Nya nivåer för klimatanpassningspolitiken: Analysera det institutionella samspelet i Östersjöregionen

Internationell policyutveckling och förväntade klimatpåverkan som översvämningar, jordskred och utrotning av känsliga arter har tvingat länder runt Östersjön att börja arbeta med nationell klimatanpassningspolitik. Samtidigt håller EU på att bygga upp både en central och en makroregional Östersjöomfattande anpassningsstrategi för att stödja den nationella politiska utvecklingen. Det är dock fortfarande oklart hur dessa EU-strategier kommer att komplettera varandra eller nationell politik. Denna artikel analyserar de begränsningar och möjligheter som detta nya institutionella samspel erbjuder och diskuterar potentialen i de kommande EU-strategierna för att stödja den nationella politiken. Den gör det genom att kartlägga hur anpassningen institutionaliseras i två fallländer, Sverige och Finland, och är organiserad i de två EU-strategierna. Det vertikala institutionella samspelet mellan skalor analyseras utifrån tre faktorer: Kompetens, kapacitet och kompatibilitet.