Värmeböljor

Värmeböljor har varit den mest framträdande faran som orsakat väderrelaterade mänskliga dödsfall under de senaste decennierna. Enbart den europeiska värmeböljan under sommaren 2003 orsakade upp till 70 000 dödsfall under fyra månader i Central- och Västeuropa. Ökad dödlighet är den mest drastiska effekten av värmeböljor. Exponering för varma dagar och nätter kan dock påverka människors hälsa och välbefinnande på olika andra sätt, bland annat ”dåligt humör”, obehagskänsla och sjukdomskänsla, alla faktorer som återspeglas i ”termisk komfort”.
Temperaturen i stadsområden tenderar att vara högre än temperaturen i deras lantliga omgivningar, vilket skapar ett stadsspecifikt fenomen som kallas urban heat island (UHI). Denna effekt uttalas även på natten. Kalla nätter är viktiga för att hjälpa människor att återhämta sig från dagens värme.
Exponeringen för värme, mätt som antalet varma dagar och tropiska nätter, beräknas öka i hela Europa. Städer i södra Europa är mest utsatta, men dessa varma dagar och tropiska nätter beräknas också öka i västra, centrala och östra Europa, där människor och städer är mindre vana vid värme.
Flera faktorer påverkar exponeringen av värme, känsligheten för den och responskapaciteten (tabell). Följande kartor visar några av dessa faktorer och ger en indikation på situationen (i grönt). De måste tolkas som en helhet, tillsammans med andra faktorer som fortfarande kräver lokal eller kvalitativ information.