Klimatförändringarnas hälsoeffekter i Storbritannien (2023)

Denna rapport ger en omfattande och auktoritativ sammanfattning av de vetenskapliga bevisen om klimatförändringarnas hälsoeffekter, potentiella konsekvenser för folkhälsan och luckor i bevisen. Det är den fjärde rapporten om klimatförändringar och hälsa, efter tidigare rapporter som offentliggjordes 2002, 2008 och 2012. Rapporten fungerar som en evidensbas för de olika och betydande hälsohoten från klimatförändringar. Även om många risker kan förebyggas vid låga uppvärmningsnivåer anser kommissionen att kunskaperna om effektiva interventionsåtgärder är ofullständiga.

Viktiga hälsohot i Storbritannien härrör från värme, infektionssjukdomar, vattenrelaterade och indirekta effekter. Extrem värme kan leda till 10 000 dödsfall per år bland den åldrande befolkningen på 2050-talet under ett höguppvärmningsscenario utan anpassning. Etablering av Aedes albopictus och spridning av Culex-myggor kan orsaka överföring av vektorburna sjukdomar i inlandet. Ändrade nederbördsmönster kommer att öka översvämningsriskerna, vilket särskilt kommer att påverka den psykiska hälsan. Klimatförändringarna kommer också att påverka livsmedelsförsörjningen, särskilt när det gäller näringsrika livsmedelsprodukter som färsk frukt och färska grönsaker, och därmed människors hälsa. Hälsorisker är redan uppenbara och kommer att växa och expandera med progressiv uppvärmning. Befintliga och framtida risker är dessutom inte jämnt fördelade mellan samhället.

Rapporten beskriver win-win-strategier, inklusive naturbaserade lösningar, minska befintliga ojämlikheter i hälsa, stödja beteendemässiga övergångar, stödja utsatta befolkningsgrupper, integrera hälsa i klimatplanering och integrera klimatet i folkhälsopraxis. Det finns också mer omfattande hälsofördelar med begränsnings- och anpassningsåtgärder, såsom minskade luftföroreningar, säkrare och hälsosammare hem, skuggskydd mot värme, grönområden för psykisk hälsa, hälsosamma beteendeförändringar och mindre tryck på hälso- och sjukvårdstjänster.

Rapporten belyser forskningsluckor, bland annat ökad förståelse för insatseffektivitet (inklusive ekonomisk bedömning), främjande av forskning om psykisk hälsa och psykiskt beteende, förbättrad klimathälsomodellering, ökad tonvikt på rättvisa och sårbara befolkningsmiljöer, utveckling och samordning av standardiserade mått och indikatorer samt bedömning av sidovinster och kaskadrisker och sammansatta risker.