Anpassning till klimatförändringarnas hälsoeffekter i Europa

De viktigaste hälsoeffekterna i Europa är från värme och värmeböljor, förändrade mönster för smittsamma och vektorburna sjukdomar och från extrema katastrofer som översvämningar och bränder. I detta yttrande presenteras de utmaningar för hälso- och sjukvårdssektorn som orsakas av behovet av att anpassa sig till de ökade riskerna till följd av klimatförändringarna, och det innehåller rekommendationer som syftar till att stärka hälso- och sjukvårdssektorns motståndskraft i Europa mot bakgrund av klimatförändringarnas effekter. 

Klimatförändringarna har redan många negativa konsekvenser för hälsan, som kommer att förvärras med de oundvikliga temperaturökningarna. Som ett exempel kan årliga dödsfall på grund av extrem värme öka från 2 700 dödsfall per år i dag till cirka 30 000–50 000 fram till 2050 med en global uppvärmning på 1,5 °C respektive 2 °C, förutsatt att man är sårbar för värme och utan ytterligare anpassningsåtgärder. Därför måste hälsan integreras ordentligt i anpassningen till klimatförändringarna.

Inom folkhälsopolitiken har EU främst stödjande befogenheter, även om EU har ett starkare mandat vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Genom det arbete som utförs av Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) har vissa framsteg gjorts när det gäller att integrera klimatrelaterade hot (såsom klimatkänsliga vektorburna infektionssjukdomar eller extrema väderhändelser) i EU:s gemensamma system för epidemiologisk övervakning, övervakning, tidig varning, beredskap och insatsplanering.

Detta oberoende vetenskapliga yttrande bygger på en sammanfattning av vetenskapliga rön, inklusive samråd med experter, och syftar till att ligga till grund för EU:s nya anpassningsstrategi och EU:s hälsopolitik med rekommendationer som syftar till att begränsa riskerna till följd av klimatrelaterade hälsoeffekter.

Tre huvudsakliga rekommendationer ges:

1. Integrera människors hälsa i all politik för anpassning till klimatförändringarna inom alla sektorer och förvaltningsnivåer.
2. Stödja hälso- och sjukvårdssektorns kapacitet och beredskap som en del av bredare strategier för katastrof- och krisrisker, inbegripet övervakning, övervakning och bedömning.
3. Utforma strategier för att stödja de mest utsatta samhällsgrupperna och geografiska områdena.