Allergiframkallande trädpollen

Exponering för allergener från luftburet pollen eller deras inandning kan utlösa allergiska reaktioner i näsan, ögonen och bronkierna (astma), vilket i sin tur orsakar sömnstörningar, minskad livskvalitet på grund av nedsatt psykisk hälsa, produktivitetsförlust eller minskad skolprestanda hos barn och höga sjukvårdskostnader. Klimatförändringarnas inverkan på pollensäsonger, koncentrationer och allergiframkallande egenskaper förväntas öka den europeiska befolkningens exponering för pollen och aeroallergener i framtiden.

Beräkningar av de kliniskt relevanta pollensäsongerna utförs med hjälp av en atmosfärisk kompositionsmodell. Denna indikator övervakar säsongens allvarlighetsgrad (dagligt pollen per m3) för björk och al (1980–2022) och oliver (1990–2022) beräknad utifrån European Pollen Reanalysis v.1.0, som beräknar växtutveckling under våren, utsläpp, transport och avlägsnande av pollen med hjälp av temperatur, marktäcke och trädarter, och kombinerar dem med pollenobservationer från European Aeroallergen Network. Indikatorn ger också ett mått på pollensäsongens tidpunkt (start, slut och varaktighet i dagar) och förändring av svårighetsgraden genom att jämföra dekadalmedianerna för 2013–22 med 1980–89 för födelse och al och 1990–99 för oliver.

Caveats

Indikatorn gör antaganden om att vegetationsfördelningskartan förblir konstant för alla år och bortser från årliga fluktuationer i trädpollenkoncentrationer. Att förutsäga den absoluta nivån på pollensäsongen för varje specifikt år är dock en svår uppgift, och det finns hittills ingen lämplig EU-omfattande lösning för detta. Data saknades för tidigare observationer, så analysen begränsades till 1980–2022 för björk och al och 1990–2022 för oliver.