Införlivande av klimatförändringsrisker i planeringen av moderniseringen av järnvägskorridoren i Slovakien

Slovakiens naturförhållanden är mycket olika när det gäller topografi, klimat, vegetation och ekonomisk verksamhet. Den södra delen av landet är mestadels lågland, dvs varmare och torrare, medan den bergiga norra har ett kallare och fuktigt klimat. Denna mångfald är en av orsakerna till en lång rad naturrisker till följd av klimathändelser som påverkar järnvägstransporterna och som sannolikt kommer att förvärras av klimatförändringarna.

Enligt Slovakiens anpassningsstrategi för negativa effekter av klimatförändringar ökade den årliga genomsnittstemperaturen med 1,73 °C under perioden 1881–2017. Klimatvariationerna håller också på att förändras, särskilt när det gäller nederbörd: Under samma period observerades en betydande ökning av förekomsten av extrema kortvariga nederbördshändelser, vilket ledde till en ökad risk för lokala översvämningar.

Klimatförändringarna förväntas ytterligare öka den årliga genomsnittstemperaturen i Slovakien med 2 °C (scenario RCP 4.5) och 4 °C (scenario RCP 8.5) jämfört med perioden 1951–1980. Tillsammans med den globala uppvärmningen kommer förekomsten av extrema klimatförhållanden, inklusive kraftiga stormar, skyfall, starka vindar och värmeböljor, sannolikt att öka. Extrema väderförhållanden är potentiellt den farligaste manifestationen av klimatförändringar för transportsektorn och särskilt för järnvägstransporter, vilket orsakar skador på järnvägsinfrastrukturen och störningar i trafiken. Viktiga konsekvenser är översvämningar (på grund av floder eller plötsliga översvämningar), jordskred (i samband med översvämningar) eller kraftig vind som orsakar skador på själva infrastrukturen eller genom fallna träd på spåret. Även på vintern förväntas farliga fenomen som hotar järnvägstrafiken, såsom frysande regn eller snölaviner, bli vanligare på grund av mer frekventa temperaturfluktuationer.

De övergripande målen för moderniseringsprojektet för järnvägen i Slovakien är att i) öka järnvägstransporternas kvalitet och konkurrenskraft, ii) öka fördelarna med detta transportsätt för ekonomin och Slovakiens integrering i internationella transportnät, och iii) bidra till miljöskyddet genom att utveckla en miljövänlig transportlösning som ersätter andra transportsätt (särskilt vägtransporter). En av de grundläggande förutsättningarna för att uppnå projektets mål och därmed dess funktioner för ekonomi och miljöskydd är att säkerställa järnvägsinfrastrukturens och järnvägsdriftens klimatresiliens.

Med tanke på de omfattande klimatförändringsutmaningar som järnvägstransporterna förväntas hantera i framtiden, och på grund av järnvägsinfrastrukturens mycket långa livslängd, måste processen för att göra infrastrukturen klimatsäker planeras och förberedas ordentligt. Detta innebär att identifieringen av klimatförändringsrisker och sårbarheter för järnvägstransportens tillgångar och drift måste vara en integrerad del av moderniseringsprojektet. De rekommenderade anpassningsåtgärderna syftar till att säkerställa ostörd järnvägsdrift även vid extrema väderförhållanden och undvika störningar i järnvägstransporterna på grund av långsiktiga klimattrender, såsom temperaturökning.

Klimatförändringsrisker och sårbarheter för järnvägstransportens tillgångar och drift identifierades och efterföljande anpassningsåtgärder föreslogs som en del av genomförbarhetsstudien av järnvägsmoderniseringsprojektet. En sådan analys utarbetades i enlighet med riktlinjen MethodologicalHandbook on Assessing Climate Change Impacts on Major Transport Projects (på slovakiska), som utarbetades2018 av Slovakiens centrum för transportforskning och konsulter för transport- och byggnadsministeriet.

Specifikt utarbetades en risk- och sårbarhetsbedömning för enskilda avsnitt av den berörda järnvägen, som integrerar aspekten av exponering (förväntade klimatförändringsfenomen som påverkar järnvägstransporter) och känslighet (omfattningen av vilka systemet kan påverkas av klimatförändringarnas effekter). Risker hänfördes till järnvägsavsnitten och järnvägskomponenterna (t.ex. broar, tunnlar) enligt följande kategorisering:

• obetydlig (blå); Risken kan hanteras genom standardiserad teknisk utformning av järnvägstillgångar eller inom ramen för normal drift.
• Liten (grön); Risken kräver en partiell ändring av den tekniska konstruktionen eller driften.
• Medelstor (gul). Risken kräver en betydande förändring av den tekniska utformningen eller riskhanteringen.
• Betydande (röd). Risken kräver en genomgripande förändring av den tekniska utformningen eller krishanteringen.
• Katastrofal (svart). Risken kan leda till att driften läggs ned på lång sikt eller att järnvägstillgångar skadas. Alternativ routing rekommenderas starkt.

