2.2 Förstå klimatprognoser och framtida effekter

Anpassningen till klimatförändringarna måste baseras på bedömningar av framtida effekter i samband med de förändrade klimatförhållandena. Många framtida klimateffekter kommer sannolikt att orsakas av mer frekventa och extrema versioner av de extrema väderhändelser som för närvarande inträffar (se steg 2.1). Men nya faror och effekter kan också uppstå, såsom översvämningar i samband med havsnivåhöjning eller vattenbrist som orsakas av förändrade nederbördsmönster. För att utveckla en långsiktig anpassningsstrategi är det viktigt att få tillgång till och korrekt tolka information om de beräknade klimateffekterna.

Framtida klimat- och påverkansprognoser

På europeisk nivå tar Europeiska miljöbyrån fram många indikatorer på observerade och prognostiserade klimatförändringar och deras effekter, t.ex. temperatur, nederbörd, torka, skogsbränder eller stigande havsnivåer. Europeiska miljöbyråns rapport Climate change, impacts and vulnerability in Europe 2016 – an indicator-based assessment ger en användbar översikt över klimatförändringarna och deras effekter i Europa. Copernicus klimatförändringstjänst tillhandahåller dessutom klimatdata för beslutsfattare för att stödja planering och beslutsfattande om klimatförändringar på nationell, regional och stadsnivå i Europa.

Landssidorna  för Climate-ADAPT innehåller länkar till nationella risk- och sårbarhetsbedömningar av de enskilda länderna, som tenderar att innehålla klimatförändringsprognoser. Många av de EU-finansierade forsknings- och kunskapsprojekten har varit inriktade på att tillhandahålla nedskalade klimatprognoser för en viss plats (se EU-finansierade projekt nedan).

Kartvisaren Urban Adaptation Map Viewer har utvecklats särskilt för europeiska städer och ger en översikt över nuvarande och framtida klimatrisker, städernas sårbarhet för dessa risker och deras anpassningsförmåga. Kartvisaren samlar in information från olika källor om den observerade och projicerade rumsliga fördelningen och intensiteten av höga temperaturer, översvämningar, vattenbrist, skogsbränder och vektorburna sjukdomar. Den innehåller också viss information om orsakerna till städernas sårbarhet och exponering för dessa faror, med koppling till städernas och deras befolknings särdrag.

Mer information om förväntade globala klimatförändringar och effekterna på städer finns i rapporterna från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), till exempel kapitel 8: Stadsområden i IPCC:s femte utvärderingsrapport eller IPCC:s rapport om global uppvärmning på 1,5 °C.

Tolkning av prognoserna

De viktiga elementen i klimatprognoser att överväga är:

• Projektionernas rumsliga skala, eftersom olika klimatmodeller använder olika rumsliga upplösningar.
• Den referensperiod från vilken förändringen modelleras (t.ex. i förhållande till 1986–2005).
• Prognosens tidslinje, vanligen uttryckt som en period (t.ex. 2081–2100 eller 2020–2052).
• De underliggande utsläppen av växthusgaser eller andra scenarier. I IPCC:s femte utvärderingsrapport står t.ex. RCP för representativ koncentrationsväg och återspeglar mängden växthusgaser i atmosfären, enligt fyra olika scenarier (där RCP 2.6 representerar den lägsta och RCP 8,5 den högsta koncentrationen).
• Hur den planerade förändringen representeras. Klimatförändringsprognoser tenderar att ange sannolikheten för att något händer i framtiden eller beskriva en rad möjliga utfall när det gäller framtida temperaturer, nederbörd eller havsnivåhöjning. Detta beror på att det framtida klimatet kommer att påverkas av nivån på utsläppen av växthusgaser och annan socioekonomisk utveckling. Klimatprognoser härleds också från olika modeller (matematiska representationer av klimatet utvecklade på global eller regional skala), som ständigt förbättras men fortfarande inte kan förutsäga framtiden med absolut säkerhet.

Osäkerheten kring det framtida klimatet kan vara svår att förstå, planera för eller kommunicera med andra. Climate-ADAPT ger osäkerhetsvägledning, som omfattar följande ämnen:

1. Vad menas med osäkerhet?
2. Hur kommuniceras osäkerheter?
3. Hur ska osäkerheten vägas in?

Att hantera osäkerheten i anpassningsplaneringen kan hanteras genom att investera i flexibla anpassningsåtgärder med låg beklaglighet (se steg 4.3), som också ger ytterligare fördelar, såsom minskade utsläpp av växthusgaser (se steg 5.4), och därför kan motiveras trots den osäkerhet som är förknippad med framtida klimatscenarier. RESIN-projektet  ger också vägledning om hur man hanterar osäkerhet och komplexitet.