European Union flag

Global värmerelaterad dödlighet för populationer äldre än 65 år. Källa: Watts m.fl., 2020

Hälsofrågor

Prognostiserade ökningar av genomsnittstemperaturen och av värmeböljornas frekvens, intensitet och varaktighet kommer sannolikt att få allvarliga konsekvenser för folkhälsan i WHO:s Europaregion, särskilt bland äldre och i städer på grund av värmeöeffekten i städerna. Globalt har värmerelaterad dödlighet hos personer över 65 år nästan fördubblats under de senaste 20 åren och uppgick till cirka 300 000 dödsfall 2018. Dödsfallen i WHO:s Europaregion har ökat med mer än 30 % under samma period (Watts m.fl., 2020).

Ålder, befintliga medicinska tillstånd och social fattigdom är viktiga faktorer som gör att människor sannolikt kommer att uppleva mer negativa hälsoeffekter i samband med värme och extrema temperaturer (WHO:s regionkontor för Europa, 2018). Andra utsatta grupper som löper större risk är personer med kroniska sjukdomar (t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, störningar i det endokrina systemet, psykiska störningar, metaboliska störningar och njursjukdomar), gravida kvinnor, små barn, utomhusarbetare, människor som bor i stadsmiljöer i socialt och ekonomiskt eftersatta miljöer, migranter och resenärer. Förutom klimatförändringarna påverkar befolkningens åldrande och urbaniseringen i hög grad förhållandet mellan temperatur och hälsa i WHO:s Europaregion (WHO:s regionkontor för Europa, 2021).

Observerade effekter

Risken för farlig exponering för extrem värme har ökat under de senaste årtiondena (EEA, 2017). Värmeexponering kan ha direkta effekter såsom värmestress eller uttorkning, eller indirekta effekter såsom försämring av hjärt-kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar, njursjukdomar eller elektrolytstörningar. De direkta effekterna av värme uppstår oftast samma dag och under de följande tre dagarna (WHO:s regionkontor för Europa, 2018). Globalt sett exponerades utsatta befolkningsgrupper för ytterligare 475 miljoner värmeböljor under 2019, vilket i sin tur återspeglades i ökad sjuklighet och dödlighet (Watts m.fl., 2020). År 2018 motsvarade den monetariserade kostnaden för värmerelaterad dödlighet i WHO:s Europaregion den genomsnittliga inkomsten för 11 miljoner européer (Watts m.fl., 2020). Stadsspecifika studier visade en minskning av värmedödligheten i städer i Medelhavsområdet, men inte i städer i norra delen av regionen (WHO:s regionkontor för Europa, 2021).

Förväntade effekter

Prognoserna för Europa visar att antalet dagar med höga värmestressnivåer kommer att öka överallt i regionen (EEA, 2017), medan värmerelaterade effekter kan öka avsevärt genom de kombinerade effekterna av klimatförändringar, urbanisering och åldrande. Under det senaste årtiondet har ett antal vetenskapliga studier tillhandahållit prognoser för värmerelaterade hälsoeffekter för WHO:s europeiska region på lokal, subnationell och nationell nivå. Följaktligen har sannolikheten för värmeböljor ökat för 31 europeiska huvudstäder, medan alla europeiska storstadsområden kommer att vara mer sårbara för extrem värme under de kommande årtiondena (WHO:s regionkontor för Europa, 2021). Omfattningen av värmeeffekterna på människors hälsa beror på framtida utsläpp av växthusgaser samt omfattningen av de förebyggande åtgärder som införs runt om i världen. Europeiska unionen skulle kunna drabbas av över 100 000 ytterligare årliga värmedödsfall i slutet av århundradet i ett scenario med hög uppvärmning. Antalet dödsfall skulle vara mycket mindre om den globala temperaturökningen begränsades till 2 ° C. Att begränsa uppvärmningen till under 2 ° C skulle således kunna förhindra dödlighet och sjuklighet i samband med värme (EASAC, 2019). Utan höga anpassningsnivåer kommer klimatförändringarna att öka den värmerelaterade sjukdomsbördan avsevärt.

Policy-svar

Förebyggande av värme kräver en rad åtgärder på olika nivåer, bland annat meteorologiska system för tidig varning, aktuell offentlig och medicinsk rådgivning, förbättringar av bostäder och stadsplanering samt säkerställande av att hälso- och sjukvårdssystemen och de sociala systemen är redo att agera. Dessa åtgärder kan integreras i en systematisk folkhälsoinsats – en handlingsplan för värme och hälsa. Länderna befinner sig i olika skeden när det gäller att utarbeta, utveckla och genomföra handlingsplaner för hälso- och sjukvård. WHO:s regionkontor för Europa genomförde 2019 en undersökning om styrning och institutionella arrangemang för hälsofrämjande åtgärder. Av totalt 35 länder som deltog i undersökningen uppgav 16 att det finns en nationell HHAP, och flera andra länder har inrättat HHAP på subnationell nivå eller stadsnivå (WHO:s regionkontor för Europa, 2021).

Observationsgruppens sida om nationella handlingsplaner och varningssystem för värmehälsa ger en översikt över nationella (och vissa subnationella) handlingsplaner och varningssystem för värmehälsa. Ytterligare resurser för att förbättra kapaciteten att skydda befolkningen från de hälsorisker som kan undvikas genom extrem värme i vårt föränderliga klimat tillhandahålls av det globala nätverket för information om värmehälsa, som samordnas av WHO:s och WMO:s gemensamma kontor för klimat och hälsa.

Referenser

Länkar till ytterligare information

Language preference detected

Do you want to see the page translated into ?

Exclusion of liability
This translation is generated by eTranslation, a machine translation tool provided by the European Commission.