All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.
See all EU institutions and bodiesBeskrivning
Fjärranalys avser förvärv av data och information om ett fenomen och ett territorium, utan direkt kontakt med det. Det är ett alternativ till in-situ observation. Fjärranalysteknik används inom många områden, inklusive geografi, hydrologi, ekologi, meteorologi, oceanografi, glaciologi, geologi, samt för militär räckvidd, intelligens, kommersiella, ekonomiska, planering och humanitära tillämpningar.
Fjärranalysteknik kan vara satellit- eller flygplansbaserad och kan upptäcka och klassificera jordsystemets föremål och egenskaper genom utspridda signaler (t.ex. elektromagnetisk strålning). Dessutom växer användningen av drönare fram på grund av de högupplösta data som kan samlas in på kort tid för övervakning i realtid. ”Aktiv” fjärranalysteknik avser en signal som avges direkt av en satellit eller ett luftfartyg, som reflekteras av ett föremål och som i sin tur detekteras av sensorn (t.ex. RADAR och LiDAR), medan ”passiv” fjärranalys avser sensorer som kan detektera strålning som avges eller reflekteras av ett föremål eller omgivande områden (t.ex. filmfotografering, infraröd, laddningskopplad utrustning och radiometrar).
På senare tid har fjärranalys använts för att förbättra förståelsen för klimatsystemet och dess förändringar. Det gör det möjligt att övervaka jordytan, havet och atmosfären på flera spatio-temporala skalor, vilket möjliggör klimatsystemobservationer, samt att undersöka klimatrelaterade processer eller långsiktiga och kortsiktiga fenomen, till exempel avskogning eller El Niño-trender. Dessutom är fjärranalys användbar för att samla in information och data i farliga (t.ex. under brandhändelser) eller otillgängliga områden (t.ex. ogenomträngliga områden). Specifika exempel på fjärranalysanvändningar som också är relaterade till metoder för anpassning till klimatförändringar är följande: i) förvaltning av naturresurser, ii) förvaltning av jordbruksmetoder, t.ex. i samband med markanvändning, bevarande av mark och kollager i marken, iii) taktiska insatser för att bekämpa skogsbränder i beslutsstödsystem i realtid, iv) övervakning av marktäcket och dess förändringar över olika tids- och rumsskalor, även efter en katastrof, v) bättre underbyggd skogs- och vattenförvaltning, vi) utvärdering av kollager och relaterad dynamik, vii) simulering av klimatsystemdynamik, viiii) förbättring av klimatprognoser och meteorologiska omanalysprodukter, som i stor utsträckning används för forskningsstudier om klimatförändringar.
Slutligen kan fjärranalys användas för att förbättra varning och beredskap, vilket därför också är användbart vid katastrofriskhantering. Geografiska informationssystem (GIS) som använder satellitteknik kan användas för att utveckla system för tidig varning och prognoser för att minska och hantera klimatrelaterade katastrofrisker (dvs. förbereda bättre prognoser för cyklon- och översvämningsspår, torka och brand) samt bidra till att förbereda åtgärder. Fjärranalysteknik kan också vara användbar för detektering av skador efter katastrofer, baserat på jämförande analys av bilder före och efter katastrofer. Data och information från fjärranalys är också användbara för räddningspersonal.
Det finns olika program och initiativ i Europa och resten av världen för att driva på användningen och delningen av fjärrdata. Copernicus är EU:s jordobservationsprogram som samordnas och förvaltas av Europeiska kommissionen. Den består av en komplex uppsättning system som samlar in data från flera källor: jordobservationssatelliter och in situ-sensorer såsom markstationer, luftburna och havsburna sensorer. Copernicus behandlar dessa data och förser användarna med information genom en uppsättning tjänster som är inriktade på sex tematiska områden: land, hav, atmosfär, klimatförändringar, krishantering och säkerhet. Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) tillhandahåller klimatförändringstjänster som stöder EU:s klimatpolitik och klimatåtgärder och bidrar till att bygga upp ett europeiskt samhälle som är mer motståndskraftigt i ett föränderligt klimat som orsakas av människan. Det globala systemet av jordobservationssystem (GEOSS) är en uppsättning samordnade, oberoende system för jordobservation, information och bearbetning som ger tillgång till information för offentlig och privat sektor. GEOSS-portalenerbjuder en enda internetanslutningspunkt för användare som söker data-, bild- och analysprogram som är relevanta för alla delar av världen.
Ytterligare detaljer
Referensinformation
Anpassningsdetaljer
IPCC-kategorier
Socialt: informativt, Strukturella och fysiska: Tekniska alternativIntressenternas deltagande
Fjärranalys används för att ta fram kunskap eller till och med beslutsstödssystem för riktade användare (t.ex. personer som arbetar med katastrofriskhantering, stadsplanerare, markplanerare, jordbrukare osv.). Slutanvändarnas deltagande som intressenter under hela processen för utformning och skapande av kunskap och produkter är avgörande för att producera resultat som verkligen används och är användbara, enligt samproduktionsparadigmet.
