Kapacitetsuppbyggnad

I vilken utsträckning klimatförändringarna kommer att påverka vårt samhälle beror på exponeringen, sårbarheten (som är kopplad till den socioekonomiska utvecklingen) och typen av faror. I vilket fall som helst behövs anpassning till klimatförändringarna på alla nivåer: på lokal, regional, nationell, transnationell, europeisk och även internationell nivå. På grund av klimateffekternas varierande svårighetsgrad och karaktär i olika regioner i Europa tas de flesta anpassningsinitiativ på regional eller lokal nivå. Kapacitetsuppbyggnad är ofta, om inte alltid, viktiga inslag i initiativ för anpassning till klimatförändringarna.

Kapacitetsuppbyggnad avser den process genom vilken enskilda personer eller organisationer erhåller, förbättrar eller behåller färdigheter, kunskaper, verktyg, utrustning eller andra resurser för att utföra sitt arbete på ett kompetent sätt. Det handlar också om att vidareutveckla prestandan och därmed leda till större kapacitet. Kapacitetsuppbyggnad och kapacitetsutveckling används ofta omväxlande. Kapacitetsuppbyggnad är med andra ord en investering i samhällets effektivitet och framtida hållbarhet.

Medvetandehöjande åtgärder och kunskapsbyggande om de förväntade effekterna av ett förändrat klimat och behovet av anpassning är normalt utgångspunkten för kapacitetsuppbyggande insatser. Observationer, prognoser och prognoser om befintliga och förväntade väder- eller klimatrelaterade (extrema) händelser eller händelser med långsam start (t.ex. ökande temperaturer, ökenspridning, förlust av biologisk mångfald, mark- och skogsförstörelse, glacial reträtt, havsförsurning, havsnivåhöjning, försaltning osv.), skadestatistik och information om möjliga anpassningsåtgärder utgör grunden för kapacitetsuppbyggnad för anpassning. Kapacitetsuppbyggnaden sträcker sig dock längre än till att öka medvetenheten och kunskapsuppbyggnaden och syftar till att ge människor egenmakt genom att utveckla ny kompetens och nya färdigheter.

Kapacitetsuppbyggnad riktar sig till specifika målgrupper som är involverade i anpassning till klimatförändringar, som yrkesverksamma som arbetar i en viss region, med fokus på ett visst klimathot och/eller en viss sektor, eller som arbetar med en sektorsövergripande och multihotsuppfattning. Kapacitetsuppbyggnad är inte bara viktig vid en tidpunkt, utan är integrerad över tiden längs hela anpassningscykeln. Olika typer av verksamhet kan stödja kapacitetsuppbyggnad, t.ex. riktade evenemang, debatter, informationsutbyte via webbplattformar och webbportaler (t.ex. Climate-ADAPT, weADAPT, OPPLA, nationella anpassningsportaler, transnationella anpassningsportaler osv.), nyhetsbrev, rapporter, policydokument, videor, broschyrer, projekt osv. Det finns olika former av kapacitetsuppbyggnad som kan kategoriseras enligt följande:

• Utbildning (t.ex. genom skolor, universitet, andra utbildningsanordnare).
• Utbildning (t.ex. kurser, seminarier, webbseminarier, e-lärande).
• Nätverksarbete (t.ex. konferenser, workshoppar, delningsplattformar, praktikgemenskaper, expertnätverk).
• Särskild handledning.
• Tekniskt stöd (t.ex. expertuppdrag, partnersamverkan).
• Uppmärksamhet på riskgrupper.

Partnerskap och utbyte av erfarenheter och kunskap är viktiga bidragande faktorer för att ytterligare öka kapacitetsuppbyggnaden och lärandet över tid.

