Politisk samordning för nationell klimatanpassning i Europa: Hela processen, men lite makt

En uppsättning EU-medlemsstaters (Danmark, Finland, Tyskland, Italien, Nederländerna och Förenade kungariket (England)) strategier undersöks i denna studie för att få till stånd en mer samordnad strategi för anpassning till klimatförändringarna.

I denna studie behandlas särskilt de samordningsmetoder som de utvalda medlemsstaterna använder för att utveckla och genomföra sin nationella politik för kostnadsfördelning under den närmaste tiden efter offentliggörandet av EU:s anpassningsstrategi från 2013. Analysen visar att användbara samordningsprocesser har inrättats i de analyserade EU-medlemsstaterna, men att de har svårt att utmana befintliga institutionella hierarkier och beslutsregler. På längre sikt har möjligheterna att hantera konflikter i samband med kostnadsfördelningen och synergierna mellan sektorspolitiken hittills varit begränsade. Det verkar finnas ett ökat intresse för anpassning som kombinerar markanvändningsplanering, hantering av översvämningsrisker och användning av naturbaserade lösningar, vilket kräver positiv samordning för att uppnå målen om större motståndskraft mot klimatförändringar.