Nyhetsarkiv

Förändrade klimatförhållanden påverkar i allt högre grad den globala jordbruksproduktionen. Långvarig torka, förändringar i markfuktigheten eller mer frekventa och intensiva översvämningar sätter press på grödor, bevattningssystem och markförvaltningsmetoder. För att mäta om anpassning pågår har OECD tagit fram 17 indikatorer för att bedöma ländernas anpassningsframsteg inom jordbruksproduktionen som både kan bedöma de framsteg som gjorts och identifiera återstående anpassningsbehov och politiska luckor.

Minst 95 % av Europa upplevde årliga temperaturer över genomsnittet 2025, enligt den europeiska klimatrapport som sammanställts av Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) och Meteorologiska världsorganisationen (WMO). I rapporten framhålls att Europa värms upp dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet, vilket gör det till den kontinent som värms upp snabbare. Artikeln innehåller hela rapporten, samt en interaktiv tittare.

Urbana grönområden förbättrar livskvaliteten, mildrar höga temperaturer, värmeöar, bullerföroreningar och dålig luftkvalitet. En studie utförd av Europeiska kommissionen i samarbete med Köpenhamns universitet visade dock att mindre än 15 % av den europeiska stadsbefolkningen har full tillgång till grönområden enligt "3-30-300"-förgröningsprincipen. Resultaten visar också att rikare stadsdelar har betydligt högre nivåer av trädtäcke och närhet till naturen än låginkomstområden.

Stockholm International Water Institute (SIWI) konstaterar att klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar beror på hur vattensystemen förvaltas. I detta policydokument anges fem prioriterade förändringar för att övergå från splittrade strategier till en mer enhetlig och effektiv vattenförvaltning. Tillsammans ger dessa förändringar en praktisk ram för att anpassa hur vattensystem fungerar med hur politik, finansiering och genomförande är organiserade, för att stärka samstämmigheten, anpassa investeringar och stödja genomförandet i stor skala.

Skogsbränder har bränt skogsområden i hela Europa under de senaste åren, men genom att omsorgsfullt sprida betesdjur till högriskområden kan man minska deras sårbarhet för bränder, vilket två Life-projekt har funnit. Det tillvägagångssätt som kallas agroforestry, tillåter nötkreatur, får eller getter att vandra mellan träden, där de äter och trampar vegetation som kan ge bränsle för en skogsbrand.

Nästan 8 000 bränder i 25 av EU:s 27 medlemsstater resulterade i 1 079 538 brända hektar. Detta är den högsta brända arealen i EU-27 som någonsin registrerats av EFFIS sedan 2006, nästan dubbelt så mycket som genomsnittet 2006–2024. Säsongen 2025 visar en tydlig trend: en tidigare start, mer frekventa och intensiva värmeböljor och bränder som når högre breddgrader än vad som tidigare observerats.

NbS-biblioteket, som utvecklats av det EU-finansierade projektet LandShift and Metabolic Institute, är en interaktiv plattform som bygger på systematisk identifiering och kurering av genomförda NbS-fall i hela Europa. Varje fall kategoriseras efter ekosystemtyp, markanvändningsutmaning och lösningsstrategi, vilket gör det möjligt för användare att utforska och jämföra alternativ som är skräddarsydda för deras specifika behov.

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) har undertecknat ett samförståndsavtal för att stärka samarbetet för att främja evidensbaserad forskning om naturkatastrofrisker. Viktiga samarbetsområden kommer att omfatta förbättrade metoder för riskbedömning och förbättrad insamling och analys av uppgifter om katastrofförluster.

Torvmark ger en buffert mot kraftiga regn, lagrar vatten för perioder av torka och de är naturliga luftkonditioneringar. Ett nytt stödprogram i Tyskland syftar till att återväta 90 000 hektar mark under de närmaste åren. Finansieringen riktar sig till markägare, markförvaltare, vatten- och markföreningar.

En stor internationell studie analyserade dagliga temperatur- och dödlighetsdata i Europa och fann att genomförandet av värmeförebyggande planer är förknippat med en minskning med cirka 25 % av överdödligheten till följd av extrem värme. De visar att system för tidig varning, tydlig kommunikation och skyddsåtgärder för människor i riskzonen inte bara är god praxis utan mätbart effektiva folkhälsoverktyg i en varmare värld.

En ny studie ledd av Deltares och Utrecht University avslöjar att Europa har mycket fler möjligheter att påskynda klimatanpassningen än vad som vanligtvis erkänns. I stället för att bara reagera när klimatriskerna blir akuta visar studien hur politisk drivkraft, offentligt stöd, tillgång till resurser, teknisk innovation och/eller rutinmässiga underhållscykler kan påskynda anpassningsåtgärderna.

Det EU-finansierade projektet KNOWING släppte sin modellram för utvidgad påverkansinteraktion, som omfattar transport, efterfrågan och tillgång på energi, mikroklimat, hälsa, markanvändning och översvämningar. Det integrerade tillvägagångssättet gör det möjligt att fånga upp sektorsövergripande återkopplingsslingor, tidsfördröjningar och de oavsiktliga sidoeffekterna av klimatinsatser.

I takt med att skogsbränderna blir allt större, vanligare och mer destruktiva lägger EU-kommissionen fram en ny integrerad strategi för riskhantering i samband med skogsbränder, som omfattar förebyggande, beredskap, insatser och återhämtning. Denna helhetssyn kommer att stärka Europas motståndskraft mot det växande hotet från skogsbränder och säkerställa ett starkare skydd för européerna och miljön samt dess infrastruktur och kulturarv.

