”Mückenatlas”: Ett medborgarforskningsprojekt för myggövervakning i Tyskland

Myggor är en av de vektorer som potentiellt kan överföra vektorburna sjukdomsagens, dvs patogener som överförs mellan djur (ryggradsdjur) och människor genom bett av infekterade leddjur. Myggburna sjukdomar har uppmärksammats i hela Europa eftersom fall och utbrott av denguefeber, chikungunya och West Nile allt oftare har registrerats i södra Europa sedan slutet av 2000-talet (Englerm.fl., 2013; Schaffner m.fl., 2013).

Utöver den intensifierade internationella handeln, där invasiva arter importeras genom långväga transporter, har effekterna av klimatförändringarna, såsom stigande temperaturer och ökad nederbörd i vissa områden, identifierats som faktorer som bidrar till förekomsten av myggvektorarter (Europeiskacentrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar [ECDC], Vektorburna sjukdomar). Klimatförändringarna kan förlänga överföringsperioderna på platser där vektorburna sjukdomar redan förekommer och kan förbättra klimatlämpligheten för invasiva myggarter i områden som tidigare var mindre lämpliga.

Aedes albopictus (asiatisk tigermygga), en av de vanligaste invasiva arterna, fungerar som vektor för denguefeber, chikungunya- och zikavirus (Paz, 2021). För denna art förväntas bättre klimatlämplighet för Centraleuropa och Balkanregionen, medan torrare förhållanden i områden som Spanien och Portugal skulle kunna minska klimatlämpligheten på lång sikt (Semenzaoch Suk, 2018).

Effekterna av klimatförändringarna på populationen av Aedes japonicus (asiatisk buskmygga), en annan framträdande invasiv art som särskilt kan sprida WNV och Zika-virus, är mindre tydliga. Vissa forskare föreslår dock en fortsatt hög lämplighet för områden i Tyskland i framtiden (Kerkow et al., 2019). Särskilt södra Tyskland förväntas bli mycket lämpligt för denna myggart och kan vara en av de få regioner där både Ae. albopictus och Ae. japonicus kan samexistera (Cunzeet al. 2016).

Enligt färska siffror från ECDC och Efsa (2021) är Tyskland för närvarande det nordligaste landet i Europa med flera etablerade populationer av Aedes-myggor, däribland Aedes albopictus och Aedes japonicus. De första fallen av WNV, som främst kan spridas av några av Tysklands inhemska myggarter, registrerades bland fåglar och hästar 2018, och flera fall hos människor rapporterades 2019 och 2020, främst i Tysklands östra delar (Ziegler m.fl., 2019; 2020; Pietsch m.fl., 2020).  

Mot denna bakgrund är det viktigt att övervaka förekomsten av invasiva arter som ytterligare skulle kunna sprida sjukdomsagens, särskilt i områden där det finns risk för import, ytterligare expansion av befintliga populationer och överföring av patogener (ECDC,2012). Eftersom inhemska myggor också kan spela en roll i överföringen måste de dock också övervakas (ECDC,2014). I hela Europa har övervakningsåtgärder införts för att underlätta (tidig) upptäckt av myggpopulationer, deras eliminering och förebyggande av framtida etablering (dennationella expertkommissionen ”Myggor som vektorer för sjukdomsagens”, 2016). Insatserna är dock inte integrerade, och expertis och erfarenhet när det gäller övervakning och kontroll av smittspridare bör förbättras för att förbereda sig för framtida utmaningar (ECDC,2021; Efsa och ECDC, 2021b).

Uppkomsten och återkomsten av myggburna sjukdomar i södra Europa i början av 2000-talet ledde till offentligt ekonomiskt stöd till forskningsprojekt på detta område i Tyskland. Detta inbegrep inrättandet av ett program för övervakning av myggor 2011, med en dubbel strategi för insamling av prover, med användning av både fällor och medborgardeltagande inom det så kallade Mückenatlas-projektet. Sedan 2012 syftar projektet ”Mückenatlas” till att förbättra kunskapen om var (och när under året) inhemska och invasiva myggarter förekommer och om deras respektive potential som vektorer för sjukdomsagens, för att i slutändan stödja framtida hälsoriskbedömningar i Tyskland.

”Mückenatlas” är ett exempel på ett medborgarforskningsprojekt som syftar till att stödja systematiskt fältarbete som utförs av experter genom att samla in myggprover i hela Tyskland. Medborgarna uppmanas att fånga myggor (oskadade) i sin privata omgivning, frysa dem, fylla i ett åtföljande formulär och sedan skicka dem till en av de två berörda forskningsinstitutionerna. Projektets webbplats ger intresserade människor vägledning om insamling och bidrag av myggprover och hur de behandlas. Vid mottagandet identifierar experterna de inlämnade myggarterna morfologiskt (med mikroskop) eller genetiskt. Bidragslämnarna får sedan detaljerad information om sina bidrag. Om barn deltar och detta anges i formuläret utfärdas ett särskilt intyg för dem.

