Transporter

Huvudbudskap

• Klimatförändringarnas effekter inom transportsektorn hänger samman med extrema väderförhållanden och hydrologiska händelser, såsom skyfall, stormar och extrem vind, översvämningar eller värmeböljor. Dessa klimatförändringsyttringar påverkar särskilt transportinfrastrukturen och därmed själva transporten, dess tillförlitlighet och säkerhet.
• Inom ramen för EU:s strategi för klimatanpassning kommer anpassningsåtgärder på transportområdet att genomföras på ett integrerat sätt med andra initiativ inom ramen för den europeiska gröna given, såsom strategin för hållbar och smart mobilitet. Denna strategi, tillsammans med en handlingsplan, lägger grunden för hur EU:s transportsystem kan uppnå sin gröna och digitala omställning och bli mer motståndskraftigt mot klimatförändringar. Ett viktigt område för EU:s åtgärder är klimatsäkring av EU-finansierade transeuropeiska transportnät. Bedömningar av transportrelaterade klimatanpassningsaspekter görs i rapporterna från EEA Transport Environment Reporting Mechanism.
• Ett annat viktigt område är uppdateringen av standarder som styr infrastrukturens säkerhet och prestanda i ett föränderligt klimat, som görs tillsammans med de europeiska standardiseringsorganisationerna.

Konsekvenser, sårbarheter och risker

ÖBB Infra AG

Transporter är en integrerad del av ekonomin och samhället och spelar en viktig roll i människors och företags vardag. Åtgärder som syftar till att göra transportsystemet mindre sårbart för klimatförändringar bör integreras med insatser för att göra transporterna mindre koldioxidintensiva, mer hållbara och smartare.

Klimatförändringarna påverkar transportsektorn på flera sätt. De flesta effekterna avser extrema väderförhållanden och hydrologiska händelser, såsom skyfall, stormar och extrem vind, havsvågor, skogsbränder, översvämningar eller värmeböljor som sannolikt kommer att inträffa oftare i ett uppvärmningsklimat.

I den europeiska klimatriskbedömningen identifierades de risker som pluviala, fluviala och kustnära översvämningar medför för landbaserad transportinfrastruktur som särskilt brådskande. Alla typer av land-, flod- och sjötransporter är dock utsatta för klimatrisker. Bedömningen belyser också att infrastrukturtillgångar och nät ofta är sammankopplade, så ett fel vid en punkt i nätet kan kaskad till andra regioner och sektorer. Extrema väderförhållanden kan till exempel påverka transporttjänsterna, vilket kan begränsa hälso- och sjukvårdstjänsterna.  Låga vattennivåer i floder kan få konsekvenser för kommersiell sjöfart, med kaskadeffekter på industri- och energiproduktion.

Politisk ram

På europeisk nivå är de politiska processerna inom transportsektorn främst inriktade på att begränsa klimatförändringarna och minska transporternas miljöpåverkan, vilket gynnar anpassningen, men inte anpassningen specifikt.

Med tanke på den systemiska karaktären hos EU:s strategi för klimatanpassning kommer anpassningsåtgärderna på transportområdet att genomföras på ett integrerat sätt med andra initiativ inom ramen för den europeiska gröna given, såsom strategin för hållbar och smart mobilitet. Denna mobilitetsstrategi, tillsammans med en handlingsplan, lägger grunden för hur EU:s transportsystem kan uppnå sin gröna och digitala omställning och bli mer motståndskraftigt mot klimatförändringar. 55 %-paketet innehåller ett lagstiftningsförslag och ett politiskt initiativ om en översyn av EU:s utsläppshandelssystem, inbegripet dess utvidgning till sjöfart, översyn av reglerna för utsläpp från luftfarten och inrättande av ett separat utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader.

Klimatsäkring av EU-finansierade transeuropeiska transportnät (TEN-T) säkerställs genom EU-lagstiftningen om unionens riktlinjer för utbyggnad av TEN-T-nätet. Europeiska kommissionens utvärderingsprocess för TEN-T 2019 har lett till en översyn av förordningen och tillhörande riktlinjer. Syftet med denna utvärderingsprocess är att utveckla ett transportnät som är effektivt, säkert, smart och hållbart, som tar hänsyn till digitaliseringen och som tar itu med klimatförändringarna. På grundval av resultaten av utvärderingsprocessen kommer den reviderade TEN-T-förordningen att utarbetas och läggas fram av kommissionen i november 2021.

Förbättra kunskapsbasen

Den europeiska klimatriskbedömningen 2024 innehåller en omfattande bedömning av de stora klimatrisker som Europa står inför i dag och i framtiden. I rapporten identifieras 36 stora klimatrisker som hotar vår energi- och livsmedelstrygghet, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiella system och människors hälsa, även med tanke på risken för transportsektorn.

