ECCONET

En korrekt bedömning av klimatförändringarnas inverkan på EU:s transportnät på inre vattenvägar kräver insatser av forskare från vetenskapliga områden som sällan överlappar varandra (klimatologer, meteorologer, hydrologer, infrastrukturförvaltare för vattenvägar, skeppsbyggare, ekonomer och experter på transportnät). Den största utmaningen inom ECCONET var att samordna dessa insatser på ett sätt som gör att resultaten är korrekta, tillförlitliga, tillräckligt säkra och framför allt tydliga och begripliga för beslutsfattare, intressenter, industrier och allmänheten.

ECCONET tog särskilt upp frågan om anpassning till klimatförändringar, med transport på inre vattenvägar (IWT) som en fallstudie. Projektet behandlade både klimatförändringarnas effekter på inre vattenvägar och anpassningsåtgärder.

De särskilda strategiska målen för ECCONET-projektet var följande:

• Tillhandahålla en enhetlig översikt över klimatförändringarnas effekter på transportsystemet på inre vattenvägar, det berörda transportnätet och sjöfartsnäringens sektorer samt avlastarna själva.
• Identifiera, analysera och bedöma anpassningsstrategier för förbättrad drift av fartyg i inlandssjöfart under klimatförändringsförhållanden, vilket leder till riktade rekommendationer, politiska riktlinjer och en utvecklingsplan för transport på inre vattenvägar.
• Kommunicera projektets resultat till ett bredare spektrum av intressenter, industrier, beslutsfattare och allmänheten på ett sätt som bidrar till en hållbar framtid för inlandssjöfarten.

Det första steget i ECCONET-projektet var att bedöma navigeringsförhållandena i framtiden i korridoren Rhen–Main–Donau, i enlighet med de klimatmodeller som för närvarande finns tillgängliga. Eftersom det inte finns någon enskild bästa klimatmodell använder ECCONET många olika modeller för att bedöma det aktuella kunskapsläget om klimatförändringar, inklusive osäkerhetsintervallet. Detta band samplas genom att välja relativt torra och relativt våta klimatmodeller som scenarier. De våta och torra scenarierna återspeglar utbudet av möjliga framtida navigeringsförhållanden med särskild tonvikt på lågvattensituationer.

Situationer med låg vattennivå betonas eftersom det empiriskt har visats att situationen vid Rhen 2003 har störst inverkan på transporterna på inre vattenvägar. Även om både höga och låga vattennivåer medför problem för sjöfarten kan låga vattenförhållanden innebära problem för passage av (främst) större fraktfartyg under längre perioder, vilket minskar deras lastkapacitet. Högt vatten kan leda till förbud mot sjöfart under korta tidsperioder (1–2 dagar).

Andra klimatrelaterade förändringar, såsom förändrad isbildning eller ändrad sikt på grund av dimma, bedöms endast kortfattat i ECCONET. Målperioden för simuleringen är 2021–2050. Prognoser för navigeringsförhållanden ”långt fram i tiden” ges för perioden 2071–2100. Alla framtida förändringar uttrycks med hänvisning till en ”kontrollperiod” från 1961 till 1990.

Parallellt med forskningen om navigeringsförhållanden har ECCONET studerat tillgängligheten av anpassningsåtgärder för sektorn. Dessa delades in i fyra klasser: fartygs- och driftsrelaterade åtgärder, infrastrukturarbeten, förbättrade prognosmetoder och förändringar i logistik och lagerhållning.

I ett tredje steg syftade ECCONET till att förstå klimatförändringarnas effekter på transportsektorn. Den geografiska multimodala transportmodellen NODUS användes för att uppskatta klimatförändringens effekter på valet av transportsätt och användningen av de olika typerna av båtar.

I sin analys av klimatförändringarnas effekter fokuserade ECCONET på en detaljerad studie av klimatmodeller och deras bidrag till hydrologin. Till skillnad från andra relaterade klimatförändringsprojekt härledde ECCONET sina resultat från ett brett spektrum av klimatscenarier och inte från ett specifikt extremscenario. Detta resulterar i en balanserad syn på den framtida farbarheten för vattenvägen Rhen-Main-Donau. Genom att utföra en transportekonomisk analys på grundval av den förväntade utvecklingen av farbarheten visade det sig att de möjliga klimatförändringarna från 2005 till 2050 och deras inverkan på Rhenmarknaden, som modelleras av två långsiktiga torra och våta scenarier, sannolikt inte kommer att vara tillräckligt starka för att utlösa någon betydande förändring av trafikandelen bort från transporter på inre vattenvägar. I själva verket är det mer sannolikt att effekterna av transportekonomiska bakgrundsförhållanden, såsom bränslepriset, kommer att uppväga effekterna av klimatförändringarna. På längre sikt (upp till 2100) skulle klimatförändringarna kunna påverka transportvillkoren i högre grad. På grund av de ekonomiska prognosernas begränsade värde hittills i framtiden gjordes dock ingen bedömning.