På grundval av de identifierade riskernas typ och omfattning har anpassningsåtgärder föreslagits för de relevanta avsnitten av korridoren och införlivats i projektdokumentationen under förberedelse- och utformningsfasen. De föreslagna anpassningsåtgärderna kan delas in i tre kategorier:

• Tekniska alternativ, ökad motståndskraft hos viktig järnvägsinfrastruktur mot extrema väderhändelser och klimatförändringstrender. Dessa åtgärder, som syftar till att förhindra avbrott i infrastrukturens tillgänglighet, omfattar följande: i) kontaktledningssystemets vindtäthet (t.ex. förmåga att motstå en vindhastighet som överstiger 30 m/s), ii) Ökad kapacitet i dräneringssystemet, t.ex. trummor som klarar större vattenmängder och förbättrad dränering av järnvägsundergrunder, tunnlar och brokonstruktioner. iii) ökad järnvägslinje över gränsen för potentiell översvämning (mellan₁₀₀ och₁₀₀₀ Q beroende på situationen på plats), Minska lutningen för att förebygga jordskred. iv) Resistenta brokonstruktioner och djupa bropelare. v) Användning av mycket vattenresistenta byggmaterial för järnvägsundergrunder och andra komponenter. vi) Flexibelt sätt att montera skenor, vilket avsevärt minskar deformationen av skenor på grund av extrema temperaturer. vii) installation av strukturella skyddssystem (t.ex. vindskydd, stödmurar, vallar).
• Förvaltningsalternativ som tillhandahåller lösningar när extrema väderhändelser inträffar och infrastrukturavbrott inträffar. Dessa alternativ hjälper till att minimera negativa effekter av extrema händelser och inkluderar: i) Ökat underhåll och kontroll av riskutsatta sektioner, t.ex. genom att utrusta strömställare, skenor och kontaktledningar med detektorer som övervakar temperaturen (för överhettning och frysning), isbildning, snönederbörd eller vindhastighet. ii) Tillhandahållande av ersättningsbusstrafik vid tillfälliga avbrott i järnvägstransporterna. iii) säkerställa alternativa järnvägslinjer och effektiv hantering av nödtransporter, iv) åtgärder som rör miljöförvaltning (t.ex. återbeskogning av avrinningsområden).
• System för tidig varning, övervakning och prognoser som syftar till att öka beredskapen och göra det möjligt att vidta trafikstyrningsåtgärder i förväg. Denna typologi av åtgärder bygger på det slovakiska hydrometeorologiska institutets (SHMI) genomförda och operativa övervaknings-, prognos- och varningssystem. Det handlar om ett ”järnvägsanpassat” övervaknings- och prognossystem som är inriktat på händelser som är särskilt skadliga för järnvägen, såsom stark vind, isbildning, översvämningar eller kraftiga snöfall. Genom att tillhandahålla ett system för tidig varning kommer de negativa effekterna av extrema väderhändelser på järnvägstransportsystemet och hela ekonomin att minimeras.

En del av de föreslagna åtgärderna har genomförts i de delar av järnvägskorridoren som redan har moderniserats. Till exempel pågår för närvarande byggnadsarbeten i korridoravsnittet mellan städerna Puchov och Povazka Tepla (15,9 km långa), inklusive två tunnlar ( 1,1 respektive 1,8 km långa) och tre större broar över floden Váh och vattenreservoaren Nosice. Hela korridoravsnittet Puchov-Zilina (44 km långt) förväntas vara klart i slutet av 2021. Detta är den återstående korridorsträckan som ska moderniseras mellan Bratislava och Zilina (ca 200 km lång), varav en del har moderniserats under den föregående programperioden (2007–2013). Anpassningsåtgärderna i dessa avsnitt omfattar följande: åtgärder för att säkerställa översvämningsskydd upp till Q₅₀₀ översvämningsnivå, dränering av järnvägsundergrunden och stödmurar som förstärker sluttningar med hög risk för instabilitet. Alla broar och tunnlar är konstruerade för att motstå översvämningar och skyfall (t.ex. genom isolerade brodäck, resistenta bropelare) och måste testas för statisk och dynamisk belastning innan de tas i regelbunden drift.

De viktigaste aktörerna i moderniseringen av järnvägskorridoren i Slovakien, som också ansvarar för förvärv och tilldelning av finansiella resurser och projektledning, är Slovakiens transport- och byggnadsministerium och Slovakiens järnvägar (ŽSR). Ett brett spektrum av andra aktörer deltog i den förberedande fasen av projektet, däribland företag som ansvarar för genomförbarhetsstudier, miljökonsekvensbedömningsprocessen och företag som tillhandahåller sårbarhetsanalys och klimatförändringssäkring av projektet. Genomförandet av åtgärderna i de enskilda avsnitten av korridoren tillhandahålls av projekteringsbyggföretag, som har valts ut genom ett offentligt anbudsförfarande.

Slovakiens centrum för transportforskning och den europeiska sammanslutningen av konsulter har deltagit som huvudaktörer för att säkerställa klimatsäkring eller hela projektet. De genomförde bedömningar och rekommendationer i enlighet med ”Methodological Handbook on Assessing Climate Change Impacts on Major Transport Projects” som utarbetats av Integra Consulting (konsultföretag).

