All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.
See all EU institutions and bodiesDescription
Naturkatastrofernas frekvens och ekonomiska skador har ökat i Europa. Förlusterna förväntas fortsätta att öka till följd av urbana och ekonomiska aktiviteter och klimatförändringar. Katastrofriskreducering (DRR) krävs för att minska risken för naturkatastrofer. DRR är dock en komplex uppgift som involverar många aktörer och ofta sträcker sig över sektorer och geografiska skalor. FÖRBÄTTRA som syftar till att utveckla och analysera nya sätt att förbättra samhällets motståndskraft mot katastrofala konsekvenser av naturkatastrofer,
Som ett resultat av detta rekommenderar ENHANCE-projektet (nya) partnerskap med flera sektorer för hantering av katastrofriskreducering, baserat på tio fallstudier. Fysisk planering i kust- och havsområden inbegriper en blandning av partner från den offentliga och privata sektorn och det civila samhällets organisationer. Projektresultaten visar att fysisk planering i kust- och havsområden har potential att avsevärt förbättra katastrofriskhanteringen. Med hjälp av kapitalstrategin bedömdes fysisk planering i kust- och havsområden hur sunda de är när det gäller att hantera naturkatastrofer, vilket resulterade i följande allmänna rekommendationer som stöder UNISDR:s Sendai-ramverk för katastrofriskreducering och UNFCCC:s diskussion om förluster och skador.
Riskbedömning:
- Extrema risker och ekonomiska skador bör beaktas i internationella riskreducerings- och riskfinansieringsinitiativ. Detta stöder både Sendai-ramverket som UNFCCC:s förlust- och skadestrategi.
- Tillförlitlig och korrekt riskinformation är avgörande för att en fysisk planering i kust- och havsområden ska fungera väl. Det är därför absolut nödvändigt att det finns tillgång till empiriska förlustdata, och det krävs samordnade åtgärder för att offentliggöra sådana data.
- Riskbedömningsmetoder för extremvärden genom extremvärdesanalys och gemensamma sannolikhetsfördelningar (Copulas) ökar avsevärt riskscenariernas tillförlitlighet.
- Indirekta ekonomiska effekter av katastrofer i områden som inte direkt påverkas, men som är kopplade till katastrofområdet genom tillhandahållande av varor och tjänster, kan stå för upp till 40 % av de totala skadorna. Mer forskning behövs för att ytterligare bedöma anpassningsalternativen för att minska denna risk.
Uppfattning och beteende:
- Riskuppfattning är en viktig drivkraft för katastrofriskreducering. Riskuppfattningen påverkas till stor del av faktorer som: erfarenheter av enskilda personers tidigare katastrofer, ekonomiska incitament och socioekonomiska förhållanden.
- Genom att bättre rikta hushållens individuella beteende mot katastrofriskreducering, t.ex. genom kommunikation och ekonomiska incitament såsom försäkringsavdrag, kan riskminskningen förbättras upp till 35 %.
- EU-lagstiftning som översvämningsdirektivet bör ge fler incitament till hushållen och aktivera den enorma potentialen hos katastrofriskreducering genom enskilda personer.
- Försäkringssystemen bör kopplas bättre till EU-lagstiftningen (översvämningsdirektivet, Solvens II, EU:s solidaritetsfond), eftersom de redan har nära band till enskilda hushåll och kan stimulera katastrofriskreducering på lokal nivå.
- För detta behöver vi en bättre förståelse av individers uppfattning och beteende när det gäller katastrofrisk. Agentbaserade modeller är kraftfulla verktyg för att simulera effekter från mänskligt beteende på DRR
Försäkring & Ekonomiska instrument:
- System för risköverföring, såsom försäkringar och EU:s solidaritetsfond, är endast bärkraftiga i framtiden med en betydande ökning av de fysiska skyddsåtgärderna/återhämtnings- och återanpassningsåtgärderna.
- Utan katastrofriskreducering kan premierna för t.ex. översvämningsförsäkringar i flera EU-länder som Tyskland och Frankrike öka till 120 %.
Katastrofriskreducering/anpassning
- Åtgärder för katastrofriskreducering kan avsevärt minska risken. Det krävs större insatser för att involvera enskilda hushåll.
- Anpassnings-/DRR-insatserna bör omfatta hela området: från varningssystem, skydd till fysisk planering.
Project information
Lead
Institute for Environmental Studies, VU University Amsterdam - NL
Partners
Institute for Environmental Studies, VU University Amsterdam - NL
Fondazione Eni Enrico Mattei - IT
Helmholtz- Zentrum Geesthacht, Zentrum für Material-und Küstenforschung - DE
International Institute for Applied Systems Analysis - AT
London School of Economics and Political Science - UK
The United Nations Office for Disaster Risk Reduction - CH
Université catholique de Louvain - BE
European Business and Innovation Centre Network / ARCTIK - BE
Instituto de Ingeniería del Agua y Medio Ambiente, Universitat Politècnica de València - ES
Environmental Change Institute, University of Oxford - UK
HKV Consultants - NL
Joint Research Centre, European Commission - EU
Instituto Superior de Agronomia, Universidade Técnica de Lisboa - PT
Academia de Studii Economice din Bucaresti - RO
University of Iceland - IS
Institute for Earth and Environmental Science, Universitaet Potsdam - DE
ClimateWise - UK
Willis Research Network - UK
Empresa Mixta Valenciana de Aguas S.A. - ES
OpenTrack Railway Technology Gmbh - AT
Perspectives GmbH - DE
Agenzia Regionale Prevenzione e Ambiente dell’ Emilia-Romagna - IT
Wadden Sea Forum e.V. - DE
Metacortex S.A. – PT
Source of funding
EU FP7 - grant agreement No 308438
Reference information
Websites:
Published in Climate-ADAPT: Mar 25, 2015
Language preference detected
Do you want to see the page translated into ?