Naturliga faror: Direkta kostnader och förluster till följd av störningar i produktionsprocesserna.

Under de senaste årtiondena har det skett en betydande ökning av direkta skador till följd av naturkatastrofer i Europa. En ytterligare skadeökning förväntas på grund av den pågående ackumuleringen av människor och ekonomiska tillgångar i riskutsatta områden och klimatförändringarnas effekter, till exempel på hur allvarlig och frekvent torkan är i Medelhavsområdet. För att mildra effekterna av naturkatastrofer på Europas ekonomier och samhällen måste riskbedömningen och riskhanteringen förbättras. Analys och modellering av naturkatastrofer har visserligen gjort avsevärda framsteg under de senaste årtiondena, men det krävs fortfarande stora forskningsinsatser för att förbättra bedömningarna av kostnaderna för naturkatastrofer. I synnerhet jämfört med faromodellering dominerar enkla metoder fortfarande förlustbedömningar, främst på grund av begränsningar i tillgängliga data och kunskap om skadeprocesser och påverkande faktorer. Den stora mångfalden av metoder gör det dessutom svårt att fastställa heltäckande, robusta och tillförlitliga kostnadssiffror som är jämförbara mellan olika faror och länder. Detta beror också på att de senaste metoderna för bedömning av direkta kostnader och förluster till följd av avbrott i produktionsprocesser inte bara är specifika för naturliga faror, utan också specifika för olika sektorer eller element som är i riskzonen i vissa regioner eller länder. Dessa metoder samt datakällor och terminologi sammanställs, systematiseras och analyseras i denna rapport. Likheter och skillnader mellan metoderna för kostnadsbedömning av olika naturliga faror identifieras, så att de flesta kan läras av de olika metoder som tillämpas i olika europeiska länder. Dessutom framhålls kunskapsluckor och forskningsbehov, och rekommendationer om bästa praxis för kostnadsbedömningar ges.

Denna rapport är en del av EU-projektet ConHaz. Det första syftet med ConHaz är att sammanställa toppmoderna metoder och terminologi som används i europeiska fallstudier. Denna sammanställning kommer att ta hänsyn till torka, översvämningar, stormar och alpina faror, liksom olika påverkade sektorer, såsom jordbruk, hälsa och natur. Den kommer att beakta direkta, indirekta och immateriella kostnader. ConHaz undersöker vidare kostnaderna och fördelarna med riskförebyggande åtgärder och katastrofinsatser. Det andra syftet med ConHaz är att utvärdera de sammanställda metoderna genom att överväga teoretiska antaganden som ligger till grund för metoder för kostnadsbedömning och problem som uppstår vid tillämpningen av metoderna, såsom tillgänglighet och kvalitet på data. ConHaz kommer också att bedöma tillförlitligheten i slutresultaten genom att beakta noggrannheten i kostnadsprognoser och bästa praxis för validering, och kommer att identifiera relevanta luckor i bedömningsmetoderna. Det tredje målet med ConHaz är att jämföra tillgängliga bedömningsmetoder med slutanvändarnas behov och praxis för att bättre identifiera bästa praxis och kunskapsluckor i samband med beslutsfattandet. Ett slutligt mål för ConHaz är att ge rekommendationer om bästa praxis och att identifiera resulterande forskningsbehov.