Nyhetsarkiv

Prognoser från modellering av klimatrisker för olika nivåer av global uppvärmning är nu integrerade i det gemensamma forskningscentrumets riskdatacentral för katastrofrisker och förluster, och finns tillgängliga i en enda resultattavla för territoriell riskbedömning av klimatet i Europas regioner (Peseta V). Regionala myndigheter, experter som arbetar med katastrofberedskap och anpassning till klimatförändringar samt allmänheten kan nu få tillgång till harmoniserade data för varje region om klimatrisker och deras effekter för olika uppvärmningsscenarier.

Med en global uppvärmning på över 1,5 °C är anpassningsfinansieringen långt ifrån nödvändig, genomförandet begränsas av institutionella hinder och förluster och skador ökar, enligt en ny rapport från FN:s miljöprogram (Unep).

Katalogen över Climate-Adapt-fallstudier syftar till att systematiskt täcka alla regioner i Europa med praktiska exempel. Med denna nya fallstudie om tidig varning för regional hantering av översvämningsrisker strävar Climate-ADAPT-teamet efter att börja överbrygga klyftan för Östersjöregionen.

Extrem värme, torka, skogsbränder och stormar störde transport-, energi- och vattenförsörjningen i Europa i år, vilket bekräftar de risker som identifierades i den europeiska klimatriskbedömningen (Eucra) för två år sedan. I en briefing som offentliggjorts av Europeiska miljöbyrån (EEA) undersöks hur man kan klimatsäkra kritisk infrastruktur, på grundval av de lärdomar som dragits i år.

EU-kommissionen har lanserat en EU-ram för klimatresiliens för att stärka Europas förmåga att förutse, förbereda sig för och hantera klimatrisker. Den inför en europeisk lag om klimatresiliens med stöd av praktiska verktyg (europeisk klimatvisare, en navigatör av verktyg för klimatresiliens och en uppdragslösningsutforskare) för att driva på en grundläggande övergång från att reagera på katastrofer till att komma före klimatförändringarnas effekter och undvika skador.

Chansen att hålla den globala uppvärmningen på 1,5 °C över förindustriella nivåer utan eller med begränsat överskridande – ett centralt mål i Parisavtalet om klimatförändringar – är nu borta. Överskridandet behöver dock inte vara permanent. I Uneps Emissions Gap Report 2026, The point of return, konstateras att med en global temperaturökning på över 1,5 °C över förindustriell nivå behövs brådskande och stränga minskningar av växthusgasutsläppen för att minimera omfattningen och varaktigheten av överskridandet och återgå till 1,5 °C i slutet av århundradet.

Forskningsprojekt PROTECCT (Skydd mot klimatrelaterade sociala risker i Europa: A Comparative Perspective), som finansieras av den franska nationella forskningsbyrån (ANR) och främst leds av Sciences Po, inbjuder till att svara på en undersökning om de mekanismer som införts i Europa för att göra det möjligt för transportinfrastruktur och transporttjänster att hantera och anpassa sig till klimatrelaterade risker. I frågeformuläret avser termen ”transport” både transportinfrastruktur (vägar, järnvägar, hamnar, stadstransportsystem osv.) och organisation, drift och förvaltning av transporttjänster. Sista inlämningsdag är den 11 november 2026. Partiella svar på undersökningen kommer också att beaktas i analysen.

Genom ansökningsomgången för European City Facility, som finansieras genom EU:s Life-program, kan upp till 62 städer ansöka om bidrag i form av enhetsbelopp på 60 000 euro vardera för att utveckla investeringskoncept för energieffektivitetsåtgärder, åtgärder för uppvärmning och kylning, åtgärder för ren energi eller en kombination av dessa. Ansökningsomgången inleds den 26 oktober och pågår till och med den 21 december 2026 (kl. 17.00 belgisk tid).

I fyra Life-delprogram, inklusive delprogrammet för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, lämnades 1 430 ansökningar in som svar på ansökningsomgången 2026. Detta är en ökning med 30 % jämfört med 2025. Den begärda EU-finansieringen på 4,3 miljarder euro innebär en ökning med 38 % av ansökningarna. Life-programmet är EU:s finansieringsinstrument för miljö- och klimatåtgärder.

Hjälpcentralen för städer är den nya inkörsporten till EU-stöd och hjälper städer att navigera bland tillgängliga möjligheter och hitta den kunskap, finansiering och de kontakter de behöver. Klimatanpassning är ett deltemaområde inom temaområdet Grön.

Europeiska miljöbyrån (EEA) söker experter till tematiska expertgrupper som ska stödja utvecklingen av den andra europeiska klimatriskbedömningen (Eucra-2).

Från den 1 oktober till den 31 oktober är en ansökningsomgång öppen för nya ambassadörer för den europeiska klimatpakten. Ambassadörerna för den europeiska klimatpakten leder genom att göra – de inspirerar, stöder och sprider meningsfulla klimatåtgärder, bland annat om anpassning till klimatförändringarna, i sina samhällen och nätverk.

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) har granskat och offentliggjort en rapport om hur klimatförändringarna kan påverka liv- och sjukförsäkringsgivare och tjänstepensionsinstitut. Den identifierade extrem värme som den ledande klimatrelaterade ansvarsrisken för sektorerna. På grund av kompenserande faktorer, omfattande offentlig hälso- och sjukvårdstäckning och portföljdiversifiering är de nuvarande ekonomiska konsekvenserna fortfarande begränsade. Riskerna förväntas dock öka under de kommande årtiondena.

