Nyhetsarkiv

Det EU-finansierade NEVERMORE-projektet har utvecklat en IKT-verktygslåda som kombinerar klimatvetenskap, socioekonomiska data och kunskap från berörda parter för att främja integrerad bedömning av klimatförändringar. Verktygslådan med öppen åtkomst innehåller en katalogutforskare, ett fallstudieverktyg, ett EU-verktyg på global nivå och ett spelifieringsverktyg för att stödja utvärdering av scenarier, politisk prioritering och lärande av berörda parter. Verktygslådan kan också utforskas genom ett särskilt MOOC-program som finns tillgängligt på projektets webbplats.

Mellan december 2025 och februari 2026 bjöd Europeiska kommissionen in medborgare, företag, offentliga myndigheter och andra organisationer att delta i ett offentligt samråd om en framtida ram som kommer att avgöra hur Europa förbereder sig för och reagerar på klimatförändringarna. Resultaten av samrådet har nu offentliggjorts på kommissionens webbplats (notera: bläddra ner för att ladda ner slutdokumenten).

Inför den kommande tyska klimatriskbedömningen har de tyska klimatpåverkande kedjorna uppdaterats och effektiviserats. Dessa påverkanskedjor utgör en avgörande metodologisk grund för riskbedömningen och identifierar potentiella klimateffekter, påverkande faktorer och samband mellan klimateffekter. Rapporten innehåller en sammanfattning av förklaringarna på engelska.

Nätverket av centralbanker och tillsynsmyndigheter för miljöanpassning av det finansiella systemet (NGFS) har i samarbete med det franska G7-ordförandeskapet utarbetat en rapport med en analys av de makroekonomiska och finansiella konsekvenserna av extrema väderhändelser, deras överföringskanaler och internationella spridningseffekter. Rapporten innehåller både en fulltext och en visuell sammanfattning på hög nivå.

Förändrade klimatförhållanden påverkar i allt högre grad den globala jordbruksproduktionen. Långvarig torka, förändringar i markfuktigheten eller mer frekventa och intensiva översvämningar sätter press på grödor, bevattningssystem och markförvaltningsmetoder. För att mäta om anpassning pågår har OECD tagit fram 17 indikatorer för att bedöma ländernas anpassningsframsteg inom jordbruksproduktionen som både kan bedöma de framsteg som gjorts och identifiera återstående anpassningsbehov och politiska luckor.

Minst 95 % av Europa upplevde årliga temperaturer över genomsnittet 2025, enligt den europeiska klimatrapport som sammanställts av Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) och Meteorologiska världsorganisationen (WMO). I rapporten framhålls att Europa värms upp dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet, vilket gör det till den kontinent som värms upp snabbare. Artikeln innehåller hela rapporten, samt en interaktiv tittare.

Urbana grönområden förbättrar livskvaliteten, mildrar höga temperaturer, värmeöar, bullerföroreningar och dålig luftkvalitet. En studie utförd av Europeiska kommissionen i samarbete med Köpenhamns universitet visade dock att mindre än 15 % av den europeiska stadsbefolkningen har full tillgång till grönområden enligt "3-30-300"-förgröningsprincipen. Resultaten visar också att rikare stadsdelar har betydligt högre nivåer av trädtäcke och närhet till naturen än låginkomstområden.

Stockholm International Water Institute (SIWI) konstaterar att klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar beror på hur vattensystemen förvaltas. I detta policydokument anges fem prioriterade förändringar för att övergå från splittrade strategier till en mer enhetlig och effektiv vattenförvaltning. Tillsammans ger dessa förändringar en praktisk ram för att anpassa hur vattensystem fungerar med hur politik, finansiering och genomförande är organiserade, för att stärka samstämmigheten, anpassa investeringar och stödja genomförandet i stor skala.

Skogsbränder har bränt skogsområden i hela Europa under de senaste åren, men genom att omsorgsfullt sprida betesdjur till högriskområden kan man minska deras sårbarhet för bränder, vilket två Life-projekt har funnit. Det tillvägagångssätt som kallas agroforestry, tillåter nötkreatur, får eller getter att vandra mellan träden, där de äter och trampar vegetation som kan ge bränsle för en skogsbrand.

Nästan 8 000 bränder i 25 av EU:s 27 medlemsstater resulterade i 1 079 538 brända hektar. Detta är den högsta brända arealen i EU-27 som någonsin registrerats av EFFIS sedan 2006, nästan dubbelt så mycket som genomsnittet 2006–2024. Säsongen 2025 visar en tydlig trend: en tidigare start, mer frekventa och intensiva värmeböljor och bränder som når högre breddgrader än vad som tidigare observerats.

NbS-biblioteket, som utvecklats av det EU-finansierade projektet LandShift and Metabolic Institute, är en interaktiv plattform som bygger på systematisk identifiering och kurering av genomförda NbS-fall i hela Europa. Varje fall kategoriseras efter ekosystemtyp, markanvändningsutmaning och lösningsstrategi, vilket gör det möjligt för användare att utforska och jämföra alternativ som är skräddarsydda för deras specifika behov.

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) har undertecknat ett samförståndsavtal för att stärka samarbetet för att främja evidensbaserad forskning om naturkatastrofrisker. Viktiga samarbetsområden kommer att omfatta förbättrade metoder för riskbedömning och förbättrad insamling och analys av uppgifter om katastrofförluster.

Torvmark ger en buffert mot kraftiga regn, lagrar vatten för perioder av torka och de är naturliga luftkonditioneringar. Ett nytt stödprogram i Tyskland syftar till att återväta 90 000 hektar mark under de närmaste åren. Finansieringen riktar sig till markägare, markförvaltare, vatten- och markföreningar.

