CCTAME GAMLA

De globala historiska utsläppen från markanvändning beräknas överstiga utsläppen från fossila bränslen med cirka 25 % och anses för närvarande vara den näst största källan till växthusgasutsläpp. I Europa är jordbrukssektorn den tredje största sektorn när det gäller utsläpp av växthusgaser och står för 9 % av utsläppen i EU-25. Huvudidén som ledde fram till CC-TAME-projektet är visionen om att genomföra ett koncept med ”policymodell-datafusion” för att garantera effektiv och ändamålsenlig begränsning och anpassning inom markanvändningssektorn och maximera fördelarna med politisk samordning med annan EU-politik.

År 2008 var markanvändningssektorn inte eller dåligt representerad i de europeiska modellerna för klimatpolitik. CC-TAME-projektet utformades för att fylla denna lucka.

CC-TAME-projektet bedömde effekterna av jordbruks-, klimat-, energi-, skogsbruks- och annan tillhörande markanvändningspolitik, med beaktande av de resulterande återkopplingarna på klimatsystemet i Europeiska unionen. Geografiskt explicita biofysiska modeller tillsammans med ett integrerat kluster av ekonomiska markanvändningsmodeller kombinerades med en regional klimatmodell för att bedöma och identifiera begränsnings- och anpassningsstrategier inom det europeiska jordbruket och skogsbruket.

CC-TAME:s särskilda mål var följande:

• Att bygga upp ett starkt gränssnitt mellan vetenskap och politik genom att tillhandahålla aktuell, relevant och begriplig information från de senaste konsekvensbedömningarna av politiken till det politiska samfundet. Det vetenskapligt-tekniska målet var att göra en bedömning av effektiviteten i nuvarande och framtida processer för anpassning till och begränsning av markanvändning.
• Modellera uttrycklig markanvändning på jordbruks-/skogsbrukspraxisnivå med beaktande av de framväxande tekniska förändringarna inom markanvändningssektorn och tillhörande industrier. Regionala klimatmodeller kopplades till biofysiska ekosystemmodeller, vilket genererade en mängd olika produktionsmöjlighetsuppsättningar för varje geografisk enhet. Toppmoderna ekonomiska modeller, som är inbäddade i teorin om modern välfärdsekonomi, använde uppsättningarna av geografiska explicita biofysiska produktionsmöjligheter för att generera globalt konsekventa lokala begränsnings- och anpassningsstrategier för markanvändning.

Integrering av flera politiska processer

CC-TAME har skapat ett integrerat modellkluster som användes för beslutsfattande om begränsning av markanvändning inom ramen för UNFCCC:s politik för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) i alla EU:s medlemsstater. CC-TAME:s övergripande strategi anpassades för att anpassa och vidareutveckla befintliga verktyg för beslutsstöd inom markanvändningssektorn för att tillgodose kraven från den klimatpolitiska processen i Europa och inom ramen för UNFCCC. CC-TAME-verktygen informerades av beslutsfattare som var intresserade av att genomföra förändringar i markanvändningsmetoder för förhandlingarna efter Kyoto i Europa och UNFCCC:s klimatpolitiska system. De politiska åtgärder som analyserades omfattade åtgärder som syftar till att öka eller bevara kollagren (nationellt genomförande av incitament enligt Kyotoprotokollet, till exempel ökad användning av bioenergi (direktivet om förnybar el m.fl.) samt politiska åtgärder som syftar till att minska andra växthusgasutsläpp än koldioxid (CH4, N20) från jordbruket. De bottom-up-modeller som föreslås inom ramen för CC-TAME har visat sig ge utmärkta kvantitativa plattformar för att främja politisk samordning mellan olika, men sammanlänkade, politiska ”sektorer”. Den viktigaste samordningsfunktionen för CC-TAME-modellklustret har varit att ta fram forskningsverktyg och forskningsmetoder för att bedöma och utvärdera effekterna av alternativa strategier och uppskatta deras kostnader och fördelar.