De flesta bidragen till ”Mückenatlas” avser inhemska myggor, men medborgarforskningsprojektet har också bidragit till att registrera invasiva arter av myggor. År 2013 upptäcktes en betydande population av Ae. japonicus  i den nordtyska staden Hannover, tack vare ett tidigare bidrag till ”Mückenatlas”, eftersom området sannolikt inte skulle ha betraktats som en region för spridning av denna art.  Det har föreslagits att bidragen till ”Mückenatlas” har speglat spridningen av Tysklands för närvarande kända populationer av Ae. japonicus, vilket tyder på att ett sådant medborgarforskningsprojekt framgångsrikt kan bidra till att upptäcka förändringar i myggförekomster och bidra till planeringen av riktade fältövervakningsåtgärder. De första bidragen från Ae. albopictus till atlasen 2014 ledde också till upptäckten av en lokalt häckande population i södra Tyskland. Nästan alla kända populationer av Aedes albopictus har upptäckts efter anmälningar från medborgare, bland annat genom bidrag till atlasen.

Lokala kommuner där dessa myggor förekom anmäldes sedan för att införa kontrollåtgärder, vilket visar att Mückenatlas kan fungera som ett värdefullt system för tidig varning. I minst två fall har tidig varning lett till eliminering av populationer. Uppgifter om både inhemska och invasiva arter, plats och fångstdatum registreras därefter i den tyska nationella myggdatabasen CULBASE och används för att kartlägga myggpopulationernas utbredning i hela landet. I framtiden kommer databasen att ge information till forskare och beslutsfattare för att underlätta modellering, riskbedömningar och hantering av myggburna sjukdomar.

Resultaten om Ae. albopictus rapporteras dessutom till de statliga kontoren för epidemiologi av infektionssjukdomar, som vidarebefordrar de rapporterade uppgifterna till respektive hälsoavdelningar, ECDC, samt till den tyska nationella expertkommissionen ”Mosquitoes as Vectors of Disease Agents”. ”Mückenatlas” har kopplats samman och bidragit till två större forskningsprojekt. Mellan 2015 och 2018 registrerade ett övervakningsprojekt (”CuliMo”– ”Culiciden/Steckmücken Monitoring in Deutschland”) som drevs av sex forskningsinstitutioner i hela Tyskland den geografiska och säsongsmässiga förekomsten av myggor samt potentiella patogener. En del av uppgifterna tillhandahölls direkt av medborgarforskningsprojektet. I det andra forskningsinitiativet (”CuliFo”– ”Culiciden Forschungsprojekt”) undersöktes särskilt vilka invasiva och inhemska arter som är lämpliga för överföring av myggburna sjukdomar i Tyskland mellan 2015 och 2019.

Själva ”Mückenatlas” förlitade sig på information till allmänheten och mediekampanjer för att öka medvetenheten om projektet och öka deltagandet. Särskilda åtgärder omfattade pressmeddelanden, tidningsartiklar, intervjuer för radio och TV, presentationer för allmänheten och broschyrer.

Mückenatlas är ett samarbete mellan Tysklands federala forskningsinstitut för djurhälsa (Friedrich-Loeffler-Institute [FLI]) och Leibniz Centre for Agricultural Landscape Research (ZALF) e.V. De ansvarar för att identifiera myggarter efter medborgarnas inlämning, bedriva fältforskning, lagra och sprida de insamlade uppgifterna. FLI är också värd för den nationella expertkommissionen ”Mosquitoes as Vectors of Disease Agents”, som har gett råd, vägledning och rekommendationer om myggburna sjukdomar sedan 2019, med särskilt fokus på den asiatiska tigermyggan (Ae.albopictus).

Som ett medborgarforskningsinitiativ är människor som bor i hela Tyskland och deltar i projektet en avgörande del av projektets framgång. Sedan starten 2012 har mer än 30 000 deltagare bidragit med mer än 150 000 myggprover. Medierna har bidragit till att öka medvetenheten om projektet.

Ett antal andra forskningsinstitutioner, såsom Bernhard-Nocht-institutet för tropisk medicin, deltog i de gemensamma projekten ”CuliMo” och ”CuliFo”. Olika forskare har använt ”Mückenatlas” både som en datakälla och som en fallstudie av medborgarforskning inom myggövervakning i vetenskapliga publikationer (t.ex. Kerkow m.fl., 2019; Pernat m.fl., 2021).

