Klimatanpassning av större infrastrukturprojekt

Denna studie granskade tillgången på resursmaterial som kan stödja infrastrukturprojektutvecklare att överväga klimatanpassning. Den ger en övergripande inventering av tillgängliga resurser som bidrar till medlemsstaternas beredskap när det gäller klimatförändringskraven för de europeiska struktur- och investeringsfondernas programperiod 2014–2020. Slutligen identifieras några exempel på god praxis för anpassning till klimatförändringarna.

Information för inventeringsdelen av studien samlades in genom webbaserad skrivbordsundersökning samt frågeformulär och intervjuer riktade till relevanta nationella behöriga myndigheter (förvaltande myndigheter, forskningsinstitut, tjänstemän vid ministerier osv.). Inventeringen gjordes både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå. I studien särskiljs sju kategorier av resurser:

• Tillgång till uppgifter. tillgången till, tillgängligheten till och tillämpligheten av data om klimatprognoser och klimateffekter, geofysiska parametrar, långsiktiga scenarier, ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter osv.
• Metoder. Kvantitativa eller kvalitativa metoder (ett processsystem, en uppsättning principer och regler) för att integrera anpassning till klimatförändringar i utvecklingen av infrastrukturprojekt.
• Verktyg för planering, utvärdering, konsekvensbedömning (dvs. programvara, kartor, datorsimuleringar, långsiktiga visualiseringar av klimatprognoser osv.) för att underlätta infrastrukturens anpassning till klimatpåverkan.
• Vägledning om hur man använder metoder (dvs. för att genomföra sårbarhets- och riskbedömningar avseende klimatförändringar) eller utarbetar den nödvändiga dokumentationen för infrastrukturprojekt som rör klimatanpassning.
• Konstruktionsstandarder. Tillgången till offentliggjorda tekniska konstruktionsstandarder (dvs. från BSI, DIN, ISO) för infrastrukturprojekt som innehåller avsnitt eller lämpliga bestämmelser för att säkerställa motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter.
• System och rättslig ram. Den institutionella och rättsliga ram som antagits av formella myndigheter i hela EU och som används för att ta ansvar för klimatanpassning, infrastruktur och förvaltning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.
• Institutionell kapacitet. Institutionernas mänskliga och tekniska kapacitet att utföra sina uppgifter i samband med anpassningen till klimatförändringarna.

I denna studie granskades beredskapen när det gäller tillgången till sektorsspecifika resurser för sex olika sektorer av ekonomin (mottagare): transport, bredband, stadsutveckling, energi, vatten och avfall.

I studien samlades också in fallstudier av god praxis som ger exempel på integrering av anpassning till och motståndskraft mot klimatförändringar i infrastrukturprojekt. Fallstudierna återspeglar en rad olika medlemsstater, geografiska platser och sektorer och presenteras på ett standardiserat sätt för att möjliggöra enkel spridning av viktiga budskap.