Klimatförändringarnas inverkan på psykisk hälsa och emotionellt välbefinnande: Aktuella fakta och konsekvenser för politik och praxis

Klimatförändringar och psykisk hälsa är två av de viktigaste och mest akuta utmaningar som samhällen över hela världen står inför. Den ökande medvetenheten om dessa globala frågor har dock inte bemötts med tillräckliga åtgärder för att mildra deras effekter. Psykisk sjukdom – eller de invalidiserande effekterna av nöd – drabbar redan omkring en miljard människor globalt, samtidigt som effekterna av klimatförändringarna blir allt tydligare. Båda dessa problem förväntas öka och kommer att påverka många fler människor utan tillräckliga åtgärder. Klimatförändringarna har erkänts av regeringar, akademiker, opinionsbildningsgrupper och medicinska yrken som en hälsokris, men hittills har fokus till stor del varit på fysisk hälsa. Däremot har psykisk ohälsa, ”det mest försummade av alla hälsotillstånd” och känslomässigt välbefinnande förbisetts i samspelet med klimatförändringarna. Beslutsfattare kan dra nytta av att identifiera möjligheterna till potentiella gemensamma lösningar, som härrör från vissa gemensamma orsaker, på dessa två globala utmaningar. Beslutsfattare, hälso- och sjukvårdssystem och samhällen har ännu inte erkänt och reagerat på det hot som klimatförändringarna utgör för vår psykiska hälsa och våra hälso- och sjukvårdssystem, och det finns mycket att vinna på att proaktivt bygga upp motståndskraft hos individer, samhällen och hälso- och sjukvårdssystem.

Litteraturen visar att:

• Det finns ett tydligt samband mellan ökade temperaturer och antalet självmord.
• Det finns tydliga bevis för allvarlig nöd till följd av extrema väderhändelser.
• Människor som uppfyller kriterierna för psykisk ohälsa är mer sårbara för klimatförändringarnas effekter på den fysiska och psykiska hälsan.
• Klimatkrisen hotar att störa tillhandahållandet av vård för personer med en psykisk sjukdomsdiagnos.
• Klimatförändringarna förvärrar den psykiska ohälsan, särskilt bland ungdomar, även för personer som inte påverkas direkt (t.ex. ”ekoångest”).

Dessa effekter:

• kommer att förvärras utan meningsfulla insatser, körning och förvärrande av hälsomässiga och sociala ojämlikheter som i sig förvärrar den psykiska hälsan,
• För närvarande är de ”dolda kostnader” som inte redovisas i politiken och planeringen.
• Det är troligt att det kommer att underskattas kraftigt, eftersom detta trots de allvarliga effekterna har varit ett försummat forskningsområde.
• Det finns möjligheter som alla vinner på (samvinster) när det gäller att förbättra den psykiska hälsan och det emotionella välbefinnandet i samband med åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa sig till ett varmare klimat.