Ett nytt EU-medfinansierat europeiskt partnerskap för motståndskraftigt kulturarv (med ekonomiska bidrag från Horisont Europa) sammanför 90 partner från 30 länder för att stärka bevarandet av Europas kulturarv mot klimat- och miljöförändringar. Under de kommande tio åren kommer detta europeiska partnerskap för ett motståndskraftigt kulturarv att utlysa gränsöverskridande gemensamma ansökningsomgångar för forskningsprojekt, tillsammans med stödjande verksamhet.

I en tid då Europa står inför överlappande risker till följd av klimatförändringar, säkerhetshot och sårbarheter i infrastrukturen erbjuder denna rapport från det gemensamma forskningscentrumet (JRC), med stöd av GD Migration och inrikes frågor (GD Migration och inrikes frågor), användbara insikter för forskare, beslutsfattare, yrkesverksamma och innovatörer. Den ger en gemensam bild av den kapacitet som sannolikt kommer att forma motståndskraften mot katastrofer under de kommande årtiondena.

Efter en sommar med extrem värme och rekordstor torka har Europas behov av vattenresiliens aldrig varit tydligare. Kommissionen intensifierar därför insatserna för att se till att inget samhälle hamnar på efterkälken och att strategin för vattenresiliens genomförs på ett effektivt och rättvist sätt i hela EU. För att stödja denna insats kommer den nya plattformen att sammanföra ett brett spektrum av europeiska intressenter, däribland företrädare för näringslivet, vattensektorn, det civila samhället, regionala och lokala myndigheter samt medlemsstaternas regeringar.

För att bättre förstå och förbereda sig för komplexa risker har FN genomfört en undersökning om riskuppfattning hos 1 300 berörda parter i 155 länder. Att inte vidta åtgärder mot klimatförändringarna är fortfarande den enskilt viktigaste av alla 28 risker, även om miljöriskerna som kategori minskade något i upplevd betydelse.

Den 11 juni 2026 antog Litauens parlament lagen om klimatanpassning, som fastställer en rättslig ram för att utveckla och genomföra anpassningspolitiken, hantera klimatrelaterade risker och samla in och tillhandahålla relevant information. I lagen fastställs de nationella och kommunala myndigheternas ansvar, och kommunerna måste utarbeta planer för anpassning till klimatförändringarna senast i slutet av 2030. Litauens hydrometeorologiska tjänst kommer att fungera som ett expertcentrum och ge kommunerna metodologiskt och tekniskt stöd.

En ny uppdatering av fallstudien om naturbaserade lösningar (NbS) i skolor för att skydda barn från värme i Spanien finns på Climate-ADAPT. Övervakningsresultaten visar hur gröna tak och fasader fungerar över tid med vissa brister på grund av olämpliga bevattnings- och underhållsproblem. Övervakningen gjorde det också möjligt att föreslå möjliga korrigerande åtgärder och praktiska rekommendationer för att säkerställa långsiktigt underhåll och effektiv replikering på andra platser.

De sex vinnarna av den federala utmärkelsen ”Blauer Kompass” 2026 för framstående projekt för förebyggande av och anpassning till klimatförändringar har tillkännagetts. Målet med tävlingen "Blauer Kompass" är att visa upp innovativa, effektiva och hållbara lösningar för att hantera klimatförändringarnas effekter. Priserna gick till projekt som speglar mångfalden av anpassningsåtgärder i Tyskland: ett system för tidig varning för kraftig nederbörd, en klimattålig jordbruksodlingsmetod, en utbildningsmodul för barnmorskor om hantering av värmestress, en inspirerande interaktiv utställning för barn och ungdomar och två skolprojekt som omfattar en trädplanteringskampanj och en livsmedelsproduktionsanläggning. Varje pris kommer med prispengar på 25 000 euro. Mer information om det federala priset finns också på engelska på denna webbplats: https://www.umweltbundesamt.de/en/themen/klima-energie/klimafolgen-anpassung/kompetenzzentrum-kompass/contest-blauer-kompass.

Enligt kommissionens halvtidsutvärdering har 292 regionala och lokala myndigheter redan genomfört klimatanpassningsåtgärder, medan målet för EU:s uppdrag för klimatanpassning för 2030 har varit att stödja minst 150 europeiska regioner, lokala myndigheter och samhällen så att de blir klimattåliga. Lyckligtvis ger alla fem EU-uppdrag inom Horisont Europa påtagliga positiva resultat genom vetenskaplig och teknisk innovation och bidrar därmed till att driva på systemförändringar.

Detta gemensamma forskningscentrum (JRC) visar att torkan har förvärrats i Central- och Östeuropa. Varningsläget kvarstår i Central- och Östeuropa och har förvärrats i Västeuropa. Under de kommande månaderna förväntas en nord-sydlig vattendipol i Europa, med torrare förhållanden i de flesta centrala och norra regionerna och våtare än vanligt i Medelhavsområdet. Rapporten är en del av en serie analytiska rapporter om analysen av torka som påverkar Europa och andra regioner i världen. Dessa studier bygger på data och information som hämtats och behandlats av Copernicus observatorier för torka och kompletteras med avsnitt om effekter, storskalig spridning och andra relevanta faktorer.

Europeiska kommissionen har lagt fram en ny strategi som kommer att säkerställa att avlägsna europeiska regioner fullt ut kan förverkliga sin potential. De utvidgar EU:s närvaro över hela världen och spelar en viktig geostrategisk roll. Strategin är uppbyggd kring fyra mål, bland annat förbättrad resiliens och beredskap, med beaktande av de yttersta randområdenas unika förhållanden och begränsningar.

Slovakien är nu en av de framgångsrika sökande till projekt som finansieras genom EU:s Life-program. Projektet NatAdaptSK syftar till att bygga upp en övergripande ram för att omsätta Slovakiens strategi för anpassning till klimatförändringar i praktiken, genom att kombinera beprövade och innovativa naturbaserade lösningar inom sex nyckelområden.