All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.
See all EU institutions and bodies- BG български
- ES Español
- CS Čeština
- DA Dansk
- DE Deutsch
- ET Eesti keel
- EL Ελληνικά
- EN English
- FR Français
- GA Gaeilge
- HR Hrvatski
- IT Italiano
- LV Latviešu
- LT Lietuvių
- HU Magyar
- MT Malti
- NL Nederlands
- PL Polski
- PT Português
- RO Română
- SK Slovenčina
- SL Slovenščina
- FI Suomi
- SV Svenska Språk utanför EU
- IS Íslenska
- NN Nynorsk
- TR Türkçe
IMPACT2C

Kvantifiering av beräknad påverkan under 2 °C uppvärmning
Politiska diskussioner om det europeiska målet att begränsa den globala uppvärmningen till 2 °C över förindustriell nivå kräver att diskussionerna bygger på bästa tillgängliga vetenskap om förväntade effekter. Dessutom är en viktig fråga för beslutsfattarna skillnaden, och möjliga fördelar, från att hålla uppvärmningen till under 2 grader. Denna information kan fungera som en viktig motivation i globala förhandlingar och åtgärder när det gäller koldioxidutsläpp. I detta sammanhang tillämpade Impact2C en modell för flera klimat och flera effekter som skulle ge tillförlitlig information om klimatförändringar och klimateffekter i Europa och viktiga icke-europeiska sårbarhetscentrum i +1,5, +2 och +3 grader Celsius-världar.
De övergripande målen för Impact2C var följande:
- Att kvantifiera förväntade klimatförändringar i Europa och viktiga sårbara regioner utanför Europa under en +2 °C-värld, med hjälp av en rad olika globala och regionala klimatmodeller.
- Att kvantifiera de beräknade effekterna i ett antal olika ekonomiska sektorer under en +2 °C-värld.
- Att kvantifiera de förväntade effekterna i en värld med +2 °C ur ett sektorsövergripande perspektiv, t.ex. för särskilt sårbara områden som är föremål för flera effekter där kumulativa effekter kan uppstå (t.ex. i Medelhavsområdet) och i förhållande till övergripande teman (t.ex. städer och den bebyggda miljön).
IMPACT2C använde en rad modeller inom en tvärvetenskaplig internationell expertgrupp och bedömde effekter inom ett antal olika ekonomiska sektorer, däribland vatten, energi, infrastruktur, kuster, turism, skogsbruk, jordbruk, ekosystemtjänster samt samspelet mellan hälsa och luftkvalitet och klimat.
Genom Impact2C infördes viktiga innovationer, nämligen följande:
- Harmoniserade socioekonomiska scenarier för att säkerställa att både individuella och sektorsövergripande bedömningar anpassades till scenarierna med 2 °C (och 1,5 °C och 3 °C) för både effekter och anpassning, t.ex. i förhållande till markanvändningstrycket mellan jord- och skogsbruk.
- Ett centralt tema för osäkerhet, och eftersträvade en metodisk ram som integrerade osäkerheterna inom och mellan de olika sektorerna på ett konsekvent sätt. Därigenom förbättrades analysen av anpassningsåtgärder under osäkerhet.
- Ett sektorsövergripande perspektiv antogs för att komplettera sektorsanalyserna. Ett antal fallstudier genomfördes för särskilt sårbara områden, med flera effekter, med fokus på sektorsövergripande interaktioner och övergripande teman (städer). Projektet bedömde också klimatförändringarnas effekter i några av världens mest utsatta regioner: Bangladesh, Afrika (Nil- och Nigerbassängerna) och Maldiverna. Dessutom strävade projektet efter att informera beslutsfattarna om projektets resultat genom att utarbeta ett antal policydokument som sammanfattade viktiga resultat och politiska konsekvenser.
Resultaten av de analyser som gjorts inom IMPACT2C-projektet beskrivs i en användarvänlig interaktiv webbatlas för IMPACT2C. Den visar effekterna av en global uppvärmning på 2 °C för olika europeiska sektorer och vissa viktiga sårbara regioner utanför Europa.
De viktigaste resultaten av projektet återspeglas dessutom i flera policydokument som omfattar följande:
Policy-Brief#1: Analys av tidiga klimatmodelleringsresultat från Impact2C. Detta policydokument ger en sammanfattning av de första resultaten av projektet och rapporterar viktiga lärdomar från klimatmodelleringsanalysen.
Policy-brief #2: Resultat avIMPACT2C-modellering: klimatförändringar och stigande havsnivåer från ett klimat på 2 °C. I detta policydokument sammanfattas resultaten av de detaljerade regionala klimatmodellerna för Europa.
Policyrapport #3: Impact2C-modelleringsresultat för ett klimat på 2 °C för viktiga globala sårbara regioner. Denna policydokument ger en sammanfattning av resultaten om effekterna av 2 ° C på viktiga sårbarhets globala hotspots, med fokus på Maldiverna, Bangladesh och Niger och Upper Blue Nile River Basins i Afrika.
Några viktiga resultat av de analyser som gjorts i IMPACT2C för en framtida +2°C-värld är:
- I de flesta regioner i Europa kommer den beräknade ytuppvärmningen att överstiga den globala genomsnittliga globala uppvärmningen på 2 °C.
- Prognoser för den årliga genomsnittliga nederbördsförändringen tyder på våtare förhållanden i norra Europa och torrare förhållanden i södra Europa.