Det stora antalet bidrag tyder på en viss framgång för projektet, som har blivit ett ”utmärkt verktyg för storskalig övervakning av passiva myggor” (Werner m.fl., 2014) och ett ”effektivt verktyg för datainsamling” (Walther och Kampen, 2017). Dialogen mellan medborgare och forskare som jämlikar, öppenhet, engagemang och relevans har angetts som avgörande framgångsfaktorer för ”Mückenatlas”, liksom för kommunikation för medborgarforskningsprojekt mer allmänt. Utöver varierande förekomster av myggor på grund av säsong och geografi har mediebevakningen påverkat antalet inkomna inlagor.

Kombinationen av medborgare som uppgiftsinsamlare, som bidrar med prover utan föregående partiskhet i urvalet, och forskare som kvalitetssäkrar genom att identifiera myggorna leder till data av hög kvalitet (Kampen m.fl., 2015). Medan antalet myggor som samlas in i konventionella fällor är större, är den geografiska fördelningen av medborgarnas inlämningar bredare och sannolikheten för slumpmässiga fångster högre jämfört med konventionella fällor. Dessutom fångas 66 % av myggorna i människors hem, vilket ger forskarna prover som inte är tillgängliga genom de regelbundna övervakningsinsatserna (Pernatm.fl., 2021a). Därför bidrar detta medborgarvetenskapliga tillvägagångssätt till att öka kunskapen om myggor i stadsområden och i mänskliga bostäder.

Som framgår av webbplatsen ”Mückenatlas” lär sig medborgarna själva om den lokala biologiska mångfalden och om myggornas ekologi och biologi i sin omgivning. Enligt den nationella expertkommissionen ”Mosquitoes as Vectors of Disease Agents” (2016) är medborgardeltagande och medvetenhet avgörande för att bekämpa myggor, särskilt i bostadsområden. Vetenskapen har dragit nytta av förbättrade data, men ”Mückenatlas” har tjänat sådana utbildningsändamål , med tanke på projektets åtföljande mediekampanjer och återkoppling till bidragsgivarna.

Det finns dock aspekter som kan ses som begränsande faktorer. På grund av att proverna lämnas in av icke-experter är till och med 25 % av bidragenandra insekter än myggor ( Walther och Kampen, 2017). Dessutom kan de inlämnade uppgifterna vara partiska, t.ex. när det gäller rumslig utbredning eller individers preferenser att fånga invasiva, ”exceptionella” arter (Pernatm.fl., 2021a). Liksom alla projekt för medborgarforskning är ”Mückenatlas” dessutom beroende av människors medvetenhet om dess existens och enskilda personers vilja att delta och följa förfarandena för att fånga myggorna korrekt. Avsaknaden av ekonomisk ersättning för fraktkostnader (även om en mindre kostnad för vissa) samt utskrift och ifyllande av det begärda formuläret kan begränsa vem som kan delta i projektet.

Det federala ministeriet för livsmedel och jordbruk (BMEL) finansierade initiativet ”Mückenatlas”. De två åtföljande forskningsprojekten (”CuliMo” och ”CuliFo”) fick vardera 2,2 miljoner euro i finansiering från förbundsministeriet för livsmedel och jordbruk för att finansiera olika övervaknings- och forskningsverksamheter, inbegripet verksamhet med anknytning till Mückenatlas. Inom övervakningsprojektet (”CuliMo”) 2015–2018, som mer specifikt nämnde ”atlasen” som ett delprojekt, fick FLI och ZALF 735 768,00 euro respektive 854 735,00 euro i finansiering. Kostnader för att skicka myggorna till forskningsinstituten täcks av de deltagande individerna, dvs. de ersätts inte av projektet. Deltagarna får i allmänhet ingen ekonomisk ersättning, men får information om sina bidrag efter analys och kan registreras som bidragsgivare på webbplatsen ”Mückenatlas”, om så önskas.

Övervakningsåtgärder för övervakning av myggor och patogener (smittämnen, t.ex. ett virus som orsakar en sjukdom) har identifierats som kostnadseffektiva sätt att hantera de hälsorisker som är förknippade med myggburna sjukdomar (Engler m.fl., 2013)– ”både mänskliga och ekonomiska kostnader för en potentiell epidemi kan begränsas” (Semenza och Suk, 2018). Det medborgarvetenskapliga tillvägagångssättet i ”Mückenatlas” skulle således kunna medföra ytterligare kostnadsbesparingar jämfört med andra övervakningsmetoder. Dess passiva övervakningsstrategi med medborgardeltagande leder till kostnads-, tids- och arbetsminskningar jämfört med aktiv insamling, t.ex. genom att sätta upp fällor (Kampen m.fl., 2015).

