European Union flag

Beskrivning

2022 års rapport från Lancet Countdown offentliggörs när världen står inför djupgående och samtidiga systemchocker. Länder och hälso- och sjukvårdssystem fortsätter att brottas med covid-19-pandemins hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser, medan Rysslands invasion av Ukraina och ett ihållande överberoende av fossila bränslen har drivit världen in i globala energi- och levnadskostnadskriser. När dessa kriser utvecklas eskalerar klimatförändringarna i oförminskad takt. Dess förvärrade effekter påverkar i allt högre grad grunden för människors hälsa och välbefinnande, vilket förvärrar sårbarheten hos världens befolkningar för samtidiga hälsohot. 

Efter 30 år av UNFCCC-förhandlingar visar Lancet Countdown-indikatorerna att länder och företag fortsätter att göra val som hotar människors hälsa och överlevnad i alla delar av världen. När länder utformar sätt att återhämta sig från de samexisterande kriserna är bevisen otvetydiga. Vid denna kritiska tidpunkt kan ett omedelbart, hälsocentrerat svar fortfarande säkra en framtid där världens befolkningar inte bara kan överleva utan trivas.



Under 2021 och 2022 orsakade extrema väderhändelser förödelse på alla kontinenter, inbegripet översvämningar, skogsbränder och värmeböljor, vilket ökar trycket ytterligare på hälso- och sjukvårdstjänster som redan brottas med effekterna av covid-19-pandemin. Det förändrade klimatet påverkar spridningen av andra infektionssjukdomar, vilket innebär att befolkningen löper större risk för nya sjukdomar och samtidiga epidemier. Genom flera och sammanlänkade vägar påverkas varje dimension av livsmedelstryggheten av klimatförändringarna, vilket förvärrar effekterna av andra samexisterande kriser. De ekonomiska förlusterna i samband med klimatförändringarnas effekter ökar också trycket på familjer och ekonomier som redan har drabbats av de synergistiska effekterna av covid-19-pandemin och de internationella levnadskostnads- och energikriserna, vilket ytterligare undergräver de socioekonomiska bestämningsfaktorer som god hälsa är beroende av. Med framsteg inom vetenskapen om upptäckt och tillskrivningsstudier har klimatförändringens inverkan på många händelser nu kvantifierats i flera indikatorer.

Med de förvärrade hälsoeffekterna av klimatförändringar som förvärrar andra samexisterande kriser, är befolkningar över hela världen alltmer beroende av hälso- och sjukvårdssystem som sin första försvarslinje. Men precis som behovet av hälso- och sjukvård ökar försvagas hälso- och sjukvårdssystemen i hela världen av effekterna av covid-19-pandemin och energi- och levnadskostnadskriserna. Brådskande åtgärder behövs därför för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens resiliens och förhindra en snabbt ökande förlust av människoliv och för att förhindra lidande i ett föränderligt klimat. Den nödvändiga proaktiva anpassningen sker dock i full fart.

Trettio år efter undertecknandet av FN:s ramkonvention om klimatförändringar, där länderna enades om att förebygga farliga antropogena klimatförändringar och deras skadliga effekter på människors hälsa och välfärd, har få meningsfulla åtgärder sedan dess vidtagits för att ta itu med grundorsaken till den globala uppvärmningen. Beroendet av fossila bränslen undergräver inte bara den globala hälsan genom ökade effekter av klimatförändringarna, utan påverkar också människors hälsa och välbefinnande direkt, genom instabila och oförutsägbara marknader för fossila bränslen, svaga leveranskedjor och geopolitiska konflikter. Som ett resultat har miljontals människor inte tillgång till den energi som behövs för att hålla sina hem vid hälsosamma temperaturer, bevara mat och medicinering. De nuvarande energi- och levnadskostnadskriserna hotar nu att vända utvecklingen mot en koldioxidsnål, hälsosam och beboelig framtid för alla.

Ett hälsocentrerat svar på de nuvarande kriserna skulle ge möjlighet till en koldioxidsnål, motståndskraftig framtid, som inte bara undviker hälsoskadorna av påskyndade klimatförändringar, utan också ger förbättrad hälsa och välbefinnande genom de därmed sammanhängande sidovinsterna av klimatåtgärder. Ett sådant svar skulle innebära att länder snabbt övergår från fossila bränslen, minskar sitt beroende av bräckliga internationella olje- och gasmarknader och påskyndar en rättvis övergång till rena energikällor. Ett hälsocentrerat svar skulle minska sannolikheten för de mest katastrofala effekterna av klimatförändringarna och samtidigt förbättra energitryggheten, skapa en möjlighet till ekonomisk återhämtning och erbjuda omedelbara hälsofördelar. Viktigt är att en snabbare anpassning till klimatförändringarna skulle leda till mer robusta hälso- och sjukvårdssystem, minimera de negativa effekterna av framtida utbrott av infektionssjukdomar och geopolitiska konflikter och återställa den första försvarslinjen för globala befolkningar.

Trots årtionden av otillräckliga åtgärder ger framväxande, om än få, tecken på förändring visst hopp om att ett hälsocentrerat svar kan börja växa fram genom engagemang från individer eller lokala myndigheter, täckning av hälsa och klimatförändringar i media, landsledare som fokuserar på kopplingarna mellan klimatförändringar och hälsa och uppdaterade eller nya NDC som hänvisar till hälsa. Ökad medvetenhet och ökade åtaganden bör dock snarast omsättas i handling så att hoppet kan omsättas i praktiken.

Referensinformation

Webbplatser:
Bidragsgivare:
Lancet Countdown in Europe

Publicerad i Climate-ADAPT: Apr 12, 2025

Language preference detected

Do you want to see the page translated into ?

Exclusion of liability
This translation is generated by eTranslation, a machine translation tool provided by the European Commission.