En praktikgemenskap för hållbar förvaltning av skogar som omger sjön Occhito i Apulien, Italien

Skogsbränder är för närvarande en av de främsta orsakerna till skador på skogarna i området kring sjön Occhito. Ökningen av lufttemperaturen, minskningen av den genomsnittliga årsnederbörden och den ökade frekvensen av extrema väderhändelser (värmeböljor) är drivkrafter bakom klimatförändringarna som gynnar spridningen av bränder, särskilt när det gäller skogsbränder. Modellprognoser (dennationella anpassningsplanen för klimatförändringar, 2023)tyder på att södra Italien kommer att ställas inför högre temperatur och minskad nederbörd: Med tanke på det värsta scenariot (RCP 8.5) kan temperaturen öka upp till 2 °C och nederbörden minska med upp till 20 % fram till 2050. En ökning av antalet varma och torra dagar och av antalet extrema torkahändelser (varaktighet > 3 månader) förväntas också.

Situationen i södra Italien förvärras ytterligare av förekomsten av vissa typer av skogsvegetation, , som har en hög grad av brandfarlighet, t.ex. medelhavsskrubb, barrskog, steneksskog och dunekskog. Under 2020 registrerade den regionala miljöbyrån (ArpaApulien, 2022) 398 bränder i Apulien, med en total brandtäckt areal på nästan 3 600 hektar. Över 40 procent av denna areal (1 474 ha) var skogbevuxen. Den mest drabbade provinsen i Apulien-regionen är Foggia (där Occhito-skogen ligger), både när det gäller antalet bränder och det område som omfattas, med nästan 1200 hektar. Sedan 2013 har den genomsnittliga årliga ytan för enskilda brandhändelser alltid varit mindre än 10 hektar (med undantag för 2017), vilket tyder på att förebyggande och aktiv skogsbrandshantering blir effektivt i regionen.

Förutom klimatförändringarna leder nedläggningen av jordbruksmark till fler utmaningar, ackumulering av ohanterad vegetation på marken och etablering av nya tätorter på landsbygden. Båda processerna ökar brandrisken för människor och tillgångar i gränslandet mellan stad och skog, med ökande kostnader för civilskydd, särskilt på sommaren.

Skogsarealens dåliga tillstånd (störningar, jordskred, bränder) minskar dess effektivitet när det gäller att konsolidera sluttningarna och bevara sjöns ekologiska tillstånd. Skogsbruk utövas genom spridda insatser baserade på lokala behov och utan förvaltningsmål. Territoriet är en mosaik av statliga, kommunala och privata fastigheter. Lokala förvaltningar klagar över avsaknaden av en skogsbruksplan och förespråkar skogsbruksåtgärder för att bevara skogen i ett hälsosamt tillstånd.  

PABLO-projektet (Miljö- och skogsplanering i Occhitosjön) syftar till att främja en innovation och delta i processen inom skogsbrukssektorn genom att sammanföra vetenskapliga, tekniska, politiska och privata affärspartner (praktikgemenskap). Genom ett kombinerat tillvägagångssätt som både tar hänsyn till miljöaspekter och ekonomisk produktion syftar projektet till att förbättra skogens motståndskraft och skogsbeståndens skydds- och miljöfunktioner i det omgivande landskapet i Occhitosjön Projektet förväntas bevara skogen från naturliga störningar och flera utmaningar, inklusive ökad torka och brandrisk på grund av klimatförändringar. De särskilda målen är följande:

• Främja synergier mellan privata och offentliga organ för att främja en hållbar skogsförvaltning
• Införa innovativa och reproducerbara skogsbrukstekniker
• Genomföra skogsvårdsinsatser för förebyggande och hantering av bränder
• Utbilda operatörer för förebyggande av bränder även bortom projektlivslängden.

Inom PABLO-projektet implementeras tre typer av lösningar: i) Utarbetande av en skogsbruksplan för området kring sjön Occhito. ii) Utveckling av ett offentlig-privat partnerskap för genomförande av förvaltningsplanen. ii) Genomförande av ett pilotprojekt för tillämpning av den föreskrivna bränningstekniken för att förhindra okontrollerade skogsbränder.

