”Mückenatlas”: Ett medborgarvetenskapligt projekt för myggövervakning i Tyskland

Myggor är en av de vektorer som potentiellt kan överföra vektorburna sjukdomsagens, dvs. patogener som överförs mellan djur (ryggradsdjur) och människor genom bett av infekterade leddjur. Myggburna sjukdomar har uppmärksammats i hela Europa eftersom fall och utbrott av Dengue, Chikungunya och West Nile allt oftare har registrerats i södra Europa sedan slutet av 2000-talet (Engler m.fl., 2013; Schaffner m.fl., 2013).

Utöver intensifierad internationell handel, där invasiva arter importeras genom långväga transporter, har klimatförändringarnas effekter, såsom stigande temperaturer och ökad nederbörd i vissa områden, identifierats som faktorer som bidrar till förekomsten av myggvektorarter (Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar [ECDC], Vektorburna sjukdomar). Klimatförändringar kan förlänga överföringsperioderna på platser där vektorburna sjukdomar redan förekommer och kan förbättra klimatlämpligheten för invasiva myggarter i områden som tidigare var mindre lämpliga.

Aedes albopictus (asiatisk tigermygga), en av de vanligaste invasiva arterna, fungerar som vektor för dengue-, chikungunya- och zikavirus (Paz, 2021). För denna art förväntas bättre klimatlämplighet för Centraleuropa och Balkanregionen, medan torrare förhållanden i områden som Spanien och Portugal skulle kunna minska klimatlämpligheten på lång sikt (Semenza och Suk, 2018).

Effekterna av klimatförändringarna på populationen av Aedes japonicus (asiatisk buskmygga), en annan framträdande invasiv art som särskilt skulle kunna sprida West Nile-virus och Zika-virus, är mindre tydliga. Vissa forskare föreslår dock en fortsatt hög lämplighet för områden i Tyskland i framtiden (Kerkow m.fl., 2019). Särskilt södra Tyskland förväntas bli mycket lämpligt för denna myggart och kan vara en av de få regioner där både Ae. albopictus och Ae. japonicus kan samexistera (Cunze et al. 2016).

Enligt färska siffror från ECDC och Efsa (2021) är Tyskland för närvarande det nordligaste landet i Europa med flera etablerade populationer av Aedes-myggor, däribland Aedes albopictus och Aedes japonicus. De första fallen av West Nile-virus, som främst spreds av några av Tysklands inhemska myggarter, registrerades bland fåglar och hästar 2018, och flera fall hos människor rapporterades 2019 och 2020, främst i Tysklands östra delar (Ziegler m.fl., 2019; 2020, Pietsch m.fl., 2020).

Mot denna bakgrund är det viktigt att övervaka förekomsten av invasiva arter som skulle kunna sprida sjukdomsagens ytterligare, särskilt i områden där det finns risk för import, ytterligare utvidgning av befintliga populationer och överföring av patogener (ECDC, 2012). Eftersom inhemska myggor också kan spela en roll i överföringen måste de också övervakas (ECDC, 2014). I hela Europa har övervakningsåtgärder införts för att hjälpa till att (tidigt) upptäcka myggpopulationer, eliminera dem och förhindra framtida etablering (den nationella expertkommissionen för myggor som vektorer för sjukdomsagens, 2016). Insatserna är dock inte integrerade, och sakkunskapen om och erfarenheten av övervakning och kontroll av smittspridare bör stärkas för att förbereda för framtida utmaningar (ECDC, 2021, Efsa och ECDC, 2021b).

Uppkomsten och återkomsten av myggburna sjukdomar i södra Europa i början av 2000-talet ledde till offentligt ekonomiskt stöd till forskningsprojekt om detta ämne i Tyskland. Detta inbegrep inrättandet av ett myggövervakningsprogram 2011, som följer en dubbel strategi för insamling av prover, med användning av både fällor och medborgardeltagande inom det så kallade Mückenatlas-projektet. Sedan 2012 syftar projektet ”Mückenatlas” till att förbättra kunskapen om var (och när under året) inhemska och invasiva myggarter förekommer och om deras respektive potential som vektorer för sjukdomsagens, för att i slutändan stödja framtida hälsoriskbedömningar i Tyskland.

