EU:s hälsopolitik

Politisk ram

Att förebygga klimatförändringarnas effekter på människors hälsa måste hanteras på många nivåer och inom flera politikområden. Enligt Lissabonfördraget ligger huvudansvaret för att organisera och tillhandahålla hälso- och sjukvård på medlemsstaterna. EU:s hälsopolitik kompletterar därför den nationella politiken och säkerställer hälsoskyddet i all EU-politik.

År 2013 antog Europeiska unionen beslutet om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa (beslut 1082/2013/EU). Detta beslut stärker beredskapen i EU och samordningen av insatser vid hälsohot. Det hjälper medlemsstaterna att förbereda sig för och skydda medborgarna mot eventuella framtida pandemier och allvarliga gränsöverskridande hot som orsakas av smittsamma sjukdomar eller kemiska, biologiska eller miljömässiga händelser, inbegripet sådana som är förknippade med klimatförändringar. Inom ramen för EU:s nya strategi för klimatanpassning kommer EU att ta itu med gränsöverskridande hälsohot, bland annat från klimatförändringar, inom ramen för en ny europeisk myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera).

När det gäller extrema väderhändelser, såsom översvämningar eller skogsbränder, inrättades unionens civilskyddsmekanism 2013 för att stärka samarbetet mellan EU:s medlemsstater (plus Island, Montenegro, Nordmakedonien, Norge, Serbien och Turkiet) på civilskyddsområdet. Syftet med rescEU, som lades till civilskyddsmekanismen 2019, är att förbättra både skyddet av medborgarna mot katastrofer och hanteringen av framväxande risker. Dessutom inrättas genom rescEU en ny europeisk resursreserv, t.ex. flygplan, helikoptrar och medicinsk utrustning. När omfattningen av en nödsituation överstiger ett lands insatskapacitet kan landet begära bistånd via mekanismen. Till exempel mobiliserades brandbekämpningspersonal och brandskyddsutrustning från sju EU-länder under 2018 för att hjälpa Sverige att bekämpa skogsbränder utan motstycke.

I den europeiska gröna given fastställs kommissionens åtagande att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar. I förslaget till det åttonde^{miljöhandlingsprogrammet}efterlyses dessutom en förstärkning av kopplingarna mellan miljöpolitiken (inbegripet klimatpolitiken) och hälsopolitiken, bland annat genom ”övervakningav människors hälsa samt effekterna av och anpassningen till klimatförändringarna”.

Kommissionen har föreslagit en ny vision för EU för hälsa (2021–2027) för att stärka hälsosäkerheten och förbereda sig för framtida hälsokriser. Förslaget till förordning om EU för hälsa syftar bland annat till att ”bidratill att motverka klimatförändringarnas och miljöförstöringens negativa effekter på människors hälsa”. Dessutom kommer kommissionens förslag om en europeisk hälsounion att ytterligare förbättra samordningen av allvarliga gränsöverskridande hot, inbegripet sådana som har samband med miljö- och klimatförhållanden.

Förbättra kunskapsbasen

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) ansvarar för vetenskapliga rön och riskbedömningar av smittsamma sjukdomar, även sådana som är kopplade till ett förändrat klimat. ECDC har utvecklat nätverket European Environment and Epidemiology (E3), som tillhandahåller verktyg för övervakning i realtid av meteorologiska förhållanden för att bedöma risken för vattenburna sjukdomar och vektorburna sjukdomar samt andra verktyg för riskbedömningar. Dessutom är ECDC och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) värd för VectorNet, en plattform för utbyte av uppgifter om den geografiska spridningen av vektorer för leddjurssjukdomar i Europa, och har tagit fram ett brett spektrum av studier som är inriktade på att bedöma europeiska effekter och sårbarheter för klimatförändringar.

Europeiska unionen har finansierat utvecklingen av relevant information och expertis på klimat- och hälsoområdet genom EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 och utvecklingen av Copernicus klimatförändringstjänst (C3S). Ytterligare information om de mest relevanta forsknings- och kunskapsprojekten finns i resurskatalogen för detta observationsorgan.

Forskningsfinansieringsprogrammet Horisont Europa (2021–2027) kommer att uppgå till 94 miljarder euro för att öka det europeiska stödet till hälso- och klimatrelaterad forskning och innovation. En integrerad del av forskningsramen för Horisont Europa är EU:s uppdrag, som är åtaganden för att lösa stora samhällsutmaningar, inbegripet anpassning till klimatförändringar. EU:s uppdrag för anpassning till klimatförändringarna, inbegripet samhällsomvandling, kommer att fungera som en portfölj av åtgärder (forskningsprojekt, politiska åtgärder eller till och med lagstiftningsinitiativ) för anpassning till klimatförändringarna. I sammanfattningen av det föreslagna uppdraget betonas behovet av att skydda människors hälsa och välbefinnande från klimatpåverkan (inbegripet höga temperaturer, extrema väderhändelser och infektionssjukdomar), med särskilt fokus på utsatta befolkningsgrupper. Dessutom omfattar uppdraget för klimatneutrala och smarta städer främjandet av en rättvis omställning för att förbättra människors hälsa och välbefinnande, med sidovinster, såsom förbättrad luftkvalitet eller hälsosammare livsstilar, med betoning på den viktiga kopplingen mellan anpassning till, begränsning av och hälsa i samband med klimatförändringar.

Stöd till investeringar och finansiering

EU:s tredje hälsoprogram (2014–2020), ett finansieringsinstrument för att stödja samarbete mellan EU-länderna och stödja och utveckla EU:s hälsoverksamhet, inkluderade bland sina mål behovet av att skydda unionsmedborgarna från allvarliga gränsöverskridande hälsohot, inbegripet sådana som orsakas av klimatförändringar.

Ett antal nya aktuella politikområden – t.ex. om byggnaders energieffektivitet eller hållbar finansiering – erbjuder möjligheter att främja åtgärder för att ta itu med klimatförändringarnas hälsoeffekter. Renoveringsvågen syftar till att öka energieffektiviteten i byggnader och erkänner att människor i energiineffektiva byggnader är mer utsatta för extrema temperaturer som orsakar hypotermi på vintern och värmestress på sommaren bland utsatta befolkningsgrupper. Slutligen syftar EU:s taxonomi för hållbar finansiering till att skapa en hälsosammare och mer klimattålig livsmiljö genom att styra fler investeringar till miljömässigt hållbara verksamheter, bland annat till anpassning till klimatförändringarna.