Riktlinjer för klimatanpassning på lokal nivå i Alperna

Anpassning kräver att man utvecklar en bra sektorspolitik och arbetar för att maximera sidovinsterna för klimatet och andra områden. Dessa riktlinjer, som utarbetades av Italien under dess ordförandeskap för Alpkonventionen 2013–2014, ger information till de olika subnationella styresnivåerna om effekter, sårbarhet och resilienskapacitet inom olika relevanta politikområden samt politisk vägledning om identifiering, urval, genomförande, styrning av lokala anpassningsalternativ samt övervakning och utvärdering, och belyser de viktigaste framgångsfaktorerna.

Eftersom Alperna är ett ömtåligt ekosystem som är utsatt för betydande klimatrelaterade risker och kännetecknas av en djup mångfald, kräver de en gemensam politik där fysisk planering spelar en central roll. Alperna kvalificerade sig som ett idealiskt territorium för att bygga en nedifrån-och-upp-strategi för lokal anpassning, eftersom berg är kända för att sätta gränser som delar länder, där olika strategier tillämpas. Under utarbetandefasen har lokal god praxis samlats in från hela Alperna, i syfte att identifiera det mervärde som kan härledas från dem för hela regionen. Det är därför som dessa riktlinjer hänvisar till den lokala nivån, men tittar på globala intressenter, i bergsregioner och utanför.