Allmänt

Karpaterna är det näst längsta bergssystemet i Europa och täcker en yta på cirka 210 000 kvadratkilometer. Sju länder (Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien, Serbien, Slovakien och Ukraina) delar territoriet i Karpaterna, varav fem är EU-medlemmar.

Den karpatiska bergsregionen är en av de viktigaste och rikaste naturreservat på den europeiska kontinenten. I Karpaterna finns omkring 30 % av den europeiska floran och Europas största populationer av brunbjörnar, vargar, lodjur, europeiska bisonoxar och sällsynta fågelarter, däribland den globalt hotade kejsarörnen. Förutom den naturliga mångfalden är de delvis naturliga livsmiljöerna, såsom bergsbetesmarker och slåtterängar, som är resultatet av århundraden av traditionell markförvaltning, av stor ekologisk och kulturell betydelse. Världsnaturfonden förde upp Karpaterna på den globala 200-listan över ekoregioner med exceptionell biologisk mångfald. Den karpatiska bergsregionen tillhandahåller viktiga ekosystemvaror och ekosystemtjänster såsom livsmedel, sötvatten, skogsprodukter och turism och ingår i tre stora avrinningsområden: Donau, Dnestr (till Svarta havet) och Wisła (till Östersjön).

Karpaterna fungerar som en bro mellan Europas nordliga och sydvästra kulturer, vilket leder till en stor kulturell mångfald.

Hot mot miljön i Karpaterna

Nedläggning av mark, omvandling och fragmentering av livsmiljöer, avskogning, ohållbart skogsbruk och ohållbara jordbruksmetoder samt föroreningar leder till förlust av det karpatiska landskapet och den biologiska mångfalden. De främsta drivkrafterna bakom detta är den socioekonomiska utvecklingen och klimatförändringarna. Nedläggning av jordbruksmark och förlust av livsmiljöer är mest betydande i avlägsna områden på högre höjder där traditionellt jordbruk inte kan konkurrera med modernt jordbruk. Omvandling och fragmentering av livsmiljöer hänger främst samman med ohållbar turism och infrastrukturutveckling, medan jordbruket är den främsta källan till förorening av ytvatten och grundvatten. Klimatförändringar, som orsakar förändringar i nederbördsmönster, snötäcke och temperatur, intensifierar de processer som beskrivs ovan.

Klimatförändringar och anpassning i Karpaterna

De nuvarande och förväntade effekterna av klimatförändringarna har lett till en rad EU-finansierade projekt, bland annat följande:

• CARPATCLIM syftade till att harmonisera klimatdata från 1961–2010 och göra dessa tillgängliga i en rutnätsbaserad databas.
• CarpathCC, där en rad sårbarhetsstudier genomfördes och anpassningsåtgärder utvärderades.
• Karpivia, där sårbarheten hos den karpatiska regionens viktigaste ekosystem och ekosystembaserade produktionssystem bedömdes och anpassningsalternativ föreslogs.

Europeiska kommissionen

Europeiska miljöbyrån