Anpassningsutmaningar och möjligheter för det europeiska energisystemet

I denna rapport analyseras behoven av klimatanpassning och klimatresiliens i Europas energisystem nu och i framtiden. Denna bedömning stöder omställningen till ren energi, som innebär en massiv expansion av förnybara energikällor, varav många är känsliga för klimatfaktorer.

Effekterna av klimatförändringarna och de anpassningsbehov som hänger samman med dem varierar avsevärt mellan de europeiska regionerna. I allmänhet kommer norra Europa att uppleva både positiva och negativa effekter på sitt energisystem, medan de sydeuropeiska regionerna står inför överväldigande negativa effekter. I undersökningen konstateras särskilt följande:

• Vattentillgången beräknas i allmänhet öka i norra Europa och minska i södra Europa, men med markanta säsongsmässiga skillnader. Dessa förändringar kan påverka tillgången till kylvatten för värmekraftverk, vattenkraft och bioenergipotential, bränsletransporter på floder och efterfrågan på energi för vattenförsörjning.
• Om kolkraftverk ersätts med sol- och vindkraft minskar utsläppen av växthusgaser och vattenförbrukningen radikalt, vilket bidrar till begränsning och anpassning i regioner med vattenbrist.
• Biodrivmedel och avskiljning och lagring av koldioxid kräver betydande mängder vatten eller åkermark, vilket kan begränsa deras expansion, särskilt i vattenfattiga regioner.
• Uppvärmningstemperaturer minskar energibehovet för uppvärmning, men ökar energibehovet för kylning. De kan också påverka elproduktionen och elöverföringen.
• Klimatförändringar kan påverka potentialen för vind- och solkraft, men tillgängliga prognoser är förknippade med betydande osäkerhet.
• Flera studier visar att utan lämpliga anpassningsåtgärder skulle de direkta skadorna på det europeiska energisystemet till följd av extrema väderhändelser kunna uppgå till miljarder euro per år i slutet av århundradet, med mycket större indirekta kostnader.

Den föränderliga politiska ramen inom ramen för energiunionen ger unika möjligheter att integrera anpassningen till klimatförändringarna i nationell och europeisk energiplanering. I bedömningen rekommenderas att man beaktar klimatförändringarnas effekter vid utarbetandet av nationella klimat- och energiplaner och långsiktiga strategier inom ramen för EU:s energiunion. Marknadsaktörer inom energisektorn bör också överväga att stärka klimatresiliensen som en integrerad del av sin verksamhet.