Prioriteringar för att skydda hälsan mot klimatförändringar i WHO:s Europaregion: Nyligen genomförda regionala aktiviteter

Bevisen för klimatförändringarnas inverkan på hälsan ökar. Hälso- och sjukvårdssystemen måste förberedas och gradvis anpassas till klimatförändringarnas effekter, inbegripet extrema väderhändelser.

Förbränning av fossila bränslen som drivkraft för klimatförändringar utgör en enorm sjukdomsbörda. Att minska utsläppen av växthusgaser inom alla sektorer kommer i sin tur att leda till sidovinster för hälsan. Om alla länder uppfyller Parisavtalet senast 2030 kan det årliga antalet förtida dödsfall som kan undvikas uppgå till 138 000 i hela Världshälsoorganisationens (WHO) europeiska region.

Flera internationella ramar främjar ett starkare åtagande från ländernas sida att genomföra nödvändiga anpassningar inom hälso- och sjukvårdssektorn och att ta hänsyn till hälsoaspekter i anpassningsåtgärder inom andra sektorer. WHO har ett mandat från sina medlemsländer att identifiera lösningar och bidra till att förebygga eller minska hälsoeffekter, inklusive klimatförändringar.

De nationella regeringarna fortsätter att införa anpassningsåtgärder för folkhälsan, som ger en grund för och utlöser åtgärder mot klimatförändringarna från hälso- och sjukvårdens sida. Effektiva nationella åtgärder mot klimatrisker kräver strategiska analyser av nuvarande och förväntade hot. Hälso- och sjukvårdspersonal måste spela en proaktiv roll för att främja hälsoargument och bevis vid utformningen av nationella åtgärder för anpassning till och begränsning av klimatförändringar. I detta syfte måste ländernas kapacitet stärkas ytterligare för att identifiera och ta itu med lokala hälsorisker till följd av klimatförändringarna och för att utveckla, genomföra och utvärdera hälsoinriktade insatser genom integrerade strategier. Att bygga klimatresilienta och miljömässigt hållbara hälso- och sjukvårdsinrättningar är en viktig pelare i hälso- och sjukvårdssektorns ledarskap för att ta itu med klimatförändringarna.