- Frekvensen av extrema händelser förväntas öka i hela Europa.
- Värmeböljorna beräknas fördubblas medan extrema nederbördshändelser tenderar att bli mer intensiva.
- Den rumsliga och sektoriella fördelningen av effekterna är komplex inom Europa, och vissa områden och sektorer kan gynnas, medan andra kan drabbas av negativa effekter.
- För kärnsommarturism kan områden i Central- och Nordeuropa uppleva en ökning av sin attraktionskraft, medan vissa områden i Medelhavet, främst Spanien, Italien och Grekland, kan uppleva uppvärmning som skickar dem över en optimal komfortnivå för turism.
- När det gäller efterfrågan på vinterturism visar analysen att upp till 10 miljoner övernattningar är i fara, och Italien och Österrike är mest utsatta för denna påverkan.
- Inom energisektorn visar förändringar i vindkraftspotentialen och solcellspotentialen liten eller ingen förändring i en + 2 ° C-värld i de flesta delar av Europa. Större förändringar förväntas när det gäller bruttopotentialen för vattenkraft, med områden i norra Europa som ökar med upp till 20 %, medan områden i södra Europa kan drabbas av minskningar på upp till 20 %.
- Inom hälso- och sjukvårdssektorn har förändringarna av ozon och partiklar i en tvågradig värld visat sig vara små, och politiken för luftföroreningar har en större inverkan på förändringarna av dessa föroreningar.
- Värmedödligheten i Europa förväntas öka med i genomsnitt cirka 23 000 ytterligare värmerelaterade dödsfall. Länder som är särskilt utsatta för dessa effekter är Grekland, Spanien, Cypern, Bulgarien, Ungern och Rumänien.
- Inom jordbrukssektorn beräknas den totala kaloriavkastningen för regnbevattnade grödor minska med omkring 1,6 %, med kraftiga negativa effekter som är koncentrerade till västra och södra Europa.
- Inom skogsbrukssektorn beräknas produktivitetsförändringarna öka i hela Europa med mellan 10 % och 20 %.
- Inom vattensektorn beräknas de extrema översvämningarna öka avsevärt i delar av Central- och Sydeuropa, medan förändringarna i de extrema översvämningarna i norra Europa beräknas minska. Strömningstorka beräknas däremot bli mer intensiv i Sydeuropa, medan strömningstorka kan bli mindre intensiv i delar av Skandinavien och Östeuropa.
- I kustområden beräknas översvämningarna i samband med stigande havsnivåer uppgå till 50 miljoner euro per år i Förenade kungariket, Nederländerna, Belgien och Frankrike.
- Prognoser för förändringar i medelyttemperaturen i västra och östra Afrika visar att den beräknade uppvärmningen är större än det globala medelvärdet på +2 °C.
- Prognoser för förändringar i årsnederbörden i västra Afrika tyder på en blygsam ökning, medan ingen tydlig trend förutses för östra Afrika.
Helmholtz-Zentrum Geesthacht für Material- und Küstenforschung (HZG) | DE |
|---|---|
Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung (PIK) | DE |
Uni Research AS (UniRes) | NEJ |
Meteorologiska institutet (MET.NO) | NEJ |
Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) | SE |
JRC – Gemensamma forskningscentrumet – Europeiska kommissionen (JRC) | BE |
Agenzia nazionale per le nuove tecnologie, l'energia e lo sviluppo economico sostenibile (ENEA) | IT |
Centre national de la recherche scientifique (CNRS-IPSL) | FR |
Meteo Frankrike (MeteoF) | FR |
Universitetet i Graz (UniGraz) | AT |
Joanneum Forskning Forschungsgesellschaft mbH (JR) | AT |
Internationella institutet för angewandte systemanalys (IIASA) | AT |
Danska meteorologiska institutet (DMI) | DK |
Koniklijkt Nederlands Meteorologisch Institut (KNMI) | NL |
Wageningen Universiteit (WU) | NL |
Tekniska universitetet på Kreta (TUC) | EL |
Paul Watkiss Associates LTD (PW) | Storbritannien |
Universitetet i Lausanne (UNIL) | CH |
University of Southampton (SOTON) | Storbritannien |
SEI Oxford Office LTD (SEI-Oxford) | Storbritannien |
MET-byrån (MetOffice) | Storbritannien |
Ministeriet för bostäder och miljö (MHE) | Maldiverna |
Bangladesh Center för avancerade studier (BCAS) | Bangladesh |
Internationella vattenförvaltningsinstitutet (IWMI) | Sri Lanka |
Stichting Wetlands International (WI) | NL |
Världshälsoorganisationen (WHO) Europa | CH |
Institutet för vattenmodellering (IWM) | Bangladesh |
Ansökan om utveckling (ACMAD) | Niger |
GCF - Globala klimatforumet EV | DE |
Instrument:
EG:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling
Startdatum:
01/10/2011
Varaktighet:
48 månader
Projektsamordnare:
GERICS Helmholtz Zentrum Geesthacht (HZG)
Kontaktpunkt:
Prof. Dr. Daniela Jacob
Klimattjänstcentrum Tyskland (GERICS), Helmholtz Zentrum Geesthacht (HZG)
Chilehaus – Eingang B, Fischertwiete 1, 20095 Hamburg, Tyskland.
Language preference detected
Do you want to see the page translated into ?