Inrättande av system för tidig varning

System för tidig varning är viktiga inslag i anpassningen till klimatförändringarna och katastrofriskreduceringen och syftar till att undvika eller minska de skador som orsakas av faror. För att systemen för tidig varning ska vara effektiva måste de aktivt involvera människor och samhällen som är utsatta för en rad olika faror, underlätta allmän utbildning och medvetenhet om risker, sprida budskap och varningar på ett effektivt sätt och säkerställa att beredskapen är konstant och att tidiga åtgärder möjliggörs. Betydelsen av ett effektivt system för tidig varning ligger i lokalbefolkningens erkännande av dess fördelar.

System för tidig varning för klimatrelaterade risker måste bygga på en sund vetenskaplig och teknisk grund och inriktas på personer eller sektorer som är mest utsatta för risker. Detta innebär att man antar en systemstrategi som omfattar alla relevanta riskfaktorer, oavsett om de härrör från klimatrisker eller sociala sårbarheter, och från kortsiktiga eller långsiktiga processer. System för tidig varning omfattar detektering, analys, förutsägelse och sedan spridning av varningar, följt av beslutsfattande om insatser och genomförande. Sådana system finns i många delar av världen för att övervaka, förutse och varna människor för t.ex. tropiska cykloner, översvämningar, stormar, tsunamier, laviner, tornados, svåra åskväder, vulkanutbrott, extrem värme och kyla, skogsbränder, torka osv. För att vara effektiva och fullständiga måste ett system för tidig varning omfatta fyra samverkande element: i) riskkunskap, ii) övervaknings- och varningstjänster, iii) spridning och kommunikation samt iv) insatsförmåga.

I Europa finns det stor erfarenhet av system för tidig varning, särskilt när det gäller översvämnings- och översvämningsrisker, stormar, skogsbränder, värmeböljor och torka. System för tidig varning är direkt relevanta för olika sektorer som främst påverkas av klimatrelaterade risker såsom hälsa, katastrofriskreducering, jordbruk, skogsbruk, byggnader, kust- och stadsområden. Andra kan indirekt dra nytta av system för tidig varning som transportsektorn, om vägar eller järnvägar stängs i förväg innan människor påverkas negativt, eller turism, när man ser till att turistgrupper varnas för att komma åt ett visst område eller undvika utomhusaktiviteter under extrema väderperioder.

Vissa system för tidig varning tillhandahåller tjänster och produkter för mer än en specifik klimatrelaterad risk. Meteoalarm är en gemensam insats från EUMETNET (The Network of European Meteorological Services) som ger varningar i Europa för extrema väderhändelser, inklusive kraftigt regn med risk för översvämningar, svåra åskväder, stormvindar, värmeböljor, skogsbränder, dimma, snö eller extrem kyla med snöstormar, laviner eller svåra kustvatten. Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) tillhandahåller tillförlitliga klimatdata av hög kvalitet och skräddarsydd information för socioekonomiska sektorer på europeisk nivå, som säkert är relevanta för anpassningen till klimatförändringarna. Riskdatanavet vid kunskapscentrumet för katastrofriskhantering (DRMKC), som förvaltas av GD JRC, tillhandahåller också sammanställda EU-omfattande riskdata via värdtjänster för dataset och genom länkar till nationella plattformar.

Andra system för tidig varning är inriktade på specifika klimatrelaterade risker och/eller sektorer, inbegripet de Europaomfattande exempel som nämns i följande text. Utöver dessa storskaliga initiativ har systemet för tidig varning utformats och genomförts även på lägre nivåer (nationell, subnationell och lokal nivå), t.ex. i i) Österrike, där ett system för tidig varning för järnvägstransporter har utvecklats, ii) Nordmakedonien, med fokus på värmeböljor och som en del av de åtgärder som genomför den nationella handlingsplanen för värmeläkning. iii) Tatabanya (Ungern), för att varna för urbana värmeböljor och skogsbränder. iv) Emilia-Romagna-regionen (Italien), där en regional webbportal för vädervarning har utvecklats parallellt med utveckling och förfining av teknik för hydrometeorologisk övervakning i realtid och ett omfattande riskkommunikationsprogram, och v) Sogn og Fjordane (Norge) som hanterar multirisker (hamnar, jordskred, stormfloder och översvämningar).

Värmeböljor och extrem värme

Europa har upplevt flera extrema sommarvärmeböljor sedan 2000 (se EEA:s globalaoch europeiska temperaturindikator),vilket har lett till hög dödlighet och socioekonomiska effekter. Värmeböljor förväntas bli vanligare och pågå längre i hela Europa under detta århundrade och under alla RCP-scenarier. Enligt ett scenario med höga utsläpp (RCP8.5) förväntas mycket extrema värmeböljor (mycket starkare än antingen 2003 eller 2010 års värmeböljor) inträffa lika ofta som vartannat år under andra hälften av 2000-talet. Effekterna kommer att bli särskilt stora i södra Europa. Som ett svar på denna risk för människors hälsa och för olika sektorer som är relevanta för ekonomin har många länder infört värmerelaterade system för tidig varning som ett anpassningsalternativ. På europeisk nivå fungerar EuroHEAT som ett verktyg till stöd för beslut om klimatinformation för värme och åtföljs av ett vägledningsdokument.