 För att säkerställa ett långsiktigt hållbart skogsbruk utarbetades en skogsbruksplan med fokus på det skogslandskap som omger Occhitosjön. Förvaltningsplanen innehåller de mål, strategier och insatser för skogsbruk och icke-skogsbruk som ska genomföras under de kommande tio åren för att förbättra förebyggandet av skogsbränder och mildra den hydrogeologiska instabiliteten i skogsområdet, som förvärras av klimatförändringarna.

Utarbetandet av planen föregicks av en detaljerad skogsinventeringsfas för att bättre karakterisera skogsstrukturen och bedöma hälsa, vitalitet och den nuvarande förvaltningstrenden. Inventeringen utarbetades genom att integrera traditionella övervakningstekniker med fjärranalystekniker, särskilt Airborne Lidar Sensor. Fältdata samlades in inom totalt 85 homogena områden (enligt morfologi och skogstyp), vidare indelade i kvadratceller (23mx23m). Bland annat mättes trädtäthet, artsammansättning, biomassa, diameter vid brösthöjd, kol som lagrats i träden i en slumpmässig cell per homogent område.

Kvalitativa data samlades också in för att samla in information om miljöförhållandena (t.ex. lutning, aspekt, höjd, hydrogeologisk instabilitet, skador på vegetationen) och styrningsinställningarna i varje område. Flera LiDAR-drönarflygningar genomfördes över det skogsbevuxna området som användes för att tillhandahålla en DTM (digital terrängmodell), en DSM (digital ytmodell) och en CHM (digital baldakinhöjdsmodell). Alla data användes för att identifiera sårbara områden för klimatförändringar och andra effekter och för att informera planeringsuppgiften.

För att underlätta genomförandet av planen föreslogs en offentlig-privat skogsförvaltningsmodell: Ett frivilligt ”skogsavtal” som olika enheter som driver och förvaltar området kan underteckna. De omfattar till exempel kommuner, miljöorganisationer, lokala aktionsgrupper och kooperativa företag eller privatpersoner som äger eller förvaltar vissa skiften.  Flera berörda parter uttryckte intresse, både från Apulien och Molise-regionen samt från PEFC Italy (skogscertifieringsorgan). Avtalets strategiska mål är att öka den territoriella styrningens förmåga att förvalta territoriet på ett hållbart sätt och att främja utvecklingen av hållbara leveranskedjor. Detta kommer att ske genom bevarande och tillhandahållande av ekosystemtjänster, med respekt för biologisk mångfald, lokal ekonomi, lokal kultur och landskap. I utkastet till skogsavtal omsätts strategiska mål i 13 konkreta åtgärder. De omfattar projekt för att bevara och stärka skogsekosystemens motståndskraft genom naturbaserade lösningar som syftar till att konsolidera sluttningar och förebygga brandrisker och utbrott av skadegörare som förvärras på grund av klimatförändringarna.

Slutligen testades tillämpligheten av föreskriven brännskada för att förhindra brandrisker i en pilotprioject i ett område på 4,84 ha. Föreskriven brännskada är medveten och expert tillämpning av brand på planerade ytor, genom att tillämpa exakta föreskrifter och operativa förfaranden. Användningen av bränder är en naturbaserad lösning som gör det svårare för skogsbränder att sprida sig genom trädkronorna och minskar bränsletillgången. Genom föreskriven bränning avlägsnas eller reduceras fint och dött växtmaterial, som är särskilt mottagligt för antändning, den vertikala kontinuiteten i bränslet avbryts och små öppna ytor inuti och vid kanterna av skogen bibehålls eller återställs. Det är också en skogsskötselteknik, eftersom den kan gynna valet av de mest önskvärda arterna och förändra trädpopulationernas struktur, gynna den diametriska tillväxten och säkerställa större stabilitet i skogsekosystemet. Efter att ha identifierat lämpliga områden och utbildat operatörerna genomfördes pilotprojektet. Dessutom inledde de lokala förvaltningarna en gemensam väg för att undersöka möjligheterna att fylla den nuvarande regionala lagstiftningsluckan (se även avsnitten ”Policy och rättslig ram” och ”Framgångsfaktorer och begränsande faktorer”), eftersom den föreskrivna bränningstekniken fortfarande inte regleras av särskilda regionala operativa riktlinjer.

Partnerskapet