EU:s politik för klimatanpassning och hälsa

Klimat och hälsa i EU:s viktigaste policydokument

I EU finns ett antal strategier för att förebygga klimatförändringarnas effekter på människors hälsa.

Den viktigaste övergripande politiska ramen är den europeiska gröna given. Den innehåller en ny tillväxtstrategi för att ställa om unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten är frikopplad från resursanvändningen. Den europeiska gröna given syftar också till att skydda, bevara och stärka unionens naturkapital och ”skydda medborgarnas hälsa och välbefinnande mot miljörelaterade risker och effekter”. Samtidigt måste denna omställning vara rättvis och inkluderande och inte lämna någon på efterkälken.

Enligt förslaget till det åttonde miljöhandlingsprogrammet för 2030 ska kopplingarna mellan miljöpolitiken (inbegripet klimatpolitiken) och hälsopolitiken stärkas, bland annat genom övervakningav människors hälsa och effekterna av och anpassningen till klimatförändringarna.

EU:s politik för klimatanpassning

Enligt artikel 5 i den europeiska klimatlagen, som trädde i kraft i juni 2021, är anpassning till klimatförändringarna en rättslig skyldighet för EU-institutionerna och medlemsstaterna, som kräver att de ”säkerställer kontinuerliga framsteg när det gäller att förbättra anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten för klimatförändringar i enlighet med artikel 7 i Parisavtalet”. Dessutomska medlemsstaternas anpassningspolitik ”ta hänsyn till de berörda sektorernas särskilda sårbarhet”, integrera ”anpassning till klimatförändringar på ett konsekvent sätt inom alla politikområden” och ”särskilt fokusera på de mest utsatta och drabbade befolkningsgrupperna och sektorerna”.

I februari 2021 antog Europeiska kommissionen meddelandet Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning. I meddelandet skisseras en långsiktig vision om att EU ska bli ett klimattåligt samhälle som är helt anpassat till klimatförändringarnas oundvikliga effekter senast 2050, och det anges också att det behövs en djupare förståelse av klimatriskerna för hälsan. En nyckelåtgärd inom ramen för denna strategi är det europeiska observatoriet för klimat och hälsa.

Europeiska kommissionen och Europeiska miljöbyrån håller på att utarbeta den första europeiska klimatriskbedömningen (EUCRA). Planen är att den ska offentliggöras under våren 2024 och kommer att innehålla en bedömning av stora klimatförändringsrelaterade effekter och risker – även för folkhälsan – i Europa.

EU-samordning av insatser på hälsoområdet

Enligt artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har medlemsstaterna huvudansvaret för att organisera och tillhandahålla hälso- och sjukvård. EU:s hälsopolitik kompletterar därför den nationella politiken och säkerställer hälsoskyddet i all EU-politik. För att till exempel stärka beredskapen och samordningen av insatser vid hälsohot antog EU 2022 förordning 2022/2371 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut 1082/2013/EU. Det ger EU ett starkt och omfattande mandat för samordning och samarbete för effektivare insatser vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, både på EU-nivå och i EU:s medlemsstater. Det syftar till att stärka planeringen av förebyggande åtgärder, beredskap och insatser. förstärka den epidemiologiska övervakningen och övervakningen, förbättra uppgiftsrapporteringen, och stärka EU:s samordning.

Europeiska kommissionen håller på att bygga upp en stark europeisk hälsounion för att ytterligare förbättra samordningen av allvarliga gränsöverskridande hot, bland annat sådana som har samband med miljö- och klimatförhållanden. I meddelandet anges följande: Genom att bygga upp en europeisk hälsounion – beredskap och resiliens byggerden europeiska hälsounionen på EU:s gemensamma insatser för att förena förhållandet med den naturliga miljön genom att delta i olika och mer hållbara mönster för ekonomisk tillväxt. Att bekämpa klimatförändringarna och hitta sätt att anpassa sig till dem, bevara och återställa den biologiska mångfalden, förbättra kostvanor och livsstilar, minska och avlägsna föroreningar från miljön kommer att ha positiva effekter på medborgarnas hälsa.

Programmet EU för hälsa (nedan kallat programmet) är EU:s största hälsoprogram hittills och kommer att investera 5,3 miljarder euro i åtgärder med ett EU-mervärde som kompletterar EU-ländernas politik och eftersträvar ett eller flera av målen för programmet.

Programmet syftar till att förbättra och främja hälsan i unionen, skydda människor i unionen från allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, förbättra läkemedel, medicintekniska produkter och krisnödvändiga produkter samt stärka hälso- och sjukvårdssystemen. EU för hälsa syftar bland annat till att ”bidratill att hantera klimatförändringarnas och miljöförstöringens negativa effekter på människors hälsa”genom att tillhandahålla finansiering till stödberättigade enheter, hälsa. Programmets mål kommer att eftersträvas och säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor i all unionspolitik och alla unionsåtgärder i enlighet med One Health-modellen, i tillämpliga fall.

Slutligen anges i kommissionens meddelande om en övergripande strategi för psykisk hälsa från juni 2023 att klimatförändringarna är en av ingredienserna i den ”trefaldiga planetkrisen” med klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar. Det framhålls också att unga människor är starkt upptagna av klimatförändringarna och att många av dem ser sin framtid som skrämmande.

