kommissionen om att bedöma huruvida en viss växtskadegörare bör övervägas för upptagande i EU:s förteckningar över skadegörare genom att utföra kategoriseringar av skadegörare och/eller riskbedömningar av skadegörare, eller i vissa fall genom att utvärdera riskbedömningar av skadegörare som gjorts av en tredje part. Sedan den nya växtskyddslagen infördes 2016 har Efsa haft ett antal sammankopplade projekt som syftar till att stödja Europeiska kommissionen för att skydda EU:s territorium mot växtskadegörare och växtsjukdomar och för att hjälpa medlemsstaterna att förbereda sig för framtida fytosanitära hot.

Djurhälsa

Efsa har tagit fram interaktiva sjukdomsprofiler som ger användarvänlig och evidensbaserad information om vektorburna sjukdomar och sjukdomar som förtecknas i djurhälsolagen. Sjukdomsprofilerna uppdateras genom sju levande systematiska översikter som omfattar: 1) geografisk spridning, 2) Experimentella infektioner; 3) Vaccinationseffekt; 4) Patogen överlevnad; 5) Diagnostisk testnoggrannhet; 6) vektor kontroll; och 7) behandlingseffekt. När tillräckliga studier hittas och granskas utförs en metaanalys automatiskt på de extraherade uppgifterna och resultaten visualiseras i sjukdomsprofilerna. Dessutom finns länkar till andra riskbedömningar av sjukdomar som utförts av Efsa.

Stöd till investeringar och finansiering

Människors, växters och djurs hälsa

I december 2020 offentliggjorde EU sin fleråriga budgetram för åren 2021–2027. Mer än 50 % av det totala beloppet för nästa långtidsbudget och NextGenerationEU är avsatt för stöd till moderniseringen genom politik som omfattar forskning och innovation, via Horisont Europa. rättvis klimatomställning och digital omställning, via Fonden för en rättvis omställning och programmet för ett digitalt Europa, Beredskap, återhämtning och resiliens, via faciliteten för återhämtning och resiliens, rescEU och ett nytt hälsoprogram. I detta sammanhang syftar programmet EU för hälsa – EU:s största hälsoprogram hittills (2,45 miljarder euro, + 3,30 miljarder euro inom ramen för artikel 5 i den fleråriga budgetramen) – till att förebygga sjukdomar och främja hälsa och internationellt hälsosamarbete genom stöd till åtgärder för att förebygga, förbereda sig för och reagera på gränsöverskridande hot mot människors hälsa. EU för hälsa kommer att ge ett betydande bidrag under de kommande åren genom One health-modellen – i tillämpliga fall – med formellt erkännande av att människors hälsa är strikt kopplad till djurs hälsa och till miljön.

Forskningsfinansieringsprogrammet Horisont Europa (2021–2027) kommer att uppgå till 94 miljarder euro för att öka det europeiska stödet till hälso- och klimatrelaterad forskning och innovation.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.