Införlivande av klimatförändringsrisker i planeringen av moderniseringen av järnvägskorridoren i Slovakien

Naturförhållandena i Slovakien är mycket olika när det gäller topografi, klimat, vegetation och ekonomisk verksamhet. Den södra delen av landet är mestadels lågland, dvs varmare och torrare, medan den bergiga norr har ett kallare och fuktigt klimat. Denna mångfald är en av orsakerna till en rad olika naturrisker som orsakas av klimathändelser som påverkar järnvägstransporterna och som sannolikt kommer att förvärras av klimatförändringarna.

Enligt Slovakiens anpassningsstrategi för negativa effekter av klimatförändringar ökade den årliga genomsnittstemperaturen med 1,73 °C under perioden 1881–2017. Klimatvariationerna förändras också, särskilt när det gäller nederbörd: Under samma period observerades en betydande ökning av förekomsten av extrema kortvariga nederbördshändelser, vilket ledde till en ökad risk för lokala översvämningar.

Klimatförändringarna förväntas ytterligare öka den årliga genomsnittstemperaturen i Slovakien med 2 °C (RCP 4.5-scenariot) och 4 °C (RCP 8.5-scenariot) jämfört med perioden 1951–1980. Tillsammans med den globala uppvärmningen kommer förekomsten av extrema klimatförhållanden, inklusive kraftiga stormar, skyfall, starka vindar och värmeböljor, sannolikt att öka. Extrema väderförhållanden är potentiellt den farligaste manifestationen av klimatförändringar för transportsektorn och för järnvägstransporter i synnerhet, vilket orsakar skador på järnvägsinfrastrukturen och störningar i trafiken. Stora konsekvenser är översvämningar (på grund av flodinfluensa eller plötsliga översvämningar), jordskred (i samband med översvämningar) eller kraftig vind som orsakar skador på själva infrastrukturen eller genom fallna träd på spåret. Även på vintern förväntas farliga fenomen som hotar järnvägstrafiken, såsom fruset regn eller snölaviner, bli vanligare på grund av mer frekventa temperaturfluktuationer.

De övergripande målen för moderniseringsprojektet för järnvägen i Slovakien är att i) öka järnvägstransporternas kvalitet och konkurrenskraft, ii) öka fördelarna med denna transportform för ekonomin och Slovakiens integrering i internationella transportnät, och iii) bidra till miljöskyddet genom att utveckla en miljövänlig transportlösning som ersätter andra transportsätt (särskilt vägtransporter). En av de grundläggande förutsättningarna för att uppnå projektets mål och därmed dess funktioner för ekonomi och miljöskydd är att säkerställa järnvägsinfrastrukturens och järnvägsdriftens klimatresiliens.

Med tanke på de omfattande klimatutmaningar som järnvägstransporterna förväntas hantera i framtiden och på grund av järnvägsinfrastrukturens mycket långa livslängd måste processen för att göra infrastrukturen klimatsäker planeras och förberedas ordentligt. Detta innebär att identifieringen av klimatförändringsrisker och sårbarheter för järnvägstransporttillgångar och drift måste vara en integrerad del av moderniseringsprojektet. De rekommenderade anpassningsåtgärderna syftar till att säkerställa en ostörd järnvägsdrift även vid extrema väderförhållanden och att undvika störningar i järnvägstransporterna på grund av långsiktiga klimattrender, såsom temperaturökning.

Klimatförändringsrisker och sårbarheter för järnvägstransporttillgångar och -drift identifierades och efterföljande anpassningsåtgärder föreslogs som en del av genomförbarhetsstudien av projektet för modernisering av järnvägen. En sådan analys utarbetades enligt riktlinjen Methodological Handbook on Assessing Climate Change Impacts on Major Transport Projects (på slovakiska), som utarbetades 2018 av Slovakiens transportforskningscentrum och konsulter för transport- och byggministeriet.

Specifikt utarbetades risk- och sårbarhetsanalyser för enskilda järnvägssträckor som övervägdes, med beaktande av expositionsaspekten (förväntade klimatförändringsfenomen som påverkar järnvägstransporter) och känslighetsaspekten (vars omfattning systemet kan påverkas av klimatförändringarnas effekter). Risker hänfördes till järnvägssträckor och järnvägskomponenter (t.ex. broar, tunnlar) enligt följande kategorisering:

• Obetydligt (blått). Risker kan hanteras genom teknisk standardutformning av järnvägstillgångar eller inom ramen för normal drift.
• Liten (grön); Risken kräver en partiell ändring av den tekniska konstruktionen eller driften.
• Medelhög (gul). Risk kräver en betydande förändring av den tekniska konstruktionen eller riskhanteringen.
• Betydande (röd). Risken kräver en grundläggande ändring av den tekniska konstruktionen eller krishanteringen.
• Katastrofal (svart); Risken kan leda till att driften stängs på lång sikt eller att järnvägstillgångar skadas. Alternativ routing rekommenderas starkt.