Utbildning är viktiga kapacitetsuppbyggande insatser för att öka hållbarheten och institutionaliseringen av information och kunskap om anpassning till klimatförändringar. Dessa insatser för yrkesmässig kapacitetsuppbyggnad kan nås genom kontextspecifik eller skräddarsydd utbildning. Det finns ett ökat beaktande av anpassningsrelevant innehåll i befintliga eller nya utbildningsinitiativ som är inriktade på olika grupper och tillgängliga inom olika sektorer och områden. Exempel är utbildningsinsatser vid skolor och universitet samt särskilda program, kurser och evenemang. På EU-nivå är ett av de pågående initiativen på detta område Climate-KIC Education som tillhandahåller utbildning och andra kapacitetsuppbyggnadsinitiativ via forskarskola, yrkesutbildning eller onlinekurser. Utbildning inom klimatanpassning för yrkesverksamma stöder bättre arbetsprestationer och därmed ökad anpassningsförmåga och klimatresiliens, men kan också ses som en möjlighet för innovatörer och företag att hitta lösningar på klimatutmaningar. Climate-ADAPT ger tillgång till olika kapacitetsutbildningsmaterial (projekt, handböcker, handböcker, utbildningspaket etc.), inklusive till exempel:

• projektet Klimatanpassning genom utbildning, bedömning och beredskap (klimatfälla)
• projektet Klimatförändringar: Utmaning att utbilda forskare inom tillämpade växter (AGRISAFE)
• Övergångshandboken och utbildningspaketet som utvecklats av RAMSES-projektet.
• Röda korset och röda halvmånen klimatträningskit
• Webbresurser för anpassningsutbildning som tillhandahålls av Western Norway Research Institute (WRNI)
• Trainings desk – managing water for the city of the future, som utvecklats av SWITCH-projektet.

Utbildningen kan också inriktas på en viss sektor, som i fallet med det tyska initiativet ”Värmehantering inom öppenvården – utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskor”. Å ena sidan var det utvecklade utbildningsmaterialet sensibiliserat om relevansen av värmerelaterade hälsoproblem för vårdpersonal och medicinska assistenter och å andra sidan utbildat och kvalificerat för adekvata hälso- och sjukvårdsåtgärder under värmeböljeperioder. Utbildningsmaterialet är utformat utifrån den inverterade klassrumsmetoden och motsvarar därmed en modern, elevcentrerad undervisningsstruktur. Förutom kunskapsöverföring spelar tillämpningen av kunskap en viktig roll i detta utbildningsmaterial. Materialet är allmänt tillgängligt och kan användas av olika offentliga och privata utbildningsanordnare.

Det är mycket viktigt att involvera de aktörer/målgrupper som ska dra nytta av kapacitetsuppbyggnad i utvecklingen och utformningen av de specifika metoderna för kapacitetsuppbyggnad. Detta säkerställer att innehållet och meddelandena som utarbetas är inriktade på användarnas behov och översätts till de specifika sammanhangen inom målgruppen. Kapacitetsuppbyggnad är ofta en integrerad del av bredare processer för berörda parters engagemang.

Eftersom olika målgrupper är intresserade av olika typer av kunskap behöver materialet, även om det finns tillgängligt, anpassas och göras relevant för målgruppen. Behoven är mycket olika och varierar från mycket allmän kunskap (t.ex. för skolbarn) till mycket specifik och djupgående information (t.ex. för yrkesverksamma, såsom läkare och hälso- och sjukvårdspersonal).

Kostnaderna och de insatser som krävs beror på det material och de färdigheter som redan finns tillgängliga för kapacitetsuppbyggnad och utbildning. Ju bättre materialet är inriktat på användarnas behov, desto lägre är kostnaderna.

Fördelen kan vara mycket stor, på grund av den personliga identifieringen med behovet av anpassning och tillämpning av ny kunskap i privat- och yrkeslivet. Kapacitetsuppbyggnad och utbildning fungerar också som kunskapsmultiplikatorer och dess tillämpning i praktiken.

Den typiska genomförandetiden för ett omfattande initiativ för kapacitetsuppbyggnad varierar mellan ett och tre år.

Kapacitetsuppbyggnad kan utföras självständigt av utbildningsinstitutioner/leverantörer och många andra. Det finns ingen tidsgräns. Kapacitetsuppbyggnadsmaterial behöver dock uppdateras regelbundet.