”Mückenatlas” är ett exempel på ett medborgarforskningsprojekt som syftar till att stödja systematiskt fältarbete som utförs av experter genom att samla in myggprover i hela Tyskland. Medborgarna uppmanas att fånga myggor (oskadade) i sin privata omgivning, frysa dem, fylla i ett medföljande formulär och sedan skicka dem till en av de två berörda forskningsinstitutionerna. Projektets webbplats ger intresserade personer vägledning om insamling och bidrag av myggprover och hur de bearbetas. Vid mottagandet identifierar experterna de inlämnade myggarterna morfologiskt (med mikroskop) eller genetiskt. Bidragslämnarna får sedan detaljerad information om sina bidrag. Om barn deltar och detta anges i formuläret utfärdas ett särskilt intyg för dem.

Medan de flesta bidragen till ”Mückenatlas” avser inhemska myggor har medborgarforskningsprojektet också bidragit till att registrera invasiva myggarter. · År 2013 upptäcktes en betydande population av Ae. japonicus i den nordtyska staden Hannover, tack vare ett tidigare bidrag till ”Mückenatlas”, eftersom området sannolikt inte skulle ha betraktats som en region för spridning av denna art . Det har föreslagits att bidrag till ”Mückenatlas” har speglat spridningen av Tysklands för närvarande kända populationer av Ae. japonicus, vilket tyder på att ett sådant medborgarvetenskapligt projekt framgångsrikt kan bidra till att upptäcka förändringar i myggförekomster och bidra till planeringen av riktade fältövervakningsåtgärder . De första bidragen från Ae. albopictus till atlasen 2014 ledde också till upptäckten av en lokalt växande population i södra Tyskland. Nästan alla kända populationer av Aedes albopictus har upptäckts efter anmälningar från medborgare, bland annat genom bidrag till atlasen.

Lokala kommuner där dessa myggor förekom anmäldes sedan för att få till stånd kontrollåtgärder, vilket visar att Mückenatlas kan fungera som ett värdefullt system för tidig varning. I minst två fall har tidig varning lett till eliminering av populationer. Uppgifter om både inhemska och invasiva arter, plats och datum för fångst registreras därefter i den tyska nationella myggdatabasen CULBASE och används för att kartlägga myggpopulationernas utbredning i hela landet. I framtiden kommer databasen att ge information till forskare och beslutsfattare för att underlätta modellering, riskbedömningar och hantering av myggburna sjukdomar.

Resultaten om Ae. albopictus rapporteras dessutom till statliga kontor för epidemiologi för infektionssjukdomar som vidarebefordrar de rapporterade uppgifterna till respektive hälsoavdelningar, ECDC och till den tyska nationella expertkommissionen ”Mosquitoes as Vectors of Disease Agents”. ”Mückenatlas” har kopplats samman och bidragit till två större forskningsprojekt. Mellan 2015 och 2018 registrerade ett övervakningsprojekt (”CuliMo”– ”Culiciden / Steckmücken Monitoring in Deutschland”) som drevs av sex forskningsinstitut i hela Tyskland den geografiska och säsongsmässiga förekomsten av myggor samt potentiella patogener. En del av uppgifterna tillhandahölls direkt av medborgarforskningsprojektet. I det andra forskningsinitiativet (”CuliFo”– ”Culiciden Forschungsprojekt”) undersöktes särskilt vilka invasiva och inhemska arter som är lämpliga för överföring av myggburna sjukdomar i Tyskland mellan 2015 och 2019.

Själva ”Mückenatlas” förlitade sig på offentlig utåtriktad verksamhet och mediekampanjer för att öka medvetenheten om projektet och öka deltagandet. De särskilda åtgärderna omfattade pressmeddelanden, tidningsartiklar, radio- och tv-intervjuer, presentationer för allmänheten och broschyrer.

”Mückenatlas” är ett samarbete mellan Tysklands federala forskningsinstitut för djurhälsa (Friedrich-Loeffler-Institute [FLI]) och Leibniz Centre for Agricultural Landscape Research (ZALF) e.V. De ansvarar för att identifiera myggarterna efter det att medborgarna har lämnat in dem, utföra fältundersökningar, lagra och sprida de insamlade uppgifterna. FLI är också värd för den nationella expertkommissionen ”Mosquitoes as Vectors of Disease Agents”, som har gett råd, vägledning och rekommendationer om myggburna sjukdomar sedan 2019, med särskilt fokus på den asiatiska tigermyggan (Ae. albopictus).

Som ett initiativ för medborgarforskning är människor som bor i hela Tyskland och som deltar i projektet en avgörande del av projektets framgång. Sedan starten 2012 har mer än 30 000 deltagare bidragit med mer än 150 000 myggprover. Media har bidragit till att öka medvetenheten om projektet.

Ett antal andra forskningsinstitut, såsom Bernhard-Nocht-Institute for Tropical Medicine, deltog i de gemensamma projekten ”CuliMo” och ”CuliFo”. Olika forskare har använt Mückenatlas både som en datakälla och som en fallstudie av medborgarforskning inom myggövervakning i vetenskapliga publikationer (t.ex. Kerkow m.fl., 2019, Pernat m.fl., 2021).

