Geodata för miljöhälsa

Geodatalandskapet i Sverige och Europa som helhet är komplext, fragmenterat och ibland överlappande. Idrifttagning av data, det vill säga insamling av variabler på fältet, sker sällan som en del av ett långsiktigt övervakningsprogram, utan snarare är det kortvariga och rumsligt begränsade projekt som är normen. På lokal nivå kan uppgifterna inhämtas för att tillgodose särskilda informationsbehov eller för att tillgodose miljö- och hälsoskyddsansvarigas eller beslutsfattares särskilda intressen. Medellånga/långa serier av geodata utgör grunden för en ad hoc-riskbedömning, med det långsiktiga syftet att identifiera vilka anpassningsåtgärder som ska utvecklas som svar på varje specifik hälsorisk i samband med klimatförändringar. Bristen på datainsamlingsstrategi, öppna data och öppenhet i metadata är betydande hinder för ett fullständigt och effektivt utnyttjande av geodata för miljöhälsoändamål.

Trots svårigheter att få tillgång till korrekta, aktuella, rumsligt fördelade och relevanta data har forskning visat en rad metoder som kan ge värdefulla insikter i viktiga frågor inom miljöhälsa. Till exempel utmanas numeriska modeller av bullerspridning av konceptuellt enkla empiriska modeller med hjälp av rumslig analys inom ett GIS. Dessa erbjuder snabbare, hög upplösning men mindre exakta alternativ till strategiska uppskattningar baserade på akustisk vetenskap. På samma sätt används index- och indikatormetoder för att kartlägga föroreningens sårbarhet för grundvatten utan att det behövs komplexa beskrivningar av transportvägar inom berggrunden eller sedimenten.

Ny teknik som satellitsensorer för övervakning av atmosfärisk sammansättning eller clip-on passiva diffusionsmonitorer för mätning av luftföroreningar förändrar hur vetenskapen kan spåra händelser, hot och beteenden. Rumslig energi, vetenskapen om aktivitetens geografi, använder nya datakällor för att utforska hur människor upplever sin miljö och hälsoresultaten av sådana erfarenheter. Det finns samtidigt en växande medvetenhet om att olika grupper uppfattar och upplever sin omgivning på olika sätt. Till exempel står äldre och unga inför olika utmaningar och har olika preferenser och behov. Det finns också skillnader mellan könen och människor med olika socioekonomisk status. Detta uttrycks som olika beteenden, begränsningar och möjligheter och i slutändan olika hälsoutfall.

Spännande ny teknik och en rigorös vetenskaplig grund har lett till några spännande nya metoder för rumslig epidemiologi och miljöhälsa. De har också lyft fram nya riktningar där forskning kan driva insikter om hur miljön påverkar människors hälsa.