På grundval av de identifierade riskernas typ och omfattning har anpassningsåtgärder föreslagits för de relevanta avsnitten av korridoren och införlivats i projektdokumentationen som en del av förberedelse- och utformningsfasen. De föreslagna anpassningsåtgärderna kan delas in i tre kategorier:

• Tekniska alternativ som ökar den nödvändiga järnvägsinfrastrukturens motståndskraft mot extrema väderhändelser och klimatförändringstendenser. Dessa åtgärder, som syftar till att förhindra avbrott i infrastrukturens tillgänglighet, omfattar följande: i) Vindtätning av kontaktledningssystemet (t.ex. för att kunna motstå en vindhastighet som överstiger 30 m/s). ii) ökad kapacitet i dräneringssystemet, t.ex. kulvertar som klarar större vattenmängder och förbättrad dränering av järnvägsundergrunder, tunnlar och brokonstruktioner, iii) ökad järnvägsinriktning över gränsen för potentiell översvämning (mellan ₁₀₀ och _{1 000} Q beroende på situationen på plats), minska lutningen som förebyggande mot jordskred, iv) resistenta brokonstruktioner och djupa bropelare, v) Användning av mycket vattentåliga byggmaterial för järnvägsundergrunder och andra komponenter. vi) Flexibelt sätt att montera skenor, vilket avsevärt minskar skenornas deformation på grund av extrema temperaturer. vii) installation av strukturella skyddssystem (t.ex. vindskydd, stödmurar, vallar).
• Hanteringsalternativ, som tillhandahåller lösningar när extrema väderhändelser inträffar och infrastrukturstörningar äger rum. Dessa alternativ hjälper till att minimera de negativa effekterna av extrema händelser och inkluderar: i) Ökat underhåll och kontroll av riskutsatta sektioner, t.ex. utrustning av brytare, skenor och kontaktledningar med detektorer som övervakar temperaturen (för överhettning och frysning), isbildning, snönederbörd eller vindhastighet. ii) Tillhandahållande av alternativ busstrafik i händelse av tillfälligt avbrott i järnvägstransporten. iii) säkerställa alternativa järnvägslinjer och effektiv hantering av nödtransporter, iv) Åtgärder som rör miljöförvaltning (t.ex. återbeskogning av avrinningsområden).
• System för tidig varning, övervakning och prognoser som syftar till att öka beredskapen och göra det möjligt att vidta trafikstyrningsåtgärder i förväg. Denna typ av åtgärder bygger på det slovakiska hydrometeorologiska institutets (SHMI) genomförda och operativa övervaknings-, prognos- och varningssystem. Det handlar om ett ”järnvägsanpassat” övervaknings- och prognossystem som är inriktat på händelser som är särskilt skadliga för järnvägen, såsom stark vind, isbildning, översvämningar eller kraftigt snöfall. Genom att tillhandahålla ett system för tidig varning kommer de negativa effekterna av extrema väderhändelser på järnvägstransportsystemet och hela ekonomin att minimeras.

En del av de föreslagna åtgärderna har genomförts i de delar av järnvägskorridoren som redan har moderniserats. Till exempel pågår för närvarande byggnadsarbeten i korridoravsnittet mellan städerna Puchov och Povazka Tepla (15,9 km långa), inklusive två tunnlar (1,1 respektive 1,8 km långa) och tre stora broar över floden Váh och vattenreservoaren Nosice. Hela korridorsträckan Puchov–Zilina (44 km lång) förväntas vara klar i slutet av 2021. Detta är det återstående korridoravsnitt som ska moderniseras mellan Bratislava och Zilina (cirka 200 km lång), varav en del har moderniserats under den föregående programperioden (2007–2013). Anpassningsåtgärder i dessa avsnitt omfattar följande: Åtgärder för att säkerställa översvämningsskydd upp till översvämningsnivån Q _500, dränering av järnvägens undergrund och bibehållande av murar som förstärker sluttningar med hög risk för instabilitet. Alla broar och tunnlar är konstruerade för att motstå översvämningar och skyfall (t.ex. genom isolerade brodäck, resistenta bropelare) och måste testas för statisk och dynamisk belastning innan de tas i reguljär drift.

De viktigaste aktörerna i moderniseringen av järnvägskorridoren i Slovakien, som också ansvarar för förvärv och tilldelning av finansiella resurser och projektledning, är Slovakiens transport- och byggministerium och Slovakiens järnvägar (ŽSR). Ett brett spektrum av andra aktörer deltog i den förberedande fasen av projektet, däribland företag som ansvarar för genomförbarhetsstudier, miljökonsekvensbedömningsprocessen och företag som tillhandahåller sårbarhetsbedömning och klimatförändringssäkring av projektet. Genomförandet av åtgärderna i de enskilda avsnitten av korridoren tillhandahålls av designföretag, som har valts ut genom ett offentligt anbudsförfarande.

Slovakiens transportforskningscentrum och den europeiska konsultsammanslutningen har varit involverade som huvudaktörer som säkerställer klimatsäkring eller hela projektet. De genomförde bedömningar och rekommendationer i enlighet med ”Methodological Handbook on Assessing Climate Change Impacts on Major Transport Projects” som utarbetats av Integra Consulting (konsultföretag).