Framgång och begränsande faktorer
Tekniker för fjärranalys, och särskilt satellitbilder, har redan med framgång använts inom ett brett spektrum av klimatförändringsområden, t.ex. för i) undersöka globala temperaturtrender, både på havsytan och i atmosfären, ii) upptäcka förändringar i solstrålning som påverkar den globala uppvärmningen, iii) övervaka aerosoler, koncentration av vattenånga och förändringar i nederbördsregimen, iv) studera dynamiken i snöförlängning och istäcke, v) övervaka förändringar av havsnivå och kustförändringar, vi) övervaka vegetationsstatus och vegetationsförändringar, vii) övervaka vattenresurser och påverkan på grund av torka och torra perioder, viii) övervaka brandhändelser och brandutsläpp, ix) förutsäga katastrofrisker, såsom cyklon, översvämningar och torka, x) vägleda beslutsprocesser om anpassning till klimatförändringar. Användningen av fjärravkända data utvecklas snabbt, både när det gäller tillgänglig teknik och upplösning, och andra användningsområden som är relevanta för klimatanpassning förväntas dyka upp i nästa framtid.
Vissa farhågor har dock framförts när det gäller användningen av fjärranalys. Att studera och övervaka klimatförändringar kräver långsiktiga tidsserier av observationer, medan satellitdata ofta är tillgängliga för kort sikt. Dessutom kan vissa osäkerheter och snedvridningar av mottagna bildramar på grund av vibrationer och turbulens härledas av biaser i sensorer och hämtningsalgoritmer, så användningen av satellitobservationer i klimatförändringsstudier kräver en tydlig identifiering av sådana begränsningar. Andra möjliga begränsningar inkluderar: i) Höga kostnader för förvärv av högupplösta data från luftfartyg och drönare. ii) I vissa fall begränsad tillgång till nödvändig teknik på grund av kostnader eller kompetensbegränsningar. iii) Tidsmässiga avbrott i luftfartygs- och satellitdata. medan den första kan vara särskilt dyr och därför tillgänglig för ett begränsat antal undersökningar, samlas den andra in med fasta intervall beroende på satellitens returtid.
Kostnader och fördelar
Direkta markobservationer är vanligtvis begränsade när det gäller geografisk täckning, medan fjärranalys gör det möjligt att övervaka i större skala. Satellitdata har bred täckning, multi-temporal och multispektral kapacitet, vilket ger klimatförändringsrelaterade data och information för omfattande områden. Detta gör det möjligt att förbättra förståelsen av klimatsystemet, studera och förutsäga klimatförändringens effekter på ekosystemen och övervaka effektiviteten hos genomförda anpassningsåtgärder.
Fjärranalys möjliggör också datainsamling i farliga eller otillgängliga områden, utan störningar för webbplatsen, och ger frekventa uppdateringar. Datainsamling är ofta billigare och snabbare än direkt insamling av data från marken. Dessutom ökar användningen av drönare flexibiliteten i tid och rymdövervakning och fördelen med inga mänskliga risker.
Priset på satellitbilder varierar beroende på rumslig upplösning. Arkivbilder med låg upplösning (> 10 m) är vanligtvis kostnadsfria, medan prisökningar från 1 till 8 $ per km2 går från 5-10 m upplösning till 0,3-1 m upplösning (2019 års priser; se t.ex. Geocento). Kostnaderna är något högre för bilder tagna av flygplan och drönare. den senare kan komma fram till en upplösning på < 0,05 m. Naturligtvis ökar priserna om anpassade bilder krävs. Det behövs också resurser för att bearbeta data och utveckla applikationer. Slutligen krävs tillräcklig kompetens och kapacitet för att använda fjärranalysdata.
Juridiska aspekter
Implementeringstid
Genomförandetiden avser databehandling och leverans av slutlig kunskap eller produkter. Det beror i hög grad på den specifika omfattningen och användningen av fjärranalysteknik, nivån på tillgänglig kompetens, tillgången till nödvändiga verktyg och samarbetet mellan de olika berörda parterna.
Livstid
Användningen av fjärranalysteknik för att studera klimatförändringar och stödja fastställandet av åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar kan utföras både på kort och lång sikt.
Referensinformation
Webbplatser:
Referenser:
Yang, J., Gong, P., Fu, R., Zhang, M., Chen, J., Liang, S., Xu, B., Shi J. och Dickinson, R., (2013). Den roll som satellitbaserad fjärranalys spelar i klimatförändringsstudier. Natur Klimatförändringar, vol. 13.
Publicerad i Climate-ADAPT: Apr 11, 2025
Language preference detected
Do you want to see the page translated into ?