ESPREssO

Projektet är strukturerat kring den centrala rollen för tre huvudutmaningar som ska hanteras för att föreslå sätt att minska skillnader, identifiera luckor och överbrygga gränserna mellan olika ämnen:

• Integrera katastrofriskreducering och krishantering för att föreslå sätt att skapa mer enhetliga nationella och europeiska strategier och stärka motståndskraften.
• Integrera vetenskapliga och rättsliga/politiska frågor i katastrofriskreducering och krishantering för att förbättra riskhanteringsförmågan genom att överbrygga klyftan inom dessa områden på lokal och nationell nivå.
• Förbättring av de nationella bestämmelserna för att förbereda sig för gränsöverskridande kriser, för att ta itu med frågan om effektiv hantering av katastrofer som orsakas av naturkatastrofer – inbegripet kaskadeffekter och ”natech”-händelser (tekniska katastrofer som utlöser naturkatastrofer) – som kräver en samordnad insats från två eller flera länder i EU och/eller stöd från EU:s civilskyddsmekanism.

ESPREssO syftar till att bidra till en ny strategisk vision för katastrofriskreducering och klimatanpassning i Europa och att främja nya idéer för den framtida färdplanen för forsknings- och innovationsverksamhet på området för naturkatastrofer och beslutsfattande, mot bakgrund av förändrade klimatmönster och nya risklandskap, på grundval av de prioriteringar som identifierats i de viktigaste internationella agendor som Sendai-ramverket för katastrofriskreducering (2015–2030), Agenda 2030 för hållbar utveckling och 2015 års FN:s klimatavtal från Paris.

ESPREssO har utvecklat forumet för berörda parter och tankesmedjor i syfte att främja effektiva mekanismer och samverkan med de viktigaste aktörerna (t.ex. forskare och forskarsamhället, statliga myndigheter, allmänheten, civilskydd, UNISDR-plattformar, viktiga EU-institutioner och globala institutioner osv.). Under de tre tankesmedjorna har projektmedlemmar och berörda parter deltagit i ”allvarliga spel” på grundval av en bordsövning/ett bordsverktyg som kallas RAMSETE (Risk Assessment Model Simulation for Emergency Training Exercise), som utformats särskilt av ESPREssO-teamet för att stimulera diskussioner och samla in synpunkter.

Återkoppling från interaktionen och diskussionen med berörda parter har samlats in genom en webbenkät och den onlinedatabas som utvecklats i ESPREssO:s åtgärdsdatabas, vilket utgör ytterligare en stark grund för att identifiera luckor och behov i forskning, politik och lagstiftning om katastrofriskreducering och katastrofberedskap samt möjliga lösningar för att komma till rätta med dessa.

Förutom projektledning och samordning är ESPREssO indelat i fem huvudsakliga arbetspaket:

• WP1 - Intressenternas engagemang och analys
• WP2 - Sammanfattning av befintlig rättslig, politisk och vetenskaplig kunskapsbas
• WP3 – Utveckling av farospecifika scenarier för rapporterande medlemsstater
• WP4 – Utvärdering av föreslagna strategier
• WP5 - Spridning och riktlinjer

De slutliga resultaten av projektet är två dokument, Vision Paper från ESPREssO och riktlinjerna, som har utarbetats av projektpartnerna med hjälp av en omfattande översynsprocess som involverar ESPREssO-samfundet i stort, från den rådgivande nämnden till medlemmarna i intressentforumet och tankesmedjorna, inklusive experter på katastrofriskreducering och CCA.

ESPREssO:s riktlinjer för förbättrad riskhanteringskapacitet är avsedda att ge lokala myndigheter och civilskyddsorgan en uppsättning allmänna rekommendationer och checklistor för att optimera hanteringen av katastrofrisker.

I ESPREssO:s visionsdokument om framtida forskningsstrategier efter Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030 beskrivs de viktigaste uppdragen för forskning om naturkatastrofer under de kommande tio åren mot bakgrund av det föränderliga klimatet och framväxande risker.

Resultat, medieartiklar, nyhetsbrev, affischer, presentationer och resultat samt publikationer finns på ESPREssO:s webbplats.