1.4 Insamling av information

Utvecklingen av anpassningspolitiken bör bygga på fakta och gedigen information och kunskap. När man börjar planera för anpassning bör man samla in all potentiellt relevant information. Detta inbegriper följande:

identifiera befintligt arbete med nuvarande och potentiella framtida klimatrelaterade effekter och risker,
pågående anpassningsrelevant verksamhet och
exempel på god praxis inom eller utanför landet.

I. Identifiera befintligt arbete med nuvarande och framtida klimatrelaterade effekter och risker

En första genomgång av befintligt arbete om möjliga klimatförändringsrelaterade effekter på kort, medellång och lång sikt bör göras. På global nivå har IPCCC utarbetat AR6 som behandlar den mest aktuella fysiska förståelsen av klimatsystemet och klimatförändringarna, som sammanför de senaste framstegen inom klimatvetenskapen. EEA tar fram ett stort antal indikatorer som beskriver observerade och beräknade klimatförändringar och deras effekter i Europa. Dessutom ger EEA:s rapport Europas föränderliga klimatrisker – en indexbaserad interaktiv EEA-rapport en användbar översikt över EEA:s indikatorer samt ytterligare information om det politiska sammanhanget. En tillförlitlig och användarorienterad leverantör av klimattjänster är Copernicus klimatförändringstjänst (C3S). C3S ger tillgång till information om tidigare, nuvarande och framtida klimattillstånd i Europa. I synnerhet tillhandahåller Climate Data Store (CDS) skräddarsydda tjänster för specifika offentliga eller kommersiella behov. European Climate Data Explorer är ett grafiskt användargränssnitt som ger interaktiv tillgång till många klimatindex från C3S Climate Data Store på ett lättanvänt sätt. Dessutom erbjuder C3S årliga klimatrapporter, klimatbulletiner och pilotstudier om klimatkonsekvensbedömning för utvalda sektorer genom sitt sektoriella informationssystem (SIS). Specifikt för klimatpåverkan på människors hälsa och välbefinnande samlar de en mängd relevanta resurser. Det europeiska observatoriet för klimathälsa kan stödja med information under olika faser av policycykeln, bland annat genom att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera hälsorelaterade anpassningsstrategier och anpassningsplaner.

I den serie Peseta-projekt (PESETA I, II, III och IV) som genomförs av Gemensamma forskningscentret (GFC) utvärderas dessutom möjliga biofysiska och ekonomiska konsekvenser av framtida klimatförändringar för Europa.

Denna granskningsfas bör också ta hänsyn till resultaten av projekt och studier som är inriktade på specifika sektorer som jordbruk, skogsbruk, vattenförvaltning, fiske, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, hälsa, energi, turism, transport, byggande/byggnader, ekonomi/industri, civilskydd/katastrofriskreducering, fysisk planering/planering av markanvändning och sociala frågor. Europeiska miljöbyrån ger en översikt över de utmaningar som klimatförändringarna och anpassningsåtgärderna innebär för jordbruks-, transport- och energisektorerna. Sektorssammanslutningar, konsultföretag eller enskilda offentliga organ ska utföra sektorsanalyser. Tidigare natur-/väder- och klimatrelaterade händelser och katastrofer dokumenteras i flera internationella databaser, såsom EM-DAT eller DesInventar. På grund av trösklarna i rapporteringen har de dock sina begränsningar. Försäkringssektorn, särskilt återförsäkringsföretagen, upprätthåller också faro- och riskdatabaser. EEA upprätthåller en indikator och en resultattavla baserad på NatCatSERVICE och CATDAT (RiskLayer) på årsbasis.

Denna breda första översikt kommer att bidra till att utlösa processen och utveckla ett fall för anpassning och ge en grund för en mer djupgående analys i ett senare skede. Dessutom stöder kommittén främjandet av diskussionen om anpassningspolitiska relevanta aspekter såsom mål, prioriterade sektorer, utsatta grupper osv.

II. Identifiera pågående aktiviteter med relevans för anpassning

Anpassning bör inte ske isolerat. Relevanta instrument och pågående anpassningsrelaterade åtgärder (även om de eventuellt inte genomförs under rubriken ”anpassning”) bör identifieras, t.ex. katastrofriskreducering och katastrofhantering, skydd av biologisk mångfald eller politik för markanvändningsplanering/fysisk planering. Dessutom bör befintliga sektoriella eller regionala anpassningsstrategier/anpassningsplaner i landet samt transnationella och europeiska anpassnings- och anpassningsrelevanta verksamheter identifieras.

Detta kan göras i nära samarbete med kollegor från andra myndigheter och berörda parter med följande vägledande frågor för att hjälpa till att identifiera pågående aktiviteter som är relevanta för anpassning:

Har de redan konfronterats med ämnena klimatförändringar eller anpassning?
Känner de till studier eller projekt om klimatförändringar eller anpassning från andra källor (universitet, andra forskningsinstitutioner, statliga ministerier, andra länder osv.) som är viktiga?
Finns det redan åtgärder som bidrar till anpassning, även om de inte specifikt identifieras eller betecknas som anpassningsåtgärder?
Har riktade anpassningsrelevanta verksamheter redan genomförts?
Finns det befintliga verktyg, strategier, processer osv. som är viktiga eller skulle kunna användas för anpassning till klimatförändringarna?
Vilka befintliga nätverk eller initiativ är relevanta för anpassning och hur kan de användas eller utnyttjas för anpassning?

En översikt över landsspecifik verksamhet på området klimatanpassning finns på landssidorna Climate-ADAPT.

III. Undersöka god praxis inom eller utanför landet

Anpassningsmetoder som fungerar bra på ett område kan eventuellt överföras för att hantera liknande utmaningar på andra områden med tanke på specifika sammanhang. Genomförandet av enskilda åtgärder kan dock bero på problemets omfattning och genomförandets specifika omfattning. Genom att utnyttja befintlig information om god anpassningspraxis och goda erfarenheter (t.ex. klimat-ADAPT-fallstudier)kan man också optimera enskilda resurser och hantering av fiskeansträngningen.