Det stora antalet bidrag tyder på en framgångsnivå för projektet, som har blivit ett ”utmärkt verktyg för storskalig passiv myggövervakning” (Werner m.fl., 2014) och ett ”effektivt verktyg för datainsamling” (Walther och Kampen, 2017). Dialogen mellan medborgare och forskare som jämlikar, öppenhet, engagemang och relevans har angetts som avgörande framgångsfaktorer för ”Mückenatlas” samt för kommunikation för medborgarforskningsprojekt mer allmänt. * Förutom varierande myggförekomster på grund av säsong och geografi har mediebevakningen påverkat antalet mottagna inlägg.

Kombinationen av medborgare som datainsamlare, som bidrar med prover utan tidigare urvalsbias, och forskare som kvalitetssäkrar genom att identifiera myggorna, leder till data av hög kvalitet (Kampen m.fl., 2015). Även om antalet myggor som samlas in i konventionella fällor är större, är den geografiska fördelningen av medborgarnas inlagor bredare och sannolikheten för slumpmässiga fångster högre jämfört med konventionella fällor. Dessutom fångas 66 % av myggorna i människors hem, vilket ger forskarna prover som inte är tillgängliga genom de regelbundna övervakningsinsatserna (Pernat m.fl., 2021a). Därför bidrar detta medborgarvetenskapliga tillvägagångssätt till att öka kunskapen om myggor i stadsområden och i mänskliga bostäder.

Som påpekas på webbplatsen ”Mückenatlas” lär sig medborgarna själva om den lokala biologiska mångfalden och myggornas ekologi och biologi i sin omgivning. Enligt den nationella expertkommissionen ”Mosquitoes as Vectors of Disease Agents” (2016) är medborgarnas deltagande och medvetenhet avgörande för att bekämpa myggor, särskilt i bostadsområden. · Vetenskapen har gynnats av förbättrade data, men ”Mückenatlas” har tjänat sådana utbildningsändamål , med tanke på projektets åtföljande mediekampanjer och återkoppling till bidragsgivarna.

Det finns dock aspekter som kan ses som begränsande faktorer. På grund av de prover som lämnats in av icke-experter är till och med 25 % av bidragen andra insekter än myggor ( Walther och Kampen, 2017). Dessutom kan de inlämnade uppgifterna vara partiska, t.ex. när det gäller rumslig fördelning eller individers preferenser för att fånga invasiva, ”exceptionella” arter (Pernat m.fl., 2021a). Som alla medborgarforskningsprojekt är ”Mückenatlas” dessutom beroende av människors medvetenhet om dess existens och enskilda personers vilja att delta och följa förfarandena för att fånga myggorna på rätt sätt. Bristen på ekonomisk ersättning för fraktkostnader (även om en mindre kostnad för vissa) samt utskrift och ifyllande av önskat formulär kan begränsa vem som kan delta i projektet.

Förbundsministeriet för livsmedel och jordbruk (BMEL) finansierade initiativet ”Mückenatlas”. De två åtföljande forskningsprojekten (”CuliMo” och ”CuliFo”) fick vardera 2,2 miljoner euro i finansiering från förbundsministeriet för livsmedel och jordbruk för att finansiera olika övervaknings- och forskningsverksamheter, inbegripet verksamhet med anknytning till Mückenatlas. Inom övervakningsprojektet (CuliMo) 2015–2018, som mer specifikt nämnde atlasen som ett delprojekt, fick FLI och ZALF 735 768,00 euro respektive 854,735,00 euro i finansiering. Kostnaderna för att skicka myggorna till forskningsinstitutionerna täcks av de deltagande individerna, dvs. de ersätts inte av projektet. Deltagarna får i allmänhet ingen ekonomisk ersättning, men får information om sina bidrag efter analys och kan registreras som bidragsgivare på webbplatsen ”Mückenatlas”, om så önskas.

Övervakningsåtgärder för övervakning av myggor och patogener (smittämnen, t.ex. ett virus som orsakar en sjukdom) har identifierats som kostnadseffektiva sätt att hantera de hälsorisker som är förknippade med myggburna sjukdomar (Engler m.fl., 2013) – ”både mänskliga och ekonomiska kostnader för en potentiell epidemi kan begränsas” (Semenza och Suk, 2018). Den medborgarforskningsbaserade strategin för ”Mückenatlas” skulle därför kunna medföra ytterligare kostnadsbesparingar jämfört med andra övervakningsmetoder. Dess passiva övervakningsstrategi med medborgardeltagande leder till kostnads-, tids- och arbetsminskningar jämfört med aktiv insamling, t.ex. genom att inrätta fällor (Kampen m.fl., 2015).

