Nyhetsarkiv

Projektet för instrumentet för tekniskt stöd, som finansierades av Europeiska kommissionen och samordnades av Slovakiens miljöministerium, gav viktiga resultat till stöd för uppdateringen av Slovakiens nationella klimatanpassningsstrategi, tillsammans med tillhörande kommunikations- och kapacitetsuppbyggnadsverksamhet. Alla resultat finns på engelska på Slovakiens webbplattform för klimatanpassning.

Skogsstyrelsen har publicerat sin andra klimatanpassningsplan för 2026-20230. Denna femårsplan innehåller åtgärder för att öka övervakningen och krishanteringen, säkerställa områdesanpassade skogar med minskad känslighet för stormfällning och hög variationsnivå och för att undvika ökande skador på miljön och andra samhällsvärden över tid. Rapporten är på svenska med en engelsk sammanfattning.

Den första europeiska klimatriskbedömningen (Eucra), som offentliggjordes 2024, är en viktig del av evidensbasen för den integrerade ramen för europeisk klimatresiliens och riskhantering. Europeiska miljöbyrån har nu inlett arbetet med den andra utgåvan (EUCRA-2), som ska offentliggöras 2028. EUCRA-2 kommer att stärka den kvantitativa riskanalysen, utvidga det politiska tillämpningsområdet, fördjupa anpassningsinsikterna och öka intressenternas deltagande, bland annat från Eionet. Ett konsortium har nyligen anlitats för att stödja genomförandet av EUCRA-2.

EU:s uppdrag för klimatanpassning har lanserat en ny uppdragsportal som tillhandahåller en rik källa till information och praktiska verktyg för regioner, lokala myndigheter och samhällen för att förstå klimatrisker, utveckla anpassningsstrategier och genomföra innovativa lösningar.

Växthusgaser fortsätter att ackumuleras i atmosfären när utsläppen ökar och naturliga kolsänkor, såsom skogar, kämpar för att absorbera CO2. Havets yttemperaturer nådde aldrig tidigare skådade nivåer, som drivs av starka och varmare vädermönster och långsiktig havsuppvärmning orsakad av klimatförändringar. Globala och europeiska temperaturer år 2025 rankades som den tredje högsta någonsin, enligt uppgifter från EU:s nya rapport Copernicus Global Climate Highlights.

I denna briefing beskrivs de långsiktiga fördelarna med att investera i klimatresiliens. Den presenterar kostnaderna för att öka resiliensen i några av Europas mest klimatutsatta sektorer och beskriver fördelarna för EU:s ekonomi och samhälle. Genomgången är en del av en pågående serie EES-produkter som undersöker kostnaderna och fördelarna med klimatanpassning.

Europeiska kommissionen har släppt sin senaste EU Agricultural Outlook-rapport, som presenterar prognoserna för EU:s jordbruksmarknader fram till 2035. Rapporten visar en fortsatt produktivitetstillväxt genom anpassning till klimatförändringarna och genom att erkänna den förväntade förändringen i tillgången till och överkomligheten hos insatsvaror.

Det EU-finansierade Adaptation Agora-projektet stöder de övergripande målen för uppdraget för klimatanpassning. Vitboken innehåller en färdplan för att öka medborgarnas engagemang för klimatresiliens genom att konsolidera insikter och genomförbara rekommendationer från projektets omfattande arbete. Den innehåller sexton rekommendationer som är uppbyggda kring fyra huvudpelare: institutionalisera engagemanget, stärka den lokala kapaciteten, stärkande av medborgare och berörda parter samt utbyte och tillämpning av kunskap och bästa praxis.

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) har lagt fram ett förslag om ett verktyg för medvetenhet om och förebyggande av naturkatastrofrisker. Den är utformad för att hjälpa fastighetsägare att minska sina byggnaders sårbarhet för extrema väderhändelser, begränsa potentiella förluster och i slutändan bidra till Europas långsiktiga motståndskraft mot klimatförändringar.

