Anpassning till klimatförändringar i stadsområden

Städerna är viktiga centrum för ekonomisk och kulturell verksamhet i Europa. De påverkas redan av klimatrisker som intensiv nederbörd och värmeböljor, som under det förändrade klimatet förväntas bli intensivare och vanligare. I takt med att klimatförändringarna fortskrider måste städerna anpassa sig för att förbli beboeliga, funktionella och välmående i framtiden. Anpassning är en process för anpassning till de faktiska eller förväntade klimat- och klimatriskerna, som syftar till att minska de negativa effekterna eller utnyttja gynnsamma möjligheter. På samma sätt som när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser är det också angeläget att förbereda sig för de oundvikliga effekterna av klimatförändringarna. Städerna måste agera nu för att undvika eller minska väderrelaterade dödsfall (t.ex. på grund av värmeböljor) och ekonomiska förluster till följd av klimatrelaterade ytterligheter i framtiden. I april 2020 hade nästan 3 000 städer i hela Europa åtagit sig att vidta åtgärder för anpassning inom ramen för borgmästaravtalet, och detta antal ökar.

Den förväntade ökningen av frekvensen och intensiteten av klimatrelaterade faror – t.ex. översvämningar, värmeböljor, skogsbränder och torka – kräver insatser inte bara från de nationella regeringarna utan även från lokala myndigheter. Anpassning kan vara en starkt lokal process på grund av de särskilda geografiska, sociodemografiska eller ekonomiska egenskaperna hos en viss plats. De lokala myndigheterna har bäst kunskap om de lokalt förekommande farorna (se steg 2.1)och de specifika orsakerna till sårbarheten i det lokala området (t.ex. befolkningsegenskaper, typer av infrastruktur, de ekonomiskt viktigaste sektorerna osv. se steg 2.3)och är därför väl lämpade att ta itu med dem.

Att anpassa sig till klimatförändringarna på lokal nivå – genom att undvika eller minska riskerna – är ekonomiskt förnuftigt. Enligt E3G skulle de ekonomiska kostnaderna för extrema väderhändelser i EU:s städer kunna uppgå till över 190 miljarder euro per år fram till 2070, om inga åtgärder vidtas. Till exempel i Köpenhamn orsakade översvämningarna i stadens centrum på grund av en kraftig nederbörd 2011 skador på över 6 miljarder danska kronor (mer än 800 miljoner euro). De potentiella kostnaderna för framtida regnhändelser var så höga att de motiverade utgifter på 12 miljarder DKK på över 300 dagvattenhanteringsprojekt över hela staden under 20 år.

Dessutom överväger de högsta kreditvärderingsinstituten i allt högre grad städernas beredskap för klimatförändringar när de bedömer risken för att låna ut pengar till dem. Städer som är säkra från naturkatastrofer och trevliga att bo i (t.ex. genom att tillhandahålla grönområden) tenderar också att locka till sig och behålla mer investeringar och kvalificerad arbetskraft.