IPCC:s sjätte arbetsgrupps rapport Climate Change 2022: Konsekvenser, anpassning och sårbarhet omfattar sårbarheter och anpassningsalternativ för transportsektorn inom olika kapitel, ur ett globalt perspektiv och flera regionala perspektiv, däribland Europa, Medelhavsområdet och Arktis. Transporter ses som en del av bredare aggregat, såsom tätorter och viktig infrastruktur, främst i samband med havsnivåhöjning eller upptining av permafrost. Störningar i transportinfrastrukturen är en viktig riskfaktor inom den representativa nyckelrisken för låglänta kustsystem och för livsmedelstryggheten, med tanke på den globala livsmedelshandelns relevans. I Arktis förväntas transporterna stå inför stora förändringar på grund av klimatförändringarna: Öppnandet av nya rutter förväntas medföra nya möjligheter och nya utmaningar för både gods- och passagerarfartyg. Upptining av permafrost förväntas orsaka stora störningar på arktiska landtransportvägar, med mycket begränsat utrymme för att genomföra effektiva anpassningslösningar.

Kunskapen om CCIVA inom transport i Europa byggs gradvis upp och förbättras genom EU-finansierad forskning och regelbundna bedömningsprocesser av välrenommerade organisationer, inklusive IPPC-bedömningsrapporter, UNEP:s GEO-rapporter och rapporter från EEA:s transport- och miljörapporteringsmekanism (TERM).

I IPPC AR5-rapporten påpekades att för transportsektorn rekommenderas strukturella anpassningsåtgärder, infrastrukturförbättringar och katastrofriskhantering, medan vissa anpassningsåtgärder kan innebära betydande sidovinster, synergier och kompromisser.

OECD svarar på utmaningen med klimatanpassning genom att stödja regeringar i planeringen och genomförandet av en ändamålsenlig, effektiv och rättvis anpassningspolitik. År 2016 publicerade OECD, i samarbete med International Transport Forum, rapporten Adapting Transport to Climate Change and Extreme Weather som tar upp de grundläggande utmaningar som klimatförändringarna innebär för transportinfrastrukturägare. I denna rapport undersöks strategier som kan hjälpa transportmyndigheter att minska de risker för nätets prestanda som är förknippade med förändrade extrema vädermönster.

Transportrelaterade klimatanpassningsaspekter behandlas också i EEA TERM-rapporterna.  Europeiska miljöbyråns rapport Nature-based solutions in Europe: I politik, kunskap och praxis för anpassning till klimatförändringar och katastrofriskreducering betraktas hållbara stadstransporter som en integrerad del av anpassade och klimattåliga städer. I Europeiska miljöbyråns rapport Adaptation of transport to climate change in Europe (Anpassning av transporter till klimatförändringarna i Europa) undersöks nuvarande metoder för anpassning till klimatförändringarna när det gäller transporter i de europeiska länderna. Den ger en översikt över utmaningarna och läget när det gäller anpassningsåtgärder, en översyn av flera initiativ i olika länder och slutsatser om en möjlig väg framåt.

Forskningsprojekt som syftar till klimatanpassning av transporter fick stöd inom ramen för Horisont 2020-programmet och i synnerhet som en del av samhällsutmaningarna smarta, gröna och integrerade transporter. Huvudsyftet med projektet RESilient transport InfraSTructure to extreme events är att öka transportverksamhetens motståndskraft mot naturliga och av människan orsakade extrema händelser. Ett annat projekt, Future proofing strategies FOr RESilient transport networks against Extreme Events, syftar till att öka motståndskraften hos kritiska delar av multimodal transportinfrastruktur såsom broar, tunnlar och terminaler. Projektet GIS-based Infrastructure Management System for Optimized Response to Extreme Events on Terrestrial Transport Networks syftar till att utforma, validera och genomföra holistiska metoder, strategier, verktyg och tekniska insatser för att avsevärt öka motståndskraften hos infrastruktur för inlandstransporter. Utveckling av ett beslutsstödsystem för att öka transportinfrastrukturens motståndskraft baserat på kombinerad användning av markbundna och luftburna sensorer. och avancerade modelleringsverktyg är huvudsyftet med PANOPTIS-projektet.

Stöd till investeringar och finansiering

I den fleråriga budgetramen uppgår det totala anslaget för programmet Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transport till 12,8 miljarder euro för hela programperioden 2021–2027. Dessa medel ska investeras i utvecklingen av transportinfrastruktur och öka dess motståndskraft, inbegripet TEN-T-nätet.

Transportprojekt på nationell nivå som bland annat syftar till att öka transporternas motståndskraft mot klimatförändringar kommer att få ekonomiskt stöd genom EU:s finansieringsinstrument inom sammanhållningspolitiken via operativa program. Det totala EU-bidraget för hela programperioden kommer att uppgå till 274,3 miljarder euro.

