Tillståndet i Europas hav – Europeiska miljöbyråns rapport nr 2/2015

Huvudsyftet med denna rapport är att bedöma om Europas hav kan anses vara friska, rena, ostörda och produktiva. Dessa är tre centrala aspekter av EU:s viktigaste havspolitiska instrument – ramdirektivet om en marin strategi – och rör de marina ekosystemens tillstånd och de mänskliga drivkrafterna bakom ekosystemförändringar. I denna bedömning ingår också att identifiera de viktigaste hållbarhetsutmaningarna som påverkar våra hav och hur EU hanterar dessa utmaningar. I betänkandet hävdas slutligen att EU inte är på väg att uppfylla sin ambition att uppnå en hållbar användning av sina hav. Även om den har full befogenhet att göra detta genom den nuvarande uppsättningen politik och kunskap. I denna rapport diskuteras också hur en långsiktig övergång till hållbarhet sedan skulle kunna säkras med hjälp av tillgänglig politik och kunskap.
I rapporten behandlas i stor utsträckning de förväntade effekterna (t.ex. på havens kemi och fysik, den marina biologiska mångfalden, artfördelningen, populationsdynamiken, utbredningen av främmande arter, fiske, eutrofiering, kontaminering, havs- och kustrelaterad mänsklig verksamhet) av klimatförändringarna på Europas hav, särskilt de som rör stigande havstemperaturer, havsförsurning och förvärring av andra påfrestningar som påverkar haven. Bedömningen hävdar att klimatförändringarna redan tar en vägtull i Europas hav genom uppvärmning och försurning av dess vatten. En av de synliga konsekvenserna av antropogena klimatförändringar är t.ex. att utbredningen av marina arter förskjuts mot nordligare (och därmed kallare) regioner, nämligen arter med kommersiellt värde, t.ex. de arter som fisket inriktar sig på. Denna klimatrelaterade förändring av de marina arternas geografi påverkar också de mänskliga internationella förbindelserna, vilket framgår av konflikter mellan länder som delar fiskeresurser i de nordeuropeiska haven. I rapporten analyseras också den regleringstjänst som tillhandahålls av haven när det gäller ”klimatreglering genom koldioxidbindning”.