4.1 Att välja en bedömningsram för anpassningsalternativ

För att möjliggöra en bra jämförelse av olika anpassningsalternativ och en god kommunikation med och mellan beslutsfattare måste varje anpassningsalternativ (se steg 3.2)bedömas på grundval av överenskomna kriterier. Det finns många kriterier som kan användas för att bedöma lämpligheten hos möjliga alternativ, till exempel effektivitet när det gäller att minska sårbarheten, inverkan på hållbarheten eller kostnaderna. Det är tillrådligt att samordna bedömningen av anpassningsalternativ inom ett brett spektrum av politiska, rättsliga och institutionella aktörer för att öka synergierna och undvika sektorsövergripande felanpassning. Faktablad är en användbar metod för presentation av resultaten.

Beslutsfattarna bör sträva efter anpassningsalternativ som alla vinner på (anpassningsåtgärder som ger önskat resultat i form av minimering av klimatriskerna eller utnyttjande av potentiella möjligheter men som också ger ett betydande bidrag till ett annat socialt, miljömässigt eller ekonomiskt mål) eller åtminstone ”no-regret” (värdefullt oavsett omfattningen av framtida klimatförändringar). Varje alternativ måste bedömas på två sätt: a) i vilken utsträckning alternativet kommer att bidra till att uppnå anpassningsmålet och b) vilka konsekvenser det får för bredare sociala och miljömässiga aspekter. Bedömningen bör inriktas på följande:

• Hur brådskande den klimatfara eller klimatrisk som alternativet syftar till att begränsa är. Vissa anpassningsåtgärder kommer att vara lämpliga för genomförandet på kort sikt för att hantera akuta risker eller möjligheter. Andra kommer att kräva långdragna förberedelser och planering.
• Resultat i förhållande till allmänna och bredare mål och undvikande av felaktig anpassning. Maladaptation avser en situation där åtgärder inte uppnår sina mål eller orsakar biverkningar som hindrar anpassning någon annanstans eller i framtiden. Till exempel kan byggandet av en fördämning på en plats orsaka mer översvämning på en annan plats och kan visa sig otillräckligt skydd för framtida översvämningsnivåer.
• Leveransförmåga och genomförbarhet. Alternativ som gör höga poäng på andra aspekter men är svåra att leverera, är inte alltid att föredra.
• Åtgärdens konsekvenser för styrningen. Till exempel anpassningen till och ändringarna av de befintliga styrningsstrukturerna, behovet av att inrätta nya styrningsstrukturer eller styrningsprocesser.
• Sociala överväganden, dvs. lika skydd mot klimatrisker till följd av ett visst anpassningsalternativ och dess inverkan på social inkludering och sammanhållning. Ojämlika anpassningsalternativ fördelar fördelarna med anpassning ojämlikt i samhället och förvärrar befintliga sociala ojämlikheter. Att till exempel höja priset på vatten för att främja effektivitet som en lösning på torka har potential att på ett oproportionerligt sätt påverka låginkomstbostäder, vilket förvärrar ojämlikheten inom regionen. Där så är möjligt bör avhjälpande åtgärder byggas in för att minska de negativa sociala konsekvenserna. Alternativ som ger kompletterande sociala förmåner (vilket ofta är fallet för grönområden) bör bedömas positivt.
• Berörda parter kan eventuellt medfinansiera eller ordna finansiering genom befintliga finansieringsflöden. Alternativt kan EU-investeringar, nationella offentliga eller privata investeringar vara tillgängliga för att täcka kostnaderna för genomförandet (se steg 1.5).
• Kostnader och fördelar. Helst bör en fullständig kostnads-nyttoanalys genomföras. Med tanke på osäkerheten och anpassningens långa tidsskalor är den traditionella kostnads-nyttoanalysen dock inte alltid möjlig eller tillämplig. Om icke-monetära fördelar och olika preferenser ska ingå i bedömningen kan flerkriterieanalysen ge mer holistiska bedömningsresultat (se steg 4.3).
• Miljöhänsyn. Alternativen bör bedömas med avseende på deras inverkan på miljön, inbegripet deras bidrag till att förbättra eller förvärra utsläppen av växthusgaser, vattenkvaliteten, markkvaliteten och den biologiska mångfalden. Direktivet om miljökonsekvensbedömning (direktiv 2014/52/EU) utgör en ram för genomförandet av en sådan bedömning.

Anpassningen till klimatförändringarna är en övergripande fråga som, om den genomförs utan samordning inom separata sektorer och politikområden, kan leda till negativa ömsesidiga kompromisser, upphäva varandra eller missa möjligheterna att utnyttja potentiella synergier. För att förbättra samordningen och effektivisera anpassningsplaneringen och maximera de sektorsövergripande synergierna bör ett brett spektrum av institutionella och civila intressenter helst involveras i fastställandet av kriterier, bedömningen av anpassningsalternativ samt i den efterföljande prioriteringen (se steg 4.3).

Resultaten av bedömningen kan beskrivas i kortfattade faktablad, som började med att man skapade en katalog (se steg 3.1)som inte innehåller för mycket tekniska detaljer, utan snarare ger en snabb överblick som är lätt att förstå för icke-experter. Dessa faktablad kan vara mycket användbara senare för prioriteringen (se steg 4.3). Information i faktabladen bör tillhandahållas åtminstone på följande punkter:

• Beskrivning av anpassningsalternativ
• Vilka klimatförändringseffekter åtgärdar alternativet?
• Potentialen att minska sårbarheten för de identifierade klimatförändringarnas effekter, effektivitet och flexibilitet som vid behov kan uppgraderas eller nedgraderas
• Rumslig omfattning, visuell kartläggning
• Information om huruvida deltagande av berörda parter behövs eller rekommenderas och vilken typ av berörda parter som bör involveras
• Framgång och begränsande faktorer (baserat på egen erfarenhet eller andra fall)
• Kostnader (genomförande och drift) och ekonomiska fördelar uttryckta i monetära termer
• Sociala och miljömässiga sidovinster eller nackdelar, nödvändiga korrigerande åtgärder
• Finansiella resurser som krävs, investeringstidpunkt och finansieringskällor
• Tidsram för planering och genomförande fram till fullt fungerande driftslivslängd
• Ansvar för genomförande och underhåll inom kommunens förvaltningar eller andra institutioner
• Kopplingar till andra föreslagna anpassningsalternativ, utbytbarhet, kombinerbarhet
• Referensinformation