System för övervakning, modellering och prognostisering

För att hantera klimatvariationer och dess manifestationer i det dagliga vädret krävs tillgång till aktuell och tillförlitlig klimatinformation samt aktuell information om extrema händelsers förekomst och allvarlighetsgrad, möjliga effekter och deras varaktighet. Till exempel ger övervaknings- och rapporteringsaktiviteter relaterade till torka en baslinje för information och ger en barometer för förändringar i klimatförhållanden som kan indikera början av torka. Strategisk övervakning av torka kan uppnås med hjälp av indikatorer för torka. De vanligaste parametrarna för strömtorka är: det lägsta flödet av torka, kumulativ vattenbristvolym och torkans varaktighet. De två sista av dem beror på någon urladdning så kallad trunkeringsnivå (tröskelflöde). Ett antal kriterier antas för att bestämma trunkeringsnivån. De bygger antingen på hydrologiska lokaler som behandlar trunkeringsnivån som en funktion av de valda flödesegenskaperna eller på ekonomiska lokaler, dvs. sådana som tar hänsyn till vattenanvändarnas behov. Vattenkvalitetsparametrar övervakas också, eftersom sammansättningen påverkar vattenmiljön och tillgången på vatten för olika användningsområden. Staten, kommunerna och vattenmyndigheterna är de viktigaste för att övervaka och förvalta vattensystemen.

Kommunikationssystem hjälper beslutsfattare på alla nivåer att fatta kritiska förvaltningsbeslut om klimatrelaterad mänsklig verksamhet, särskilt om förvaltning av vattenresurser. Kommunikation, informationsutbyte och en beredskapsplan kan därmed minska effekterna av extrema klimathändelser. Ett exempel är Europeiska observationsorganet för torka (EDO), som utvecklats av JRC. Den övervakar, bedömer och förutser torka i hela Europa. EDO syftar till att presentera aktuell information som är relevant för torka, såsom det månatliga uppdaterade standardiserade nederbördsindexet (SPI), dagliga uppdaterade modellerade markfuktighetsanomalier och fjärranalysobservationer om vegetationstäckets tillstånd (dvs. anomali av fraktionen av absorberad fotosyntetiskt aktiv strålning (fAPAR), normaliserat differensvattenindex (NDWI)) och en veckas prognos för markfuktighetsanomali. Å andra sidan finns det flera tekniska alternativ för att förbättra förmågan att förutse och hantera översvämningsrisker:

• Inklusive installation av ett telemetriskt nät och väder- och hydrologiska RADARS.
• Utveckling av digitala höjdmodeller för att identifiera översvämningsbenägna områden och analysera utbredningen av översvämningar.
• Inrätta ett övervakningssystem som ger information i realtid om vattennivåer och koppla den till data om aktuell nederbörd och väderprognoser.

Alla dessa möjliggör en snabbare och mer exakt prognos för översvämningshändelser och möjliggör en tidigare varning till de drabbade. Utvecklingen av sådana system över administrativa gränser är avgörande och kräver att det inrättas ett enda rapporteringssystem för översvämningar för att säkerställa effektivitet. Betydande investeringar för installation och uppgradering av operativa översvämningsprognossystem står redan på dagordningen för nationella hydrometeorologiska tjänster. Meteorologiska världsorganisationen (WMO) erkänner att prognoser i många delar av världen fortfarande är den enda effektiva åtgärden som realistiskt kan genomföras för att skydda liv och egendom inför extrema meteorologiska händelser.

Förbättrad förmåga att förutse topputsläpp är fortfarande en av de mest relevanta icke-strukturella åtgärderna för översvämningsskydd. Utökade prognostider är önskvärda eftersom de underlättar riskreducerande åtgärder och insatser vid extrema utsläpp. Införlivandet av numeriska väderprognoser (NWP) i ett översvämningsvarningssystem kan öka prognosens ledtider från några timmar till några dagar. Ett exempel på pågående forskning och genomförande av förbättrade översvämningsprognoser är utvecklingen av det europeiska varningssystemet för översvämningar (EFAS). Den har tagits fram för att öka beredskapen för översvämningar i transnationella europeiska avrinningsområden. Den ger lokala vattenmyndigheter information om medelhöga och sannolika översvämningsprognoser tre till tio dagar i förväg.

Översvämningsvarningens ledtider på 3–10 dagar uppnås genom införlivandet av medellånga väderprognoser från den tyska vädertjänsten (DWD) och Europeiska centrumet för medellånga väderprognoser (ECMWF), som omfattar en fullständig uppsättning av 51 sannolikhetsprognoser från Ensemble Prediction System (EPS) som tillhandahålls av ECMWF. En annan studie undersöker plötsliga översvämningar i Medelhavet Europa. Blixtöversvämningar är en av de mest förödande farorna när det gäller förlust av människoliv och infrastruktur. Under de senaste två decennierna har plötsliga översvämningar orsakat förluster på en miljard euro i skador enbart i Frankrike. Ett av problemen med plötsliga översvämningar är att varningstiderna är mycket korta. En annan grundläggande övervakningsaktivitet är relaterad till värmeböljor, som orsakade dramatiska dödlighets- och sjuklighetseffekter på europeiska befolkningar, till exempel under sommaren 2003.