Parallellt syftade ECCONET till att identifiera ett antal anpassningsåtgärder. Dessa indelades i fyra klasser: tekniska och operativa åtgärder, infrastruktur och underhåll, produktions- och logistikprocesser samt förbättrade prognoser för vattennivån. Dessa anpassningsåtgärder kontrollerades genom en kombination av litteraturgenomgång, transportekonomiska modeller, kostnadseffektivitetsanalys och samråd med berörda parter.

• När det gäller fartygs- och driftsrelaterade åtgärder omfattar de mest lovande åtgärderna teknik för viktminskning och användning av kopplade konvojer (särskilt vid floden Rhen). Det finns mer experimentella metoder, såsom användning av justerbara tunnlar, platta skrov (för bogserbåtar) och uppblåsbara förkläden, men deras fördelar när det gäller den förväntade klimatförändringen kunde inte bevisas. Flexibel 24-timmars drift av fartyg som för närvarande endast är i drift i 12 timmar var inte fördelaktigt på grund av höga arbetskostnader.
• När det gäller infrastrukturåtgärder drogs slutsatsen att stora infrastrukturarbeten inte är motiverade med hänsyn till klimatförändringarna. Detta beror på de stora investeringskostnaderna och den begränsade nyttan av sådana projekt fram till 2050. Även under nuvarande förhållanden finns det dock ett stort behov av förbättrat underhåll av vattenvägarna, särskilt på Donau.
• Förbättrade prognoser, till exempel i form av en säsongsprognos av vattennivåer, är myndigheternas ansvar. Även om det är mycket svårt att göra en tillförlitlig prognos av denna typ, anses varje förbättring av denna typ av prognoser vara mycket värdefull för sektorn.
• När det gäller ändring av produktionsprocesser och lagerhållning konstaterades det att speditören/avsändaren vanligtvis väntar en torrperiod eller använder den lagringskapacitet som för närvarande finns tillgänglig. Om problemen kvarstår kommer avsändaren att överväga att använda ett annat transportsätt, i allmänhet järnvägsfrakt, vilket är en dyrare och oflexibel lösning. Investeringar i lagerhållning och omlokalisering betraktas endast som en sista utväg.

Även om de förväntade effekterna av klimatförändringarna fram till mitten av århundradet inte motiverar stora investeringar i kostsamma anpassningsåtgärder under de farbarhetsförhållanden som för närvarande förutses, bör vikten av ett gott underhåll av vattenvägarna för en smidig fortsättning av sjötransporterna på floderna Rhen och Donau betonas. På grundval av projektresultaten ifrågasätts dessutom tendensen till allt större fartyg på Rhen, eftersom fördelarna med ökad lastkapacitet kan försvinna under torrare förhållanden. De olika tekniska och operativa åtgärder som håller på att utvecklas lyfts fram, vilka, även om de inte är kostnadseffektiva i dag, kan minska inlandssjöfartens sårbarhet för de naturliga variationerna i väderförhållandena inom en snar framtid. Begränsningarna i denna studie bör erkännas, eftersom resultaten tyder på att effekterna av klimatförändringarna kan komma att intensifieras efter 2050. Sammanfattningsvis finns det ett behov av att ständigt övervaka flodernas tillstånd, och ytterligare forskning uppmuntras.

Relevanta produkter är:

• Heyndrickx C., Breemersch B., Bruinsma F. (2012) Kostnadseffektivitetsanalys av anpassningsstrategier. ECCONET-resultat D4.2
• Jonkeren, O. E. (2009) (på engelska). Adaptation to Climate Change in Inland Waterway Transport, Tinbergen Institute Research Series, bok nr 460.
• Schweighofer, J., Hartl, T., Nilson, E., Klein, B., Klein Tank, A., Prozny, T., Balint, G., Gnandt, B., Horanyi, A., Szépszó, G. (2010) Valda navigeringsvägar och nuvarande klimatförhållanden. ECCONET-resultat 1.1
• Simoner M., Schweighofer J., Nilson E., Lingemann I., Klein B. (2012) Översikt över åtgärder för anpassning av infrastruktur och resulterande utsläppsscenarier. ECCONET-resultat 2.1.2