Fördelarna med initiativet är, förutom bidraget till den vetenskapliga forskningen, ökad medvetenhet bland allmänheten om myggornas spridning, biologi och relaterade risker.

Den tyska regeringen inkluderar människors hälsa som ett prioriterat område i sin strategi för anpassning till klimatförändringarna (2008) och har särskilt erkänt behovet av att vidta åtgärder mot vektorburna sjukdomar i sin handlingsplan (2011). Övervakning av inhemska och invasiva myggarter och deras potential att överföra sjukdomsagens ingår i de angivna åtgärderna. Som en del av sina anpassningsinsatser inom hälso- och sjukvårdssektorn informerade det tyska ministeriet för miljö, naturskydd, kärnsäkerhet och konsumentskydd allmänheten om hälsorisker i samband med klimatförändringar i en publikation från 2020. Där nämns uttryckligen ”Mückenatlas” som en möjlighet för medborgarna att stödja övervakning av myggor som kan bidra till sjukdomsspridning.

”Mückenatlas” startade 2012 och medborgarna har bidragit till dess innehåll sedan dess. Bidrag kan skickas in året runt, men varierar beroende på säsong, med fler prover skickade på sommaren.

Uppgifter om myggor och vektorburna sjukdomar samlas kontinuerligt in. Databasen ”Mückenatlas” och databasen CULBASE fungerar som informationsregister och stöder anpassningsåtgärder för hälsa på lång sikt. Den nuvarande finansieringsperioden för projektet avslutas i slutet av 2022. Det finns dock planer på att förlänga och institutionalisera projektet vid ZALF, som följer FLI:s exempel, där projektet har integrerats i systematisk övervakning av fällor sedan 2019.

Doreen Werner

Leibniz Centre for Agricultural Landscape Research (ZALF) e.V.
Müncheberg (Germany)
E-Mail: mueckenatlas@fli.de

Helge Kampen

Federal Research Institute for Animal Health:
Institut für Infektionsmedizin
Greifswald – Insel Riems (Germany)
E-Mail: mueckenatlas@fli.de

Kampen, H., Medlock, J.M., Vaux, A., Koenraadt, C., van Vliet, A., Bartumeus, F., Oltra, A., Sousa, C.A., Chouin, S., Werner, D., 2015. Metoder för passiv myggövervakning i EU. Parasiter och amp; vektorer 8, 9. https://doi.org/10.1186/s13071-014-0604-5

Kampen, H., Tews, B.A., Werner, D., 2021. Första beviset på West Nile Virus övervintrar i myggor i Tyskland. Virus 13, 2463. https://doi.org/10.3390/v13122463

Kerkow, A., Wieland, R., Koban, M.B., Hölker, F., Jeschke, J.M., Werner, D., Kampen, H., 2019. Vad får den asiatiska buskemyggan Aedes japonicus japonicus att känna sig bekväm i Tyskland? Ett luddigt modelleringstillvägagångssätt. Parasiter och amp; vektorer 12, 106. https://doi.org/10.1186/s13071-019-3368-0

Pernat, N., Kampen, H., Jeschke, J.M., Werner, D., 2021a. Buzzing hem: använda data från medborgarforskning för att undersöka urbaniseringens effekter på myggsamhällen inomhus. Insekter 12, 374. https://doi.org/10.3390/insekter12050374

Pernat, N., Kampen, H., Ruland, F., Jeschke, J.M., Werner, D., 2021b. Drivkrafter bakom variationer mellan tid och rum i inlämningar av myggor till medborgarforskningsprojektet ”Mückenatlas”. Vetenskapliga rapporter 11,  1356. https://doi-org/10.1038/s41598-020-80365-3

Walther, D., Kampen, H., 2017 (på engelska). Medborgarforskningsprojektet ”Mueckenatlas” hjälper till att övervaka utbredningen och spridningen av invasiva myggarter i Tyskland. Journal of Medical Entomology 54, 1790–1794. https://doi.org/10.1093/jme/tjx166

Werner, D., Hecker, S., Luckas, M., Kampen, H., 2014. Medborgarforskningsprojektet ”Mueckenatlas” stöder övervakning av myggor (Diptera, Culicidae) i Tyskland genom Den åttonde internationella konferensen om skadedjur i städer. Müller, G., Pospischil, R., Robinson, W. H. (red.), Ungern, s. 119–124. icup1098.pdf