EU-kommissionen har publicerat en halvtidsutvärdering av programmet EU för hälsa, det största och mest ambitiösa EU-programmet för hälsofinansiering någonsin. Med en budget på 4,6 miljarder euro under perioden 2021–2027 har EU för hälsa i hög grad bidragit till EU:s återhämtning efter covid-19 genom att hjälpa medlemsländerna att bygga upp mer motståndskraftiga och tillgängliga hälso- och sjukvårdssystem och stärka krisberedskapen och krishanteringen.

I en omfattande analys av klimatanpassningsinsatserna visar denna EU-rapport på betydande framsteg och utmaningar när det gäller att ta itu med klimatrisker och sårbarheter i hela världen, som uppnåtts av kommuner som undertecknat det globala borgmästaravtalet för klimat och energi. Extrem värme, torka och översvämningar har identifierats som vanliga klimatrisker. Framför allt har endast 67 % av högriskriskriskerna motsvarande anpassningsåtgärder på plats. Det finns fortfarande en betydande klyfta mellan identifierade risker och genomförandet av åtgärder, särskilt i sårbara sektorer och befolkningsgrupper. Beslutsfattare uppmanas att överbrygga denna klyfta för att förbättra motståndskraften mot klimatpåverkan.

Den här interaktiva guiden, som är skriven av det EU-finansierade projektkonsortiet Land4Climate, är avsedd för yrkesverksamma – däribland kommuner, lokala myndigheter och offentliga förvaltningskontor. Syftet är att hjälpa dem att genomföra småskaliga NbS-åtgärder på jakt efter alternativ eller kompletterande finansiering utöver offentliga subventioner.

Värmeböljor, torka och översvämningar drabbade omkring en fjärdedel av EU:s regioner sommaren 2025. En ny utökad studie av Dr. Sehrish Usman från University of Mannheim och ekonomer från Europeiska centralbanken visar uppskattade förluster på 43 miljarder euro år 2025 och totalt 126 miljarder euro år 2029. Forskarna efterlyser ökade investeringar i klimatanpassning, såsom värmeskydd i städer och förbättrad vattenförvaltning.

I en undersökning från 2023 med 97 europeiska regioner rapporterade 70 att bristande tillgång till klimatdata och vetenskaplig information var ett av deras största hinder för en effektiv anpassning. Climate-KIC förklarar hur klimattjänster, baserade på jordobservation, kan hjälpa till.

Denna nyligen offentliggjorda vägledning, som tagits fram av gemensamma forskningscentrumet (JRC), ger stegvis vägledning för att skapa en risk- och sårbarhetsbedömning, en viktig del av planeringen för klimatanpassning. Denna process kombinerar vetenskapliga data och lokal kunskap för att utvärdera klimatrisker, identifiera faror, bedöma sårbarheter och fastställa samhällets anpassningsförmåga. Vägledningen är anpassad till IPCC:s ramverk och hjälper städer att engagera berörda parter och välja lämpliga verktyg för klimatanpassning.

Den EU-finansierade ansökningsomgången HORIZON-MISS-2024-CLIMA-01 mottog 79 förslag. 17 av 19 utvalda projekt har nu omvandlats till bidragsavtal med Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö (Cinea). Den budget som hittills delats ut som en del av denna ansökningsomgång uppgår till nästan 113 miljoner euro för att genomföra innovativa och verkningsfulla lösningar för anpassning till klimatförändringarna.

I en ny artikel som publicerats av Artelia presenteras strategin för offentlig-privata-civila partnerskap, en innovativ metod för att stödja delaktighetsbaserad styrning och sektorsövergripande samarbete inom klimatriskhantering. PPCP Labs, som ursprungligen utvecklades inom Horisont Europa-projektet C2IMPRESS och nu testas i Med-IREN, sammanför offentliga myndigheter, privata aktörer och det civila samhället för att gemensamt skapa lokalt förankrade anpassningsåtgärder. Denna strategi syftar till att stärka förtroendet, ansvarsskyldigheten och delaktigheten i resiliensplaneringen. Artikeln belyser lärdomar från pilotplatser och diskuterar nästa steg för bredare tillämpning över europeiska territorier. 