Torka

Torkans allvarlighetsgrad och frekvens verkar ha ökat i delar av Europa (se EEA:sindikator för meteorologisk och hydrologisk torka),särskilt i de södra och sydöstra regionerna. Torkan förväntas öka i frekvens, varaktighet och svårighetsgrad i större delen av kontinenten. Enligt IPCC:s femte utvärderingsrapport förväntas den största ökningen ske i södra Europa, där konkurrensen mellan olika vattenanvändare, såsom jordbruk, industri, turism och hushåll, sannolikt kommer att öka. Europeiska observationsorganet för torka (EDO) innehåller information som är relevant för torka från olika datakällor. Olika verktyg gör det möjligt att visa och analysera information om torka, medan tjänsten "Torka nyheter" ger en översikt över situationen i händelse av överhängande torka.

Översvämning

Antalet mycket allvarliga översvämningar i Europa ökade under perioden 1980–2010, men med stora variationer mellan åren på grund av olika orsaker: bättre rapportering, förändrad markanvändning och ökad kraftig nederbörd i delar av Europa. Klimatförändringarna förväntas intensifiera den hydrologiska cykeln och öka förekomsten och frekvensen av översvämningar i stora delar av Europa. Översvämningar av floder och plötsliga översvämningar, som utlöses av intensiva lokala nederbördshändelser, kommer sannolikt att bli vanligare i hela Europa (se EES-indikatorn ”Översvämningarav floder”). Kuststormar och översvämningar är de mest frekventa och kostsamma extrema väderhändelserna i Europa och står för 69 % av de totala naturkatastrofförlusterna. Under 2010 drabbades till exempel Frankrike knappast av vinterstormen Xynthia, med 51 dödsoffer och skador på mer än 1,5 miljarder euro (EEA,2013). Förbättrad förmåga att förutse topputsläpp är fortfarande den mest relevanta icke-strukturella åtgärden för översvämningsskydd. Ledtider för översvämningsvarningar på 3–10 dagar ger möjlighet att vidta nödvändiga civilskydds- och nödåtgärder, vilket minimerar effekterna i form av människoliv och ekonomiska förluster. Det europeiska systemet för medvetenhet om översvämningar (EFAS) stöder förberedande åtgärder innan större översvämningshändelser inträffar, särskilt i stora transnationella avrinningsområden och i hela Europa i allmänhet. EFAS har utvecklats och testats vid Gemensamma forskningscentret i nära samarbete med nationella hydrologiska och meteorologiska tjänster, Europeiska civilskyddet och andra forskningsinstitut.

Eld

Brandrisken beror på många faktorer: klimatförändringar, vegetation, skogsbruksmetoder och andra socioekonomiska faktorer. I ett varmare klimat, hårdare brandväder och som en följd av detta förväntas en utvidgning av det brandbenägna området och längre brandsäsonger i hela Europa. Effekterna av brandhändelser är särskilt starka i södra Europa (se EEA:sindikator ”skogsbränder”). Det europeiska informationssystemet för skogsbränder (EFFIS) stöder de avdelningar som ansvarar för skyddet av skogarna mot bränder i EU-länderna och förser Europeiska kommissionens avdelningar och Europaparlamentet med uppdaterad och tillförlitlig information om skogsbränder. EFFIS kör modul som genererar dagliga kartor över 1 till 9 dagars prognostiserad brandrisknivå med hjälp av numeriska väderprognoser. Modulen är aktiv året runt, även om kärnan i brandsäsongen i de flesta länder är från 1 mars^till 31 oktober.

Hälsorelaterade risker: vektorburna sjukdomar och aeroallergen

Globalisering och miljöförändringar, sociala och demografiska bestämningsfaktorer och hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet är viktiga drivkrafter för infektionssjukdomar som också kan fungera som epidemiska prekursorer. Således kan övervakning av förändringar i dessa drivrutiner bidra till att förutse, eller till och med förutse, ett uppsving av infektionssjukdomar. Klimatförändringarna kan förändra de geografiska områdena för vektorburna sjukdomar i Europa, och därför blir tidig varning ännu viktigare (se EEA:sindikator för vektorburna sjukdomar). En prototyp för system för tidig varning för vektorburna sjukdomar i Europa föreslås för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC): De miljömässiga/klimatiska och socioekonomiska drivkrafterna i tidigare led av sjukdomen kan ge ledtid för snabba folkhälsoinsatser för att begränsa mänskliga och ekonomiska kostnader i samband med uppkomst och spridning av vektorburna sjukdomar i EU.

Stigande temperaturer orsakade av klimatförändringar innebär att växter och träd blommar tidigare och längre, vilket förlänger lidandet för många människor med pollenallergier. European Aeroallergen Network (EAN) är en pool för pollen- och svampspordata från europeiska polleninformationstjänster, enskilda mätplatser och dataleverantörer utanför Europa. Nätverket omfattar 38 länder och mer än 600 mätplatser. EAN-databasen är det grundläggande verktyget för pollenprognoser och därmed oumbärligt för polleninformationstjänsten i hela Europa. Utvecklingen av serviceverksamheten under de senaste åren (inklusive de europeiska belastningskartorna, pollendagboken för pollenallergiker och den personliga polleninformationen) skulle inte ha varit möjlig utan den europeiska pollendatabasen. Copernicus atmosfärövervakningstjänst (CAMS) bildade ett partnerskap med European Aeroallergen Network (EAN) och utforskar teknik för att leverera automatiska pollenobservationer i nära realtid i hela Europa.