Steg 6.2 Definiera ditt MEL-ramverk

Huvudbudskap

Välj en blandning av indikatorer eller kriterier – med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa metoder – för att hjälpa dig att utvärdera anpassningens utfall och resultat på ett effektivt sätt.

Beskriv hur åtgärderna i din anpassningsplan kommer att övervakas och utvärderas – efter att ha definierat tillämpningsområdet och målen för minimikravet (steg6.1)– för att bedöma hur ändamålsenliga de är när det gäller att uppnå klimatresiliens. Det är viktigt att välja en kombination av indikatorer eller kriterier med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder. På så sätt kan du bedöma de konkreta resultaten av anpassningsåtgärderna(output)och framstegen mot resiliens (resultat). Tänk på att bestämma anpassningsresultat kan ta flera år i vissa fall.

Figur 4 Donattim.fl., 2020

Din ram för minimiutrustningslistan och urvalet av indikatorer eller kriterier bör vara realistiska och heltäckande – stå i proportion till tillgängliga uppgifter och din organisations interna kapacitet och resurser (se exempel nedan). Inledningsvis kan fokus ligga på anpassningsprocessens och anpassningsåtgärdernas resultat, som gradvis ökar med tiden för att införliva ytterligare indikatorer för att mäta de långsiktiga resultaten.

För att mäta resultat effektivt bör du närma dig MEL som en iterativ och kontinuerlig process och utföra steg 6 konsekvent. Långsiktig övervakning kräver ett konsekvent tillvägagångssätt över tid.

Din valda ram bör ha indikatorer eller kriterier som är relevanta och tydliga. Dina riskbedömnings- och anpassningsmål (steg2) och de valda anpassningsåtgärderna (steg5) bör utgöra en god grund för att identifiera dessa indikatorer.

Nedan ges några exempel på indikatorer eller kriterier för minimiutrustningslistan.

• Framsteg mot att minska klimatpåverkan (steg2.2)
• Procentandel ekonomiska skador orsakade av extrema väderhändelser (förändring över tid)
• Antal dödsfall i samband med skogsbränder (förändring över tid)
• Antal dödsfall i samband med översvämningar (förändring över tid)
• Antal dödsfall i samband med värme (förändring över tid)
• Framsteg mot att minska risker och sårbarheter och öka anpassningsförmågan
• Andel av befolkningen som bor i översvämningsbenägna områden (förändring över tid)
• Procentandel byggnadsrestriktioner som antagits i riskutsatta områden
• Antal sjukhussängar
• Framsteg mot att uppnå anpassningsmålen (steg2.4)
• Procentandel av den biologiska mångfalden i städer
• Procentandel ogenomträngliga ytor
• Procentandel grönområden i städer (marktäckning, %)
• Framsteg mot att ta itu med hinder för anpassning
• Antal myndigheter, organisationer eller nätverk som aktivt deltar i samordningsmekanismer
• Antal lokala eller regionala strategier för anpassning till klimatförändringarna som utarbetats (eller antagits, genomförts osv.)
• Antal sektoriella strategier och planer som omfattar åtgärder för anpassning till klimatförändringarna
• Framsteg mot en rättvis resiliens
• Andel hushåll med tillgång till internet
• Andel av befolkningen som är utsatt för extrem värme
• Andel av befolkningen som är sårbar för översvämningar (eller som bor i översvämningsriskområden)
• Procentandel trädtäcke i områden med hög arbetslöshet

Få inspiration från exempel på anpassningsindikatorer eller kriterier

Mätbara indikatorer tilltalar beslutsfattarna, eftersom de ger kvantifierbara och konkreta bevis på en regions framsteg och resultat. Validering av kvantitativa data med berörda parters synpunkter möjliggör en mer omfattande förståelse och fördjupar sig i frågorna ”hur” och ”varför”.

Ett exempel på en möjlig ram är rapporteringsramen CDP-ICLEI Track , som är tillämplig på lokala och regionala myndigheter.

MEL-system i europeiska stads- och storstadsområden

Det finns initiativ för att hjälpa städer att inrätta effektiva MEL-system, till exempel Frankrikes ADEME-metod, eller från europeiska forskningsprojekt, såsom RESIN. Andra exempel på MEL-system är:

• Barcelonas klimatplan för 2018-2030 beskriver mer än 240 åtgärder för att ta itu med klimatförändringarna i staden, var och en med specifika indikatorer för att spåra framsteg. Dessa åtgärder är indelade i fem prioriterade områden, som omfattar aspekter som allmänhetens välbefinnande, energieffektivitet i byggnader och skapande av inkluderande offentliga utrymmen. Varje prioriterat område har flera handlingslinjer, med mål på kort, medellång och lång sikt. För att övervaka framstegen på ett effektivt sätt använder planen en omfattande uppsättning indikatorer som bygger på viktiga egenskaper som relevans, tillgång till uppgifter och enkel tolkning. Dessa indikatorer omfattar aspekter som effekter, åtgärder, resurser, miljö, uppfattning och resultat. Till exempel, för åtgärder för att förhindra överdriven värme eller utveckla grönområden, inkluderar indikatorerna mätvärden som aktivering av värmeböljeprotokoll, ökning av trädtäcket och tillgång till grön yta.
  
  Berörda parter engageras genom workshoppar och presentationer, vilket gör det möjligt att delta i utvärderingen av planens effektivitet. Medborgarförsamlingen för klimat utgör en plattform för att dela med sig av framsteg och bjuda in till objektiv bedömning, vilket säkerställer en samarbetsinriktad strategi för att ta itu med klimatförändringarna i Barcelona.

• Antwerpens stad (Belgien) har en detaljerad klimatanpassningsplan med ett stort antal anpassningsåtgärder. En översiktstabell fylls i för varje åtgärd. Den beskriver roller och ansvarsområden, mål, metoder, genomförandeperiod, förväntade resultat, uppskattad finansiering som behövs och mer. Detta tillvägagångssätt gör det enkelt att regelbundet utvärdera framstegen och vid behov anpassa insatserna.

• Indikatorer har också tagits fram för huvudstadsregionens strategi för anpassning till klimatförändringarna för att förstå behovet av anpassning och åtgärdernas effektivitet. Indikatorerna är indelade i faror/väder, exponering, anpassningsförmåga och sammansatt sårbarhet (enligt Europeiska miljöbyråns indikatorklasser). De vidareutvecklas och kompletteras i enlighet med övervakningsbehoven.

Källa: Europeiska miljöbyråns rapport om anpassning av städer 2024