Forskningsprojektet, som finansierades av den tyska miljöbyrån (UBA), syftade till att förbättra en metod för förhandsutvärdering av klimatanpassningspolitiska instrument till stöd för APA IV. En strategi med flera kriterier utvecklades i samarbete med ett nätverk av offentliga myndigheter, med fokus på effektivitet, kostnader, hållbarhet och samverkan. Metoden tillämpades framgångsrikt och ledde till gemensamma politiska rekommendationer för den interministeriella arbetsgruppen för klimatanpassning. Rapporten sammanfattar tillvägagångssättet och resultaten av metodens utveckling, testning och tillämpning och beskriver alternativ för framtida förfining. Rapporten är på tyska, men innehåller en omfattande engelsk sammanfattning.

De uppdaterade landsprofilerna ger en kortfattad översikt över hur europeiska länder planerar och genomför klimatanpassning, baserat på rapporteringen enligt 2025 års styrningsförordning (GovReg). Utforska anpassningspolitik och anpassningsåtgärder, styrning, god praxis, kunskapsplattformar och mer genom en interaktiv karta och få tillgång till officiella data och dokument - allt på ett och samma ställe. En praktisk resurs för alla som arbetar med anpassning i hela Europa.

OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) Global Drought Outlook ger en global bedömning av risken för torka, effekter och politik i samband med klimatförändringar. Med utgångspunkt i internationella erfarenheter och god praxis bedömer rapporten också hur länder kan stärka hanteringen av torka i ett föränderligt klimat, erbjuda praktiska politiska lösningar för att minimera förluster, bygga långsiktig motståndskraft och stödja anpassning till en torrare framtid.

Slovakien kommer att stå värd för ett nytt regionalt FN-centrum för bebyggelse som en del av det globala initiativet SURGe (Sustainable Urban Resilience for the Next Generation). Centret kommer att samordna insatser i hela Europa för att ta itu med urbanisering och klimatförändringar och kommer att stärka samarbetet mellan FN-organ, Europeiska unionen och andra internationella partner. Inom ramen för SURGe-projektet kommer länderna att kunna begära tekniska konsulttjänster. Dessutom kommer en särskild webbportal att lanseras för att underlätta kunskapsutbyte mellan projekt och sektorer.

Irlands nationella riskbedömning av klimatförändringar (NCCRA) 2025 ger en omfattande översikt över landets mest akuta klimatrelaterade risker och framväxande möjligheter. I bedömningen, som tagits fram för att stödja den nationella anpassningsplaneringen, identifieras 115 klimatrisker, varav 43 anses vara betydande inom sektorer som hälsa, infrastruktur, biologisk mångfald och ekonomi. Den lyfter också fram fem potentiella möjligheter som uppstår till följd av förväntade förändringar i klimatförhållandena. NCCRA understryker de ökande hoten från översvämningar, värmeböljor, torka och kusterosion och betonar det akuta behovet av samordnade åtgärder för att bygga upp motståndskraft och anpassa sig till ett föränderligt klimat.

Förvaltningen av Europas vatten har ännu inte anpassats tillräckligt för att hantera de snabba och storskaliga förändringar som orsakas av klimatförändringar och överexploatering, och detta utgör ett hot mot vattentryggheten. I en briefing från Europeiska miljöbyrån undersöks potentiella vattenbesparingar som skulle kunna uppnås inom viktiga europeiska ekonomiska sektorer för att förbättra vatteneffektiviteten och ta itu med den växande osäkerheten kring vattentillgången.

Betydande vattenbesparingar kan uppnås inom viktiga ekonomiska sektorer genom nya åtgärder som kommer att vara avgörande för att öka Europeiska unionens vattenresiliens. De ekonomiska sektorer som har de högsta vattenuttagsnivåerna har också potential att spara mest vatten, enligt en briefing från Europeiska miljöbyrån (EEA).