En av de viktigaste drivkrafterna bakom järnvägsmoderniseringsprojektet är det stöd som det kan ge till ekonomisk utveckling och välstånd, särskilt i mer avlägsna regioner i Slovakien. Tillräcklig tillgång till finansiering från både europeiska och nationella resurser, införlivande av modernisering av järnvägen i nationella och regionala transportstrategier och kommunernas stöd vid planering och genomförande av projektet har också spelat en relevant drivande roll för moderniseringen av järnvägen.

Det kan också finnas vissa begränsande faktorer som kan hindra processen, nämligen konflikter med miljöskyddsmål som främst rör landskapsfragmentering eller konflikter med lokalsamhällen som är oroade över ökade bullerföroreningar och markförbrukning som kan begränsa stadsutvecklingen. I takt med att järnvägsbygget fortskrider hanteras dessa problem genom samråd med kommunrepresentanter och diskussioner med transportexperter som deltar i projektet i syfte att finna ömsesidigt fördelaktiga lösningar.

Det viktigaste finansieringsinstrumentet för alla faser av projektet för modernisering av järnvägen (förberedande, utformning och genomförande) är det operativa programmet Integrerad infrastruktur 2014–2020, som föregicks av det operativa programmet II för perioden 2007–2013. Det totala anslaget till operativt program II 2014–2020 insatsområde 1 – som är inriktat på järnvägsinfrastruktur inom TEN-T:s stomnät – uppgår till 853,9 miljoner euro, varav 725,8 miljoner euro tillhandahålls av Europeiska kommissionen genom Sammanhållningsfonden och återstående 128,1 miljoner euro utgörs av nationell medfinansiering från statsbudgeten. Ytterligare ekonomiska resurser ska också säkerställas genom det operativa program II som planeras för nästa programperiod 2021–2027.

Med tanke på denna totala siffra kan de totala finansiella kostnaderna för moderniseringen av hela korridoren ännu inte kvantifieras, eftersom huvuddelen av dess totala längd fortfarande befinner sig i förberedelsefasen. De finansiella uppgifterna är endast tillgängliga för de korridoravsnitt som redan har moderniserats eller håller på att byggas. Den totala budgeten för det byggarbete som för närvarande pågår i avsnittet Půchov - Považská Teplá är till exempel 365 miljoner euro. I detta fall uppgår bidraget från operativt program II 2014–2020 till 361 miljoner euro. Kostnaden för tekniska åtgärder som ökar järnvägens motståndskraft mot klimatförändringar finns dock inte tillgänglig separat, eftersom de utgör en integrerad del av de övergripande byggnadsverken.

De viktigaste övergripande förväntade fördelarna med projektet för modernisering av järnvägen är bland annat följande: attraktivare, snabbare och bekvämare järnvägstransporter, mindre utsläpp från transporter jämfört med vägtransporter, Bättre konkurrenskraft för små och medelstora företag. hälsofördelar på grund av lägre luftföroreningar och lägre bullerföroreningar jämfört med vägtransporter. När det gäller anpassning till klimatförändringar förväntas projektet öka järnvägstransportsystemets motståndskraft och säkerställa drift även under extrema meteorologiska händelser.

Utvecklingen av transportinfrastrukturen i Slovakien styrs av Slovakiens strategiska transportutvecklingsplan fram till 2030, som även omfattar järnvägsinfrastruktur. Slovakiens strategi för anpassning till klimatförändringarna, som antogs 2014 och uppdaterades 2018, innehåller hänvisningar till anpassningsåtgärder som ska genomföras för olika sektorer, däribland transportsektorn.

De studier som genomförts under moderniseringsprojektets förberedande fas (genomförbarhetsstudie, konsekvensanalys, sårbarhetsanalys, förslag till anpassningsåtgärder) är för närvarande klara för nästan hela järnvägskorridorens längd. Förberedelserna tog mellan flera månader och ungefär två år beroende på den berörda järnvägssträckans omfattning och komplexitet. Genomförandet har inletts och pågår på vissa delar av korridoren. Moderniseringsarbetet på sträckan Bratislava–Žilina, som är cirka 200 km lång, har nästan slutförts. Klimatsäkring av järnvägen är en integrerad del av byggnadsverken. På grund av ett stort antal påverkande faktorer kan datum för färdigställande av hela korridoren ännu inte fastställas.

De tekniska åtgärder som ökar järnvägens klimatresiliens har en livslängd på flera årtionden, beroende på underhållsnivån. Järnvägsinfrastrukturens livslängd är också mycket lång i storleksordningen tiotals år upp till 100 år eller ännu mer, om den underhålls väl och övervakas kontinuerligt.

Michal Lukac
Railways of the Slovak Republic
Tel.: +421 903244460; +421 0220297059
E-mail: hovorca@zsr.sk

Ministry of Transport and Construction of the Slovak Republic
Phone: +421 259494702
E-mail: info@mindop.sk