Under den tidigare finansieringsperioden 2014–2020 fick sammanhållningspolitiken stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, och bland de investeringsprioriteringar som är relevanta för anpassningen inom transportsektorn fanns ”Nätinfrastruktur inom transport och energi” med en total budget på 67,3 miljarder euro och ”Anpassning och anpassning till klimatförändringar; riskförebyggande” med en budget på 43,2 miljarder euro. Europeiska kommissionen har publicerat ett faktablad om klimatförändringar och större projekt som ytterligare beskriver de klimatrelaterade kraven och vägledningen för större projekt.

Civitas SUMP plus-projektet, som finansieras genom Horisont 2020-programmet, hjälper städer av alla storlekar att genomföra planer för hållbar rörlighet i städer. Projektet skapar nya metoder och verktyg i sex "stadslaboratorier" som Antwerpen i Belgien och Platanias i Grekland. God praxis och lärdomar från dessa laboratorier kommer att överföras till politiker, yrkesverksamma och forskare i medlemsstaterna och till vägledande material och verktyg.

En fortsättning på Horisont 2020 är forsknings- och innovationsprogrammet Horisont Europa för perioden 2021–2027 med en total budget på 95,5 miljarder euro. Programmets struktur består av fyra forskningsprioriteringar. Inom prioriteringen Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft kommer projekten inom transportsektorn att finansieras under temat Klimat, energi och rörlighet med en total budget på 15,1 miljarder euro.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

Stödja genomförandet

Den viktiga åtgärden för att göra transporterna i EU mindre sårbara för klimatförändringar är att utveckla och i stor utsträckning använda klimatsäkra infrastrukturstandarder. Transportinfrastruktur är ryggraden i transportsystemet, och tillämpningen av dessa standarder kommer att bidra till att säkerställa infrastrukturens motståndskraft mot skadliga effekter av klimatförändringarna, såsom översvämningar, stark vind eller extremt höga temperaturer. Kommissionen har samarbetat med europeiska standardiseringsorganisationer för att uppdatera standarder som styr infrastrukturens säkerhet och prestanda i ett föränderligt klimat. I början av 2015 inrättades CEN-Cenelecs samordningsgrupp för anpassning till klimatförändringar efter EU:s mandat att se över och utveckla klimattåliga infrastrukturstandarder. I den första fasen av denna begäran om standardisering valdes 13 standarder ut för översyn av tekniska kommittéer, varav två standarder, nämligen elektriska och elektroniska tillämpningar för järnvägar och markutrustning för luftfartyg, med anknytning till transportsektorn. Under den andra fasen, som inleddes i slutet av 2017, fortsatte översynen av standarderna. Parallellt med detta har CEN:s och Cenelecs vägledning för hantering av anpassning till klimatförändringar i standarder tagits fram för att stödja tekniska kommittéer i översynen av standarder med avseende på klimatförändringar. Kommissionen har uppmuntrat medlemsstaterna att involvera nationell standardisering i genomförandet av sina nationella anpassningsstrategier.

Europeiska kommissionen stöder hållbar rörlighet i städer genom att främja konceptet med planer för hållbar rörlighet i städer, som beskrivs i meddelandet Tillsammans för en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städer. Det övergripande syftet med planerna för hållbar rörlighet i städer är att förbättra medborgarnas livskvalitet genom att ta itu med de viktigaste miljörelaterade transportutmaningarna i städer, såsom luftföroreningar/bullerföroreningar, klimatförändringar och integrering av nya mobilitetstjänster. Genomförandet av planerna för hållbar rörlighet i städer säkerställer att transportsystemet blir mer diversifierat och miljövänligt så att det också blir mer motståndskraftigt mot klimatförändringarnas effekter. Den reviderade utgåvan av riktlinjerna för utarbetande och genomförande av en plan för hållbar rörlighet i städer har utarbetats som ett resultat av en ettårig process för berörda parters engagemang.

MRE för anpassning

Alleuropeiska övervaknings-, rapporterings- och utvärderingsprocesser inom transportsektorn äger främst rum när det gäller begränsning av klimatförändringar, nämligen transporternas koldioxidintensitet och växthusgasutsläpp (rapportering till UNFCCC), användning av förnybara energikällor inom transportsektorn eller transporternas miljöprestanda. Det finns ingen EU-omfattande, obligatorisk och lagstiftningsbaserad rapportering som ger en överblick över effekter, sårbarheter och anpassning av transporter i EU:s medlemsländer.

I framtiden bör genomförandet av planer för hållbar stadsutveckling regelbundet övervakas och utvärderas i enlighet med riktlinjerna för planer för hållbar rörlighet i städer för att maximera effektiviteten och mervärdet för livskvaliteten i städer och klimatanpassningen av transporter.