Totalt 11 miljoner euro, som finansieras av det österrikiska federala ministeriet för innovation, mobilitet och infrastruktur (BMIMI), finns tillgängliga för kapacitets- och kompetensutveckling för att stärka österrikiska städer som drivkrafter för städernas klimatresiliens. Utlysningen är öppen till september 2026.

En stor internationell studie analyserade dagliga temperatur- och dödlighetsdata i Europa och fann att genomförandet av värmeförebyggande planer är förknippat med en minskning med cirka 25 % av överdödligheten till följd av extrem värme. De visar att system för tidig varning, tydlig kommunikation och skyddsåtgärder för människor i riskzonen inte bara är god praxis utan mätbart effektiva folkhälsoverktyg i en varmare värld.

En ny studie ledd av Deltares och Utrecht University avslöjar att Europa har mycket fler möjligheter att påskynda klimatanpassningen än vad som vanligtvis erkänns. I stället för att bara reagera när klimatriskerna blir akuta visar studien hur politisk drivkraft, offentligt stöd, tillgång till resurser, teknisk innovation och/eller rutinmässiga underhållscykler kan påskynda anpassningsåtgärderna.

Det EU-finansierade projektet KNOWING släppte sin modellram för utvidgad påverkansinteraktion, som omfattar transport, efterfrågan och tillgång på energi, mikroklimat, hälsa, markanvändning och översvämningar. Det integrerade tillvägagångssättet gör det möjligt att fånga upp sektorsövergripande återkopplingsslingor, tidsfördröjningar och de oavsiktliga sidoeffekterna av klimatinsatser.

I takt med att skogsbränderna blir allt större, vanligare och mer destruktiva lägger EU-kommissionen fram en ny integrerad strategi för riskhantering i samband med skogsbränder, som omfattar förebyggande, beredskap, insatser och återhämtning. Denna helhetssyn kommer att stärka Europas motståndskraft mot det växande hotet från skogsbränder och säkerställa ett starkare skydd för européerna och miljön samt dess infrastruktur och kulturarv.

För att stödja genomförandet av programmet för nordiskt samarbete om miljö och klimat 2025–2027 inbjuder det nordiska klimatanpassningsprogrammet (NCAP) ansökningar om bidrag till nordiska samarbetsprojekt som fokuserar på anpassningsinvesteringar och potentialen att minska risker, skapa värde och effektivt finansieras, eller klimatförändringens inverkan på biologisk mångfald och potentialen att minska tillhörande risker. Ansökningsomgången är öppen från och med den 8 april 2026 och avslutas den 24 maj 2026 kl. 23.59 (centraleuropeisk tid).

Det EU-finansierade projektet REGILIENCE+ har offentliggjort resultaten av en behovsbedömning som genomförts med 147 intressenter från 27 länder om genomförandet av anpassningsprojekt. Dessa resultat ger en tydlig färdplan för de särskilda utmaningar och krav som lokala och regionala myndigheter står inför och ger värdefulla insikter om hur EU-uppdragsprojekt bättre kan skräddarsy sina lösningar för att stödja regional klimatresiliens.

I Meteorologiska världsorganisationens senaste rapport om klimatets tillstånd konstateras att jordens klimat är mer obalanserat än någonsin tidigare i historien, eftersom koncentrationerna av växthusgaser driver på den fortsatta uppvärmningen av atmosfären och havet och issmältningen. Dessa storskaliga förändringar har skett inom några årtionden men kommer att få skadliga konsekvenser för hundratals – och potentiellt tusentals – år.

Europeiska kommissionen har antagit nya riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna att anpassa Natura 2000-nätverket av skyddade naturområden till det ökande trycket från klimatförändringarna. Den innehåller rekommendationer om praktiska anpassningsåtgärder och en ram för klimatanpassning för Natura 2000-förvaltare, nationella myndigheter och berörda parter som ansvarar för att skydda Europas mest värdefulla livsmiljöer och arter.

Det polska ministeriet för klimat och miljö har inlett arbetet med den nationella strategin för anpassning till klimatförändringar, tillsammans med handlingsplanen för anpassning. En interministeriell arbetsgrupp kommer att analysera behoven inom specifika områden. Lokala myndigheter, ministerier, forskningsinstitut, universitet, icke-statliga organisationer och företag kommer att delta i var och en av de 16 provinserna.

En ny rapport från Haagcentret för strategiska studier visar att klimatrisker som värme, torka och skogsbränder påverkar södra och sydöstra Europa oproportionerligt, medan översvämningar i allt högre grad påverkar centrala och norra regioner. Dessa ojämna påfrestningar leder till ökade socioekonomiska skillnader, särskilt inom jordbruk, infrastruktur, hälso- och sjukvård och ekonomin i stort. Klimatanpassning kan dock omvandla risker till motståndskraft.

Ett nytt system för tidig varning har lanserats i Lettland för att hantera den ökande översvämningsrisken på grund av snösmältning och kraftig nederbörd. Systemet, som bygger på en tidigare sensorbaserad applikation som fungerar i staden Jelgava, kommer att leverera varningar till invånare och myndigheter i Zemgale-regionen, ett platt territorium med tätt flodnät. Projektet fick finansiering från Horizon 2020 IMPETUS och var ett resultat av ett samarbete mellan Jelgava Digital Center, Zemgale Planning Region, Latvian Environment Geology and Meteorology Center och Baltic Environmental Forum.