Österrikes särskilda rapport om hälsa, demografi och klimatförändringar – sammanfattning för beslutsfattare

Klimatförändringarnaseffekter på hälsan märks redan i dag och kan klassificeras som ett ökande hot mot hälsan i Österrike. De allvarligaste och mest långtgående effekterna som kan förväntas är hälsoeffekter på grund av värme. Även förändringar i ekosystemen som påverkar utbredningen, frekvensen, typerna och svårighetsgraden av pollenallergier och vektorburna infektionssjukdomar och förändrar mönstren för nederbörd och stormar kommer att hota hälsan. Dessutom kan en förändrad demografisk struktur och sammansättning, inbegripet befolkningens åldrande och migration, öka antalet människor som utsätts för hälsorisker. Klimatförändringarnas hälsoeffekter är inte jämnt fördelade över befolkningsundergrupper, eftersom äldre människor till exempel är fysiologiskt mer mottagliga för extrem värme medan migranter med lägre socioekonomiska resurser förfogar över en minskad anpassningsförmåga.

Det finns dock många alternativ för åtgärder för att mildra klimatförändringarnas hälsoeffekter och minska sårbarheten. Dessa sträcker sig från bättre information om svåråtkomliga människor till stadsplaneringsåtgärder vid ökad värme, bättre hantering av mycket allergiframkallande växter samt en integrerad händelsedokumentation av extrema väderhändelser för mer riktade åtgärder med stärkt självförsörjning. För tidig upptäckt av infektionssjukdomar måste befolkningens och hälso- och sjukvårdspersonalens hälsokompetens förbättras och klimatrelaterade ojämlikheter i hälsa kan också undvikas genom att förbättra hälsokompetensen.

Samtidigt kan insatser för att begränsa klimatförändringarna också ge hälsofördelar, och dessa hälsomässiga sidovinster av att begränsa klimatförändringarna bör betonas när klimatåtgärder främjas.

Att inleda en omvandling i skärningspunkten mellan klimat och hälsa kräver ett tvärpolitiskt samarbete mellan klimat- och hälsopolitiken och är en tilltalande möjlighet att samtidigt genomföra Österrikes hälsomål, Parisavtalet om klimatförändringar och FN:s mål för hållbar utveckling. Med omvandlingsforskning och forskningsledd undervisning kan vetenskapen påskynda transformativa utvecklingsvägar och främja nya tvärvetenskapliga lösningar på problem.