En av de viktigaste drivkrafterna bakom projektet för modernisering av järnvägen är det stöd det kan ge till ekonomisk utveckling och välstånd, särskilt i mer avlägsna regioner i Slovakien. Tillräcklig tillgång till finansiering från både europeiska och nationella resurser, införlivandet av modernisering av järnvägen i nationella och regionala transportstrategier och kommunernas stöd i planeringen och genomförandet av projektet har också spelat en relevant drivande roll för moderniseringsprojektet för järnvägen.

Det kan också finnas vissa begränsande faktorer som kan hindra processen, nämligen konflikter med miljöskyddsmål som främst rör fragmentering av landskapet eller konflikter med lokalsamhällen som är oroade över ökade bullerföroreningar och markförbrukning som kan begränsa stadsutvecklingen. I takt med att järnvägsbyggandet fortskrider hanteras dessa problem genom samråd med kommunrepresentanter och diskussioner med transportexperter som är involverade i projektet i syfte att hitta ömsesidigt fördelaktiga lösningar.

Det viktigaste finansieringsinstrumentet för alla faser av projektet för modernisering av järnvägen (förberedelse, utformning och genomförande) är det operativa programmet Integrerad infrastruktur 2014–2020 (OPII), som föregås av OPII för perioden 2007–2013. Det totala anslaget för det operativa programmet II 2014–2020 Prioriterat område 1 – inriktat på järnvägsinfrastruktur inom TEN-T-stomnätet – är 853,9 miljoner euro, varav 725,8 miljoner euro tillhandahålls av Europeiska kommissionen genom Sammanhållningsfonden och resterande 128,1 euro utgörs av nationell medfinansiering från statsbudgeten. Ytterligare ekonomiska resurser ska också säkerställas genom det operativa program II som planeras för nästa programperiod 2021–2027.

Med tanke på denna totala siffra kan de totala finansiella kostnaderna för moderniseringen av hela korridoren ännu inte kvantifieras, eftersom merparten av dess totala längd fortfarande befinner sig i förberedelsefasen. De finansiella uppgifterna är endast tillgängliga för korridoravsnitt som redan har moderniserats eller håller på att byggas. Till exempel uppgår den totala budgeten för det byggnadsarbete som utförs i avsnittet Půchov - Považská Teplá och som för närvarande är under uppförande till 365 miljoner euro. I detta fall uppgår bidraget från det andra operativa programmet 2014–2020 till 361 miljoner euro. Kostnaderna för tekniska åtgärder som ökar järnvägens motståndskraft mot klimatförändringar är dock inte tillgängliga separat, eftersom de utgör en integrerad del av de övergripande byggnadsarbetena.

De viktigaste övergripande förväntade fördelarna med projektet för modernisering av järnvägen är följande: attraktiva, snabbare och bekvämare järnvägstransporter, Lägre utsläpp från transporter jämfört med vägtransporter. Bättre konkurrenskraft för små och medelstora företag. Hälsofördelar på grund av lägre luftföroreningar och lägre bullerföroreningar jämfört med vägtransporter. När det gäller anpassning till klimatförändringar förväntas projektet öka järnvägstransportsystemets motståndskraft och säkerställa drift även under extrema väderhändelser.

Utvecklingen av transportinfrastruktur i Slovakien styrs av Slovakiens strategiska transportutvecklingsplan fram till 2030, som även omfattar järnvägsinfrastruktur. Slovakiens strategi för anpassning till klimatförändringarna, som antogs 2014 och uppdaterades 2018, innehåller hänvisningar till anpassningsåtgärder som ska genomföras för olika sektorer, bland annat transportsektorn.

De studier som genomförts under moderniseringsprojektets förberedande fas (genomförbarhetsstudie, konsekvensanalys, sårbarhetsanalys, förslag till anpassningsåtgärder) är för närvarande klara nästan för hela järnvägskorridorens längd. Förberedelserna tog mellan flera månader och cirka två år beroende på den berörda järnvägssträckans omfattning och komplexitet. Genomförandet har inletts och pågår i vissa delar av korridoren. Moderniseringen av sträckan Bratislava–Žilina, som är cirka 200 km lång, har nästan slutförts. Klimatsäkring av järnvägen är en integrerad del av byggnadsarbetena. På grund av ett stort antal påverkande faktorer kan datumet för färdigställandet av hela korridoren ännu inte fastställas.

De tekniska åtgärder som ökar järnvägens klimatresiliens har en livslängd på flera årtionden, beroende på underhållsnivån. Järnvägsinfrastrukturens livslängd är också mycket lång i storleksordningen tiotals år upp till 100 år eller mer, om den underhålls väl och övervakas kontinuerligt.

Michal Lukac
Railways of the Slovak Republic
Tel.: +421 903244460; +421 0220297059
E-mail: hovorca@zsr.sk

Ministry of Transport and Construction of the Slovak Republic
Phone: +421 259494702
E-mail: info@mindop.sk