Vad menas med osäkerhet?

Anpassningen till klimatförändringarna innebär utmaningar för beslutsfattarna, som nu måste besluta om och hur verksamheter, system och sektorer, på alla geografiska nivåer, ska anpassas till ett förändratklimat.

Osäkerhet handlar inte bara om klimatförändringar och klimatanpassning. Många andra vetenskapliga och politiska områden står inför en rad osäkerheter i sitt arbete. Osäkerhet är ett komplext begrepp som kan beskrivas på flera sätt, och dess övervägande i beslutsstöd har utvecklats över tiden. Några relevanta beskrivningar av osäkerhet inkluderar:

• Ett tillstånd av ofullständig kunskap som kan bero på brist på information eller oenighet om vad som är känt eller ens kännbart. Det kan ha många typer av källor, från otydliga data till tvetydigt definierade begrepp eller terminologi, eller osäkra prognoser av mänskligt beteende. Osäkerhet kan därför representeras av kvantitativa mått (t.ex. en sannolikhetstäthetsfunktion) eller av kvalitativa påståenden (t.ex. som återspeglar ett expertteams bedömning) (IPCC AR5 2014).
• Graden av förtroende som en beslutsfattare har för möjliga utfall av specifika beslut och/eller sannolikheter för dessa utfall. Orsakerna till denna brist på förtroende kan innefatta en bedömning av informationen som ofullständig, suddig, felaktig, otillförlitlig, ofullständig eller potentiellt falsk (Refsgaard et al. 2007).

Vilka är de främsta källorna till osäkerhet i anpassningsplaneringen?

Ett brett spektrum av informationskällor och data kan användas för att stödja anpassningsplaneringen. Information om tidigare och prognostiserat klimat är en av flera typer av information som används till stöd för anpassningsplanering. Andra typer inkluderar vanligtvis information som härrör från, till exempel: konsekvensbedömningsmodeller, tidigare erfarenheter av att hantera klimatvariationer och klimatförändringar, socioekonomiska förhållanden, politiskt sammanhang, marknadssammanhang (för ekonomiska aktörer) och förväntningar på förändringar i dessa sammanhang.

All information som rör de framtida förhållandena i naturliga och sociala system har osäkerheter som användarna av denna information bör vara medvetna om. Några av de viktigaste källorna till osäkerhet i samband med klimatförändringarnas effekter och anpassning är (EEA 2017):

• Mätfel till följd av bristfälliga observationsinstrument (t.ex. regnmätare) och/eller databehandling (t.ex. algoritmer för uppskattning av yttemperaturen baserat på satellitdata).
• Aggregeringsfel till följd av ofullständig tidsmässig och/eller rumslig datatäckning.
• Naturlig variation till följd av oförutsägbara naturliga processer inom klimatsystemet (intern klimatvariation, t.ex. variationer i atmosfären och oceanerna), som påverkar klimatsystemet (t.ex. framtida vulkanutbrott) och/eller inom klimatkänsliga miljö- och samhällssystem (t.ex. ekosystemdynamik).
• Modellbegränsningar (av klimat- och klimatpåverkansmodeller) till följd av den begränsade upplösningen av modeller (t.ex. hinder för den uttryckliga upplösningen av molnfysik), en ofullständig förståelse av enskilda jordsystemkomponenter (t.ex. dynamiska isprocesser) eller deras interaktioner och återkopplingar (t.ex. återkopplingar från klimat- och koldioxidcykler) och/eller en ofullständig förståelse av det miljö- eller samhällssystem som övervägs (t.ex. demografisk utveckling i översvämningsriskområden).
• Framtida utsläppsbanor (av växthusgaser och aerosoler) bestämmer omfattningen och hastigheten på framtida klimatförändringar. Framtida utsläppsnivåer beror på den demografiska, ekonomiska och tekniska utvecklingen samt på internationella avtal om begränsning av klimatförändringar (särskilt inom ramen för UNFCCC).
• Framtida utveckling av icke-klimatiska (socioekonomiska, demografiska, tekniska och miljömässiga) faktorer avgör hur en viss klimatförändring påverkar miljön och samhället.
• Framtida förändringar i samhällspreferenser och politiska prioriteringar avgör vilken vikt som fästs vid en viss klimatpåverkan (t.ex. en lokal eller regional förlust av biologisk mångfald).

Varför är det viktigt att ta hänsyn till osäkerhet i beslutsfattandet?

Anpassningen till klimatförändringarna utgör en komplex metodutmaning. Det uppmanar individer att fatta beslut med potentiellt mycket långsiktiga konsekvenser på grundval av ofullständig kunskap och / eller osäker information om framtida förändringar.

Några skäl till varför det är viktigt att ta hänsyn till osäkerhet i anpassningsbeslut är (Street and Nilsson 2014):

• Osäkerhet är inneboende. Beaktande av osäkerhet är en väsentlig del av beslutsfattandet eftersom det är inneboende i all bevisning och i alla beslut. Det är en integrerad del av stödjande data och information, särskilt men inte bara i det som rör framtiden. Att på lämpligt sätt integrera de tillhörande osäkerheterna som en del av bevisen ger en bättre förståelse av dessa bevis och kan öka deras användbarhet i beslutsprocesserna.
• Mer relevant och robust beslutsfattande. Att erkänna osäkerhetens karaktär och egenskaper och återspegla dessa i hur de tillhörande bevisen används är avgörande för att fatta mer välgrundade, relevanta och robusta beslut. Genom att erkänna och beakta osäkerheter, snarare än att förvänta sig lätt identifierbara och deterministiska resultat, blir osäkerheterna mer hanterbara. Som ett resultat av detta blir det möjligt att utforma konsekventa beslut och strategier.
• Minimera risken för felanpassning. Att inte ”tillräckligt” inkludera osäkerheter ökar sannolikheten för att de åtgärder som vidtas kommer att vara otillräckliga, olämpliga eller öka sårbarheten. Sannolikheten för felanpassning ökar om man bortser från osäkerheter i kunskapsbasen.
• Att ignorera osäkerhet döljer risker. Att ignorera osäkerhet kan undergräva en effektiv riskhantering eftersom de risker som skulle bli följden av att inkludera osäkerhet helt enkelt ignoreras och inte beaktas i de åtgärder som ska vidtas.

Andra huvudteman:

2. Hur kommuniceras osäkerheter?

3. Hur ska osäkerheten vägas in?