European Union flag

Beskrivning

Under de senaste årtiondena har stora framsteg gjorts på folkhälsoområdet i Europa, med drastiska minskningar av förtida dödlighet och en ökning av den förväntade livslängden med nästan nio år sedan 1980. De europeiska länderna har några av de bästa hälso- och sjukvårdssystemen i världen. Europa står dock inför aldrig tidigare skådade och överlappande kriser som är skadliga för människors hälsa och försörjningsmöjligheter och hotar anpassningsförmågan. Jämfört med förindustriell tid har den genomsnittliga ökningen av yttemperaturen i Europa varit nästan 1 °C högre än den genomsnittliga globala temperaturökningen, och 2022 var den varmaste europeiska sommaren någonsin. Som världens tredje största ekonomi och en stor bidragande orsak till globala kumulativa växthusgasutsläpp är Europa en viktig aktör i världens svar på klimatförändringarna och har ett globalt ansvar och en möjlighet att leda övergången till en koldioxidsnål ekonomi och ett hälsosammare och mer motståndskraftigt samhälle.


Hälsokostnaderna för fördröjd utfasning av fossila bränslen
Alarmerande ökningar av hälsorelaterade faror, sårbarheter, exponeringar och effekter från klimatförändringar i hela Europa visar det akuta behovet av ambitiösa begränsningsmål som begränsar den globala temperaturökningen till mindre än 1,5 °C över förindustriella nivåer. Samtidigt är effektiva anpassningsstrategier för att bygga upp motståndskraft mot de ökande hälsohoten från klimatförändringarna brådskande.
Europas befolkning utsätts i allt högre grad för värmeböljor, vilket utsätter särskilt utsatta grupper (däribland äldre, barn och människor med dålig hälsa) för risker och leder till en hög sjukdoms- och dödsbörda. Förutom de direkta hälsoeffekterna undergräver värmeexponering också människors försörjningsmöjligheter och de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa genom att minska arbetskapaciteten. 
Klimatförändringarna driver också på alltmer intensiva och frekventa klimatrelaterade extrema händelser i Europa, med både direkta och indirekta hälsoeffekter, förlust av infrastruktur och ekonomiska kostnader.
De förändrade miljöförhållandena förändrar också miljölämpligheten för överföring av olika infektionssjukdomar, inklusive Vibrio, dengue, West Nile-virus.
Varmare temperaturer skiftar också blomningssäsonger för flera allergiframkallande trädarter, med björk-, oliv- och alsäsonger som börjar blomma tidigare och påverkar hälsan hos cirka 40% av befolkningen i Europa som har pollenallergier.
Dessa överlappande och sammanlänkade hälsoeffekter, som utvecklas mot bakgrund av en pandemi och ett förödande krig i Ukraina, avslöjar det akuta behovet av insatser som bygger upp resiliens inom hälso- och sjukvårdssektorn och skyddar människor från ökande hälsorisker. Vissa framsteg har gjorts när det gäller Europas anpassning till hälsa, bland annat utveckling av nationella strategier eller planer för hälsa och klimatförändringar, sårbarhets- och anpassningsbedömningar och miljöanpassning av miljöer. Klimatanpassningen måste ofta konkurrera om knappa ekonomiska resurser, och enbart antagandet av anpassningsplaner är inte tillräckligt för att främja anpassningsförmågan. I takt med att klimatförändringarnas effekter ökar måste anpassningsinsatserna påskyndas snabbt och genomföras noggrant tillsammans med begränsningsstrategier.

Europa bör minska sina utsläpp för att uppnå målet om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 och minska klimatförändringarnas hälsoeffekter. Med utsläppsminskningar skulle regionen dessutom gynnas av direkta och indirekta sidovinster för hälsan till följd av minskad exponering för partiklar som härrör från förbränning av fossila bränslen och transporter. Europas köttrika kost med höga koldioxidutsläpp bidrar också till de höga utsläppen av växthusgaser och utgör ett hot mot människors hälsa. Dessutom har ett försenat genomförande av lokalt genererade energikällor med låga koldioxidutsläpp gjort Europa känsligt för volatila energipriser, som nådde rekordhöga värden 2022. Världen försöker återhämta sig från covid-19-pandemin och reagera på flera sammanfallande katastrofer, men återhämtningen hindras av de negativa effekterna av klimatförändringarna på hälsan och dess bestämningsfaktorer, vilket understryker det akuta behovet av åtgärder.


Omvälvande förändring för hälsan
Trots de knappa klimatåtgärderna i Europa hittills tyder indikatorerna i denna rapport på att förändringar kan vara på gång. Även om engagemanget för skärningspunkten mellan hälsa och klimatförändringar är lågt jämfört med det övergripande engagemanget för klimatförändringar mer allmänt, har det politiska engagemanget för hälsa och klimatförändringar i Europaparlamentet ökat något sedan 2014. Indikatorer visar att en snabbare övergång till ren energi kan rädda liv varje år.
Århundradets

största folkhälsomöjlighet
Med en värld som är farligt nära att nå klimatdrivna platser utan återvändo och en ökande energikris, och med befolkningens hälsa som alltmer undergrävs av den globala uppvärmningen, är Europa vid en avgörande punkt för förändring. Om planer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna utformas och genomförs med hälsa, välbefinnande och rättvisa som huvudfokus skulle detta kunna utgöra århundradets största folkhälsopolitiska möjlighet. Ambitiösa europeiska anpassnings- och begränsningsstrategier kommer inte bara att skydda liv och välbefinnande i Europa, utan även i länder som har bidragit minst till antropogena klimatförändringar. Faran med att nå en punkt utan återvändo innebär att Europa inte har råd att gå miste om en sådan möjlighet.

Referensinformation

Webbplatser:
Bidragsgivare:
Lancet Countdown i Europa

Publicerad i Climate-ADAPT: Apr 12, 2025

Language preference detected

Do you want to see the page translated into ?

Exclusion of liability
This translation is generated by eTranslation, a machine translation tool provided by the European Commission.