2019 års rapport från The Lancet Countdown on health and climate change: se till att hälsan hos ett barn som föds i dag inte definieras av ett förändrat klimat

Rapporten ger en global översikt över klimatförändringarnas effekter på människors hälsa samt svar på klimatförändringar för hälsan. Syftet är att ytterligare stärka ett globalt övervakningssystem för hälsa och klimatförändringar och att ge en översikt över hälsa och klimatförändringar under 2018.

På området klimatförändringseffekter, exponering och sårbarhet övervakas fem indikatorer, nämligen hälsa och värme, hälsa och extrema väderhändelser, globala hälsotrender när det gäller klimatkänsliga sjukdomar, klimatkänsliga infektionssjukdomar samt livsmedelstrygghet och undernäring. Man kan dra slutsatsen att indikatorerna visar på försämrad exponering och sårbarhet längs en rad temperatur- och nederbördsvägar, med minskad skördepotential och ökad vektorkapacitet för ett antal klimatkänsliga sjukdomar. Dessa effekter är mest kännbara för låg- och medelinkomstländer över hela världen. Psykisk hälsa kan påverkas negativt på olika sätt av värmeböljor, förlust av egendom och förlust av försörjning på grund av översvämningar eller klimatinducerad migration. Men även om många olika kopplingar har identifierats mellan klimat och psykisk hälsa, är de mycket socialt och kulturellt medierade.

I rapporten undersöks också hur man kan hantera klimatförändringarna på hälsoområdet genom anpassning, planering och resiliens på hälsoområdet. De indikatorer som används här är planering och bedömning av anpassning, klimatinformationstjänster för hälsa, tillhandahållande och genomförande av anpassning samt utgifter för anpassning till hälso- och hälsorelaterad verksamhet. I kapitlet dras slutsatsen att många av indikatorerna rör sig i en positiv riktning, men anpassningsåtgärderna från hälso- och sjukvårdens sida är fortfarande tämligen långsamma. Antalet länder med nationella anpassningsplaner för hälsa och antalet länder och städer som har bedömt hälsorisker och sårbarheter har ökat, tillsammans med utgifterna för hälsoanpassning. Det krävs att man noga överväger de bästa anpassningsalternativen före genomförandet.

Andra avsnitt i rapporten är inriktade på begränsningsåtgärder och sidovinster på hälsoområdet, ekonomi och finans samt offentligt och politiskt engagemang.

Slutsatsen är att framstegen när det gäller begränsning och anpassning fortfarande är otillräckliga. Trots denna långsamma utveckling finns det också en långsam reaktion. 51 av de 101 länder som spårats har utarbetat nationella hälsoanpassningsplaner, 70 länder tillhandahåller klimatinformationstjänster till hälso- och sjukvårdssektorn, 109 länder har ett medelhögt till högt genomförande av en nationell ram för hälsokriser och 69 % av städerna har kartlagt risk- och sårbarhetsbedömningar. Finansieringen av hälsoanpassning fortsätter att öka, och hälsorelaterad finansiering står nu för 11,8 % av de globala anpassningsutgifterna. Slutligen fortsätter det offentliga och politiska engagemanget att öka, med ett ökat intresse för klimatstrejkerna i skolorna, UNFCCC:s årliga möten och avyttringsmeddelanden från läkar- och hälsoorganisationer. Allmänhetens uppmärksamhet har ökat under det senaste året, så det finns ett visst svar från regeringarna, som börjar matcha klimatkrisens omfattning. Hälso- och sjukvårdspersonalen kommer att ha en avgörande roll när det gäller att informera om klimatförändringarnas hälsorisker och driva på genomförandet av kraftfulla åtgärder för att förbättra människors hälsa och välbefinnande.

Rapporten avslutas med ett överklagande: ”Med Parisavtalets fulla kraft, som ska genomföras 2020, måste en avgörande förändring ske – en som går från diskussion och engagemang till meningsfulla utsläppsminskningar.”

För att läsa rapporten kan du behöva registrera dig gratis på Lancets webbplats.

2019 års Lancet Countdown-rapport åtföljs av ett policydokument för EU, som offentliggörs tillsammans med den ständiga kommittén för europeiska läkare (CPME).