EU:s organ och myndigheter på områdena klimatförändringar och hälsa

För att stärka Europas försvar mot infektionssjukdomar inrättades 2005 Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). ECDC ansvarar för vetenskapliga belägg och riskbedömningar av smittsamma sjukdomar, även sådana som är förknippade med ett förändrat klimat. Europeiska länder rapporterar uppgifter från sina övervakningssystem till ECDC. Enligt förordning (EU) 2022/2371 kommer förteckningen över sjukdomar som ska anmälas till ECDC på EU-nivå att uppdateras så att sjukdomar, inbegripet sjukdomar som är förknippade med klimatförändringar, kan upptäckas i tid.  ECDC har utvecklat nätverket European Environment and Epidemiology (E3), som tillhandahåller verktyg för övervakning i realtid av meteorologiska förhållanden för att bedöma risken för vattenburna sjukdomar och vektorburna sjukdomar samt andra verktyg för riskbedömningar. Dessutom finansierar ECDC och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa). VectorNet, nu i sin andra iteration (2019–2023), som är en plattform som stöder insamling av data om vektorer och patogener i vektorer med anknytning till både djurs och människors hälsa. Det underlättar utbytet av uppgifter om den geografiska spridningen av vektorer för leddjurssjukdomar i Europa.

EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) inrättades 2021 och tar EU:s beredskaps- och insatskapacitet vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa till en ny nivå och kommer att vara en viktig faktor för inrättandet av en starkare europeisk hälsounion. Hera har en budget på 6 miljarder euro för perioden 2022–2027 och arbetar för att förebygga, upptäcka och snabbt reagera på hälsokriser, bland annat klimatförändringar. Den fungerar i två lägen: Före en hälsokris – i ”beredskapsfasen” – kommer Hera att ha ett nära samarbete med andra EU-organ och nationella hälso- och sjukvårdsorgan, industrin och internationella partner för att förbättra EU:s beredskap för hälsokriser. I händelse av ett hot mot folkhälsan på EU-nivå går Hera snabbt över till krisinsatser, fattar snabba beslut och aktiverar nödåtgärder.

Europeiska miljöbyrån förvaltar tillsammans med Europeiska kommissionen Europeiska observatoriet för klimat och hälsa. Den ger beslutsfattarna tillförlitlig och oberoende information om miljön, inklusive trender och prognoser för klimatrisker och deras inverkan på människors hälsa.

EU:s politikområden med sidovinster för klimatförändringarnas effekter på hälsan

Många andra av EU:s politikområden gör det också möjligt att ta itu med klimatförändringarnas hälsoeffekter. Till exempel syftar renoveringsvågen till att göra byggnader mer energieffektiva, eftersom människor i dåligt isolerade och utrustade byggnader är mer utsatta för hypotermi på vintern och värmestress på sommaren, särskilt om de tillhör utsatta grupper. EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, som lanserades i maj 2020, främjar trädplantering och återställande av naturen, och detta kan bidra till att kyla ned stadsområden och minska översvämningar och andra naturkatastrofer. Strategin, som syftar till att få Europas biologiska mångfald på väg mot återhämtning senast 2030, innehåller också andra åtgärder och åtaganden, såsom att uppmana större europeiska städer att utarbeta planer för stadsförgröning. Slutligen syftar EU:s taxonomi för hållbar finansiering till att skapa en hälsosammare och mer klimattålig livsmiljö genom att styra fler privata investeringar till miljömässigt hållbara verksamheter, inbegripet klimatanpassning.

Investeringar i kunskapsutveckling och genomförande

Horisont Europa är EU:s viktigaste finansieringsprogram för forskning och innovation fram till 2027. Den har en budget på 95,5 miljarder euro och hanterar klimatförändringarna, bidrar till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och stärker EU:s konkurrenskraft och tillväxt. Det erbjuder många finansieringsmöjligheter för forskning och innovation om klimatförändringarnas hälsoeffekter, särskilt inom ramen för det så kallade hälsoklustret, men eventuellt även inom andra särskilda program.

En annan viktig del av Horisont Europa är de så kallade EU-uppdragen – åtaganden för att lösa stora samhällsutmaningar – som omfattar

• EU:s uppdrag för anpassning till klimatförändringar, inbegripet samhällsomvandling. Den har en budget på 673 miljoner euro och är inriktad på att stödja EU:s regioner, städer och lokala myndigheter i deras insatser för att bygga upp motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter. Mer än 300 regionala och lokala myndigheter har hittills undertecknat uppdragsstadgan.
• uppdraget för klimatneutrala och smarta städer, som syftar till att främja en rättvis omställning för att förbättra människors hälsa och välbefinnande, med sidovinster, såsom förbättrad luftkvalitet eller hälsosammare livsstilar, med betoning på den viktiga kopplingen mellan anpassning till, begränsning av och hälsa i samband med klimatförändringar.

Information om forskningsprojekt och resultat som finansierats genom EU:s tidigare ramprogram Horisont 2020finns i observationscentrumets resurskatalog.