CONHAZ

För att effektivt minska riskerna för naturkatastrofer krävs en grundlig förståelse av kostnaderna för naturkatastrofer. I de nuvarande metoderna för att bedöma dessa kostnader används en mängd olika terminologier och metoder för olika typer av naturkatastrofer och berörda sektorer. Detta kan göra det svårare att få fram heltäckande och jämförbara kostnadssiffror. För att stärka kostnadsbedömningarnas roll i utvecklingen av integrerad hantering av naturkatastrofer krävs att man fastställer den senaste tekniken för metoder för kostnadsbedömning, belyser svagheter och styrkor i befintliga metoder, underlättar användningen av dem och identifierar eventuella kunskapsluckor.

CONHAZ (Costs of Natural Hazards) syftade till att sammanställa och syntetisera aktuell kunskap om metoder för kostnadsbedömning för att stärka kostnadsbedömningarnas roll i utvecklingen av integrerad riskhantering och anpassningsplanering. För att uppnå detta har CONHAZ antagit en övergripande strategi, med beaktande av naturliga faror som sträcker sig från torka, översvämningar och kustrisker till alpina faror, samt olika påverkade sektorer och kostnadstyper (direkta materiella skador, förluster på grund av avbrott i verksamheten, indirekta skador, immateriella effekter och kostnaderna för riskreducering).

Dess särskilda mål har varit följande:

1) sammanställa de senaste metoderna för kostnadsbedömning,

2) analysera och bedöma dessa metoder i fråga om tekniska aspekter, terminologi, datakvalitet och datatillgänglighet samt forskningsluckor, och

3) att syntetisera resulterande kunskap i rekommendationer samt att identifiera ytterligare forskningsbehov.

För var och en av de beaktade farorna (översvämningar, torka, kustfaror och alpina faror) och kostnadskategorierna (direkta kostnader, kostnader för avbrott i verksamheten, indirekta kostnader, immateriella kostnader och kostnader för riskreducering) gjordes en översyn av befintliga metoder för kostnadsbedömning. Dessa baserades på litteraturgenomgångar, fyra expertworkshoppar (en i varje riskgrupp) och en slutlig synteskonferens. I expertworkshopparna presenterades de preliminära resultaten av granskningarna för 20–30 experter och yrkesverksamma från varje riskgrupp och diskuterades med dem. Huvudsyftet med dessa workshoppar var att se till att granskningarna omfattar alla relevanta metoder men också att identifiera bästa praxis och kunskapsluckor. Vid den slutliga synteskonferensen samlades sedan omkring 60 experter och yrkesverksamma från alla de olika riskgrupperna. Det resulterade i en gemensam diskussion om metoder och kunskapsluckor, tillsammans med en prioritering av forskningsbehov.

Ett urval av de viktigaste resultaten från CONHAZ är följande:

Policydokument nr 1: Kostnader för naturliga faror – en syntes. I detta policydokument sammanfattas de viktigaste resultaten av CONHAZ. Dessa omfattar resultat om bästa praxis, övergripande kunskapsluckor och rekommendationer för praxis och forskning samt en vision om kostnadsbedömningar av naturkatastrofer och deras integrering i beslutsfattandet.

De viktigaste rekommendationerna är följande:

• Kostnadsbedömningarna är ofta ofullständiga och partiska. För att få en fullständig bild av kostnaderna för naturkatastrofer bör inte bara direkta kostnader utan även kostnader på grund av avbrott i verksamheten, indirekta och immateriella/icke-marknadsmässiga kostnader samt kostnaderna för riskreducering beaktas.
• Även om förbättringar har gjorts under de senaste årtiondena råder det fortfarande stor osäkerhet i alla delar av kostnadsbedömningarna. Vid varje bedömning är det därför viktigt att på ett tidigt stadium identifiera de viktigaste osäkerhetskällorna och försöka minska eller hantera dem. Kvarvarande osäkerheter i kostnadsberäkningarna bör dokumenteras och kommuniceras till beslutsfattarna.
• En av de främsta källorna till osäkerhet i förhandsuppskattningen av kostnaderna för naturkatastrofer är bristen på tillräckliga, jämförbara och tillförlitliga uppgifter. En ram för stöd till datainsamling bör inrättas på EU-nivå, både för objektspecifika skadedata i efterhand (händelseanalys) och för kostnader för riskreducering. En sådan ram bör säkerställa tillräcklig detaljerad information och minimistandarder för uppgifternas kvalitet för att underlätta utvecklingen av och enhetligheten i europeiska och nationella databaser.
• I allmänhet finns det ett behov av en bättre förståelse av de skadliga processerna för att modellera dem på lämpligt sätt. När det gäller direkta skador behövs skademodeller med flera parametrar som bättre fångar upp de olika skadepåverkande parametrarna, även med beaktande av motståndsparametrar.
• När det gäller indirekta kostnader behövs mer forskning för att förstå och modellera hur marknader fungerar utanför jämvikt och i olika skalor. Detta gäller särskilt dynamiken i återgången till jämvikt efter en farlig händelse, de därmed sammanhängande sociala och institutionella interaktionerna och hur agentförväntningar bildas i situationer med stor osäkerhet.
• När det gäller immateriella kostnader behövs mer forskning, särskilt om de fysiska effekterna av naturliga faror på miljön och människors hälsa.
• När det gäller kostnaderna för riskreducering bör särskild vikt läggas vid en bättre uppskattning av kostnaderna för icke-strukturella åtgärder.
• Det behövs mer forskning om klimatförändringarnas och de socioekonomiska förändringarnas effekter på de framtida kostnaderna för naturkatastrofer och kostnaderna för anpassning till dessa förändringar. Samtidigt är det fortfarande mycket viktigt att också fastställa hur sådana resultat kan integreras i metoder för kostnadsbedömning. I detta avseende bör kunskapsutbytet mellan riskgruppen för naturkatastrofer och klimatförändringsgruppen förbättras.
• Det finns ett behov av lämpliga verktyg och vägledning samt kunskapsöverföring för att stödja beslutsfattare med att integrera kostnadsbedömningssiffror i sin beslutsprocess. Sådana verktyg eller ramar bör kommunicera och beakta osäkerheter i kostnadssiffrorna och säkerställa insyn i beslutsreglerna.

Policy-brief #2: Kostnader för översvämningar. I detta policydokument sammanfattas CONHAZ-rekommendationerna för genomförande av en lämplig bedömning av översvämningsförluster. Det ger också några tankar för en bättre förvaltningsplan.

Policyrapport #3: Kostnader för torka . Syftet med detta policydokument är att hjälpa beslutsfattare och yrkesverksamma att skilja mellan olika typer av kostnader för torka och att hjälpa dem att välja mellan de befintliga metoderna för att bedöma kostnaderna för torka. Dessutom kan resultaten om politik för begränsning av och anpassning till torka och kunskapsluckor hjälpa dem att identifiera styrkor och svagheter i nuvarande politik för torka och behov av framtida forskning om ämnet.