Fördelarna med initiativet inkluderar, förutom bidraget till den vetenskapliga forskningen, ökad medvetenhet om myggornas spridning, biologi och relaterade risker.

Den tyska regeringen inkluderar människors hälsa som ett prioriterat område i sin strategi för anpassning till klimatförändringarna (2008) och har i sin handlingsplan (2011) särskilt erkänt behovet av att vidta åtgärder när det gäller vektorburna sjukdomar. Övervakning av inhemska och invasiva myggarter och deras potential att överföra sjukdomsagens ingår i de angivna åtgärderna. Som en del av sina anpassningsinsatser inom hälso- och sjukvårdssektorn informerade det tyska ministeriet för miljö, naturskydd, kärnsäkerhet och konsumentskydd allmänheten om hälsorisker i samband med klimatförändringar i en publikation från 2020. Den nämner uttryckligen ”Mückenatlas” som en möjlighet för medborgarna att stödja övervakning av myggor som kan bidra till spridning av sjukdomar.

”Mückenatlas” startade 2012 och medborgarna har bidragit till dess innehåll sedan dess. Bidrag kan skickas in året runt, men varierar beroende på säsong, med fler prover som skickas på sommaren.

Uppgifter om myggor och vektorburna sjukdomar samlas in kontinuerligt. Databasen ”Mückenatlas” och databasen CULBASE fungerar som informationsdatabas och stöder anpassningsåtgärder för hälsa på lång sikt. Den nuvarande finansieringsperioden för projektet löper ut i slutet av 2022. Det finns dock planer på att förlänga och institutionalisera projektet vid ZALF, som följer exemplet med FLI, där projektet har integrerats i systematisk fällaövervakning sedan 2019.

Doreen Werner

Leibniz Centre for Agricultural Landscape Research (ZALF) e.V.
Müncheberg (Germany)
E-Mail: mueckenatlas@fli.de

Helge Kampen

Federal Research Institute for Animal Health:
Institut für Infektionsmedizin
Greifswald – Insel Riems (Germany)
E-Mail: mueckenatlas@fli.de

Kampen, H., Medlock, J.M., Vaux, A., Koenraadt, C., van Vliet, A., Bartumeus, F., Oltra, A., Sousa, C.A., Chouin, S., Werner, D., 2015. Strategier för passiv myggövervakning i EU. Parasiter & Vektorer 8, 9. https://doi.org/10.1186/s13071-014-0604-5

Kampen, H., Tews, B.A. och Werner, D., 2021. Första beviset på West Nile Virus övervintring i myggor i Tyskland. Virus 13, 2463. https://doi.org/10.3390/v13122463

Kerkow, A., Wieland, R., Koban, M.B., Hölker, F., Jeschke, J.M., Werner, D., Kampen, H., 2019. Vad får den asiatiska buskmyggan Aedes japonicus japonicus att känna sig bekväm i Tyskland? En fuzzy modelleringsmetod. Parasiter & Vektorer 12, 106. https://doi.org/10.1186/s13071-019-3368-0

Pernat, N., Kampen, H., Jeschke, J.M., Werner, D., 2021a. Buzzing hem: Använda medborgarvetenskapliga data för att utforska effekterna av urbanisering på inomhusmyggsamhällen. Insekter 12, 374. https://doi.org/10.3390/insects12050374

Pernat, N., Kampen, H., Ruland, F., Jeschke, J. M., Werner, D., 2021b. Drivkrafter bakom spatiotemporala variationer i mygginlämningar till medborgarforskningsprojektet ”Mückenatlas”. Vetenskapliga rapporter 11, 1356. https://doi-org/10.1038/s41598-020-80365-3

Walther, D., Kampen, H., 2017. Medborgarforskningsprojektet ”Mueckenatlas” hjälper till att övervaka spridningen av invasiva myggarter i Tyskland. Journal of Medical Entomology 54, 1790–1794. https://doi.org/10.1093/jme/tjx166

Werner, D., Hecker, S., Luckas, M., Kampen, H., 2014. Medborgarforskningsprojektet ”Mueckenatlas” stöder övervakning av myggor (Diptera, Culicidae) i Tyskland, i Förfaranden vid den åttonde internationella konferensen om urbana skadegörare. Müller, G., Pospischil, R., Robinson, W. H. (red.), Ungern, s. 119–124. icup1098.pdf