För att stödja genomförandet av programmet för nordiskt samarbete om miljö och klimat 2025–2027 inbjuder det nordiska klimatanpassningsprogrammet (NCAP) ansökningar om bidrag till nordiska samarbetsprojekt som fokuserar på anpassningsinvesteringar och potentialen att minska risker, skapa värde och effektivt finansieras, eller klimatförändringens inverkan på biologisk mångfald och potentialen att minska tillhörande risker. Ansökningsomgången är öppen från och med den 8 april 2026 och avslutas den 24 maj 2026 kl. 23.59 (centraleuropeisk tid).

Det EU-finansierade projektet REGILIENCE+ har offentliggjort resultaten av en behovsbedömning som genomförts med 147 intressenter från 27 länder om genomförandet av anpassningsprojekt. Dessa resultat ger en tydlig färdplan för de särskilda utmaningar och krav som lokala och regionala myndigheter står inför och ger värdefulla insikter om hur EU-uppdragsprojekt bättre kan skräddarsy sina lösningar för att stödja regional klimatresiliens.

I Meteorologiska världsorganisationens senaste rapport om klimatets tillstånd konstateras att jordens klimat är mer obalanserat än någonsin tidigare i historien, eftersom koncentrationerna av växthusgaser driver på den fortsatta uppvärmningen av atmosfären och havet och issmältningen. Dessa storskaliga förändringar har skett inom några årtionden men kommer att få skadliga konsekvenser för hundratals – och potentiellt tusentals – år.

Europeiska kommissionen har antagit nya riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna att anpassa Natura 2000-nätverket av skyddade naturområden till det ökande trycket från klimatförändringarna. Den innehåller rekommendationer om praktiska anpassningsåtgärder och en ram för klimatanpassning för Natura 2000-förvaltare, nationella myndigheter och berörda parter som ansvarar för att skydda Europas mest värdefulla livsmiljöer och arter.

En ny rapport från Haagcentret för strategiska studier visar att klimatrisker som värme, torka och skogsbränder påverkar södra och sydöstra Europa oproportionerligt, medan översvämningar i allt högre grad påverkar centrala och norra regioner. Dessa ojämna påfrestningar leder till ökade socioekonomiska skillnader, särskilt inom jordbruk, infrastruktur, hälso- och sjukvård och ekonomin i stort. Klimatanpassning kan dock omvandla risker till motståndskraft.

Ett nytt system för tidig varning har lanserats i Lettland för att hantera den ökande översvämningsrisken på grund av snösmältning och kraftig nederbörd. Systemet, som bygger på en tidigare sensorbaserad applikation som fungerar i staden Jelgava, kommer att leverera varningar till invånare och myndigheter i Zemgale-regionen, ett platt territorium med tätt flodnät. Projektet fick finansiering från Horizon 2020 IMPETUS och var ett resultat av ett samarbete mellan Jelgava Digital Center, Zemgale Planning Region, Latvian Environment Geology and Meteorology Center och Baltic Environmental Forum.

Den senaste uppgraderingen av Climate-ADAPT-sökassistenten ger flera förbättringar som är utformade för att förbättra prestanda, tillförlitlighet och användarupplevelse. Viktiga nya funktioner inkluderar DeepResearch-funktioner som möjliggör mer omfattande svar, Multi step Reasoning och Fact Check AI, vilket ger större stabilitet och tillförlitlighet.

Den norska miljöbyrån har tillsammans med direktoratet för barn-, ungdoms- och familjefrågor beställt en omfattande litteraturkartläggning om kopplingar mellan klimatförändringar och social ojämlikhet. Rapporten, som kommer att ligga till grund för Norges kommande nationella klimatsårbarhetsbedömning, visar att klimatrelaterade händelser tenderar att fördjupa befintliga ojämlikheter. Rapporten är skriven på norska, men innehåller en engelsk sammanfattning och viktiga resultat.

I denna rapport sammanställs resultaten av projektet ”Municipal Survey: Where Do Municipalities Stand in Adapting to Climate Change and How Do They Arrive at Multifunctional and Transformative Adaptation Solutions?”, som ger vägledning om hur man kan stärka den kommunala anpassningen i Tyskland och identifierar framtida forskningsbehov. Rapporten är på tyska, men det finns en omfattande engelsk sammanfattning.

EES styrelse godkände formellt Republiken Moldavien som samarbetsland för EES och Eionet. Detta återspeglar ett närmare samarbete mellan EES och Republiken Moldavien om miljöskydd, inbegripet anpassning till klimatförändringar. Climate-ADAPT kommer gradvis att byggas upp och omfatta landet i Climate-ADAPT:s resurser och tjänster.

Två nya policydokument har offentliggjorts i det EU-finansierade projektet LAND4CLIMATE, där det betonas att en utbyggnad av naturbaserade lösningar på privat mark kräver att man bygger upp ett långsiktigt förtroende med markägare, förenklar administrativa och rättsliga förfaranden, tillhandahåller tydliga ekonomiska incitament och stärker den lokala tekniska kapaciteten att gå från fragmenterade åtgärder till ett mer systematiskt och effektivt genomförande.

En ny briefing från Europeiska miljöbyrån (EEA) visar att Europa med riktade investeringar, starkare styrning och bättre övervakning av klimatrisker och klimatanpassning kan gå från reaktiv krishantering till proaktiv resiliens – stabilisera jordbruksinkomsterna och skydda jordbrukets långsiktiga produktivitet.