Modellintegrering genom geografisk och tekniskt explicit nedifrån-och-upp-strategi

Genom den geografiskt och tekniskt explicita bottom-up-strategin integrerade CC-TAME-projektet den regionala klimatmodellen REMO (WP3000) med biofysiska modeller för ekosystemförvaltning (WP 4000) och fullfjädrade regionala och nationella ekonomiska sektorsmodeller (WP 5000). Detta mångfacetterade tillvägagångssätt överbryggar geografiska och tidsmässiga skalor och integrerar alla större markanvändningssektorer. Metoden kombinerade explicita tillväxtmodeller för gröda/träd som verkar på observationsytans skala och som har tillräckliga, subnationella rumsliga detaljer för att uppskatta svaren och anpassningsmöjligheterna för grödor och träd. Strategin möjliggjorde en konsekvent koppling till kontinental skala, vilket garanterar robusthet och konsekvens i bedömningen av hållbara och kostnadseffektiva strategier och strategier för begränsning av växthusgasutsläpp och adaptiv förvaltning. CC-TAME använde en mängd modeller på olika skalor, vilket möjliggör modelljämförelser och därmed bedömdes modellosäkerheter på ett systematiskt sätt. Tillförlitliga och tillförlitliga data och bedömningsverktyg har byggts upp med hjälp av stora resurser.

Integrerad bedömning av politiska scenarier

Data (WP2000) och analysverktyg (WP3000, WP4000 och WP5000) från CC-TAME användes i WP6000 för att bedöma ett brett spektrum av miljö-, jordbruks-, skogs- och energipolitiska scenarier. Särskild politik som har analyserats omfattar politik som syftar till att öka eller bevara kollager samt politik som syftar till att minska andra växthusgasutsläpp än koldioxid (CH4, N20) från jordbruket. Förbättrad biologisk mångfald och markförbättring/markbevarande utgör också viktiga politiska mål, som togs upp i CC-TAME-forskningen.

Policyerna bedömdes individuellt och gemensamt enligt ett strikt modellprotokoll för länkning, som utvecklades i CC-TAME och användes för ytterligare policykonsekvensstudier. Heterogena egenskaper, flera användningsområden och fysiska gränser är orsakerna till de komplexa effekterna av markanvändningspolitiken. Integrationen och kopplingen mellan a) platsspecifik, biofysisk modellering, b) mikroekonomisk modellering på gårdsnivå och c) multisektoriell, makroekonomisk modellering gjorde det möjligt att förkroppsliga både heterogena naturliga förhållanden och marknadsjusteringar i en globaliserad värld genom Globiom med internationellt sammankopplade jordbruks-, skogsprodukt- och energimarknader.

Det viktigaste resultatet var utarbetandet av en operativ och konsekvent metod för att genomföra politiska bedömningar för LULUCF-sektorn, som uppfyller rapporteringskraven enligt UNFCCC.

Utöver begränsningsarbetet i CC-TAME genomförde projektet regionala klimatscenarier och en fullständig begränsnings- och anpassningsanalys med fokus på sidovinsterna med begränsning och anpassning. CC-TAME pekade ut sårbarhetshotspots när det gäller geografi och ekosystemtyp under de olika klimatförändringsscenarierna. CC-TAME-modellklustret användes för att bedöma ett brett spektrum av miljö-, jordbruks-, skogs- och energipolitiska scenarier. Ett av resultaten var att politik som syftade till att öka eller bevara kollager samt politik som syftade till att minska andra växthusgasutsläpp än koldioxid från jordbruket också fick höga poäng när det gäller ekosystemens anpassning till klimatförändringarna.

De verktyg och data som producerades i projektet användes för att tillhandahålla referensnivåinformation för rapportering enligt UNFCCC. Bland annat bidrog CC-TAME-scenarierna till IPCC:s AR5-bedömningar med markanvändningsscenarier.