Användning av fjärranalys vid anpassning till klimatförändringar

Fjärranalys används för att ta fram kunskap eller till och med beslutsstödssystem för riktade användare (t.ex. personer som arbetar med katastrofriskhantering, stadsplanerare, markplanerare, jordbrukare osv.). Slutanvändarnas deltagande som intressenter under hela processen för utformning och skapande av kunskap och produkter är avgörande för att producera resultat som verkligen används och är användbara, enligt samproduktionsparadigmet.

Tekniker för fjärranalys, och särskilt satellitbilder, har redan med framgång använts inom ett brett spektrum av klimatförändringsområden, t.ex. för i) undersöka globala temperaturtrender, både på havsytan och i atmosfären, ii) upptäcka förändringar i solstrålning som påverkar den globala uppvärmningen, iii) övervaka aerosoler, koncentration av vattenånga och förändringar i nederbördsregimen, iv) studera dynamiken i snöförlängning och istäcke, v) övervaka förändringar av havsnivå och kustförändringar, vi) övervaka vegetationsstatus och vegetationsförändringar, vii) övervaka vattenresurser och påverkan på grund av torka och torra perioder, viii) övervaka brandhändelser och brandutsläpp, ix) förutsäga katastrofrisker, såsom cyklon, översvämningar och torka, x) vägleda beslutsprocesser om anpassning till klimatförändringar. Användningen av fjärravkända data utvecklas snabbt, både när det gäller tillgänglig teknik och upplösning, och andra användningsområden som är relevanta för klimatanpassning förväntas dyka upp i nästa framtid.

Vissa farhågor har dock framförts när det gäller användningen av fjärranalys. Att studera och övervaka klimatförändringar kräver långsiktiga tidsserier av observationer, medan satellitdata ofta är tillgängliga för kort sikt. Dessutom kan vissa osäkerheter och snedvridningar av mottagna bildramar på grund av vibrationer och turbulens härledas av biaser i sensorer och hämtningsalgoritmer, så användningen av satellitobservationer i klimatförändringsstudier kräver en tydlig identifiering av sådana begränsningar. Andra möjliga begränsningar inkluderar: i) Höga kostnader för förvärv av högupplösta data från luftfartyg och drönare. ii) I vissa fall begränsad tillgång till nödvändig teknik på grund av kostnader eller kompetensbegränsningar. iii) Tidsmässiga avbrott i luftfartygs- och satellitdata. medan den första kan vara särskilt dyr och därför tillgänglig för ett begränsat antal undersökningar, samlas den andra in med fasta intervall beroende på satellitens returtid.

Direkta markobservationer är vanligtvis begränsade när det gäller geografisk täckning, medan fjärranalys gör det möjligt att övervaka i större skala. Satellitdata har bred täckning, multi-temporal och multispektral kapacitet, vilket ger klimatförändringsrelaterade data och information för omfattande områden. Detta gör det möjligt att förbättra förståelsen av klimatsystemet, studera och förutsäga klimatförändringens effekter på ekosystemen och övervaka effektiviteten hos genomförda anpassningsåtgärder.

Fjärranalys möjliggör också datainsamling i farliga eller otillgängliga områden, utan störningar för webbplatsen, och ger frekventa uppdateringar. Datainsamling är ofta billigare och snabbare än direkt insamling av data från marken. Dessutom ökar användningen av drönare flexibiliteten i tid och rymdövervakning och fördelen med inga mänskliga risker.

Priset på satellitbilder varierar beroende på rumslig upplösning. Arkivbilder med låg upplösning (> 10 m) är vanligtvis kostnadsfria, medan prisökningar från 1 till 8 $ per km² går från 5-10 m upplösning till 0,3-1 m upplösning (2019 års priser; se t.ex. Geocento). Kostnaderna är något högre för bilder tagna av flygplan och drönare. den senare kan komma fram till en upplösning på < 0,05 m. Naturligtvis ökar priserna om anpassade bilder krävs. Det behövs också resurser för att bearbeta data och utveckla applikationer. Slutligen krävs tillräcklig kompetens och kapacitet för att använda fjärranalysdata.

Genomförandetiden avser databehandling och leverans av slutlig kunskap eller produkter. Det beror i hög grad på den specifika omfattningen och användningen av fjärranalysteknik, nivån på tillgänglig kompetens, tillgången till nödvändiga verktyg och samarbetet mellan de olika berörda parterna.

Användningen av fjärranalysteknik för att studera klimatförändringar och stödja fastställandet av åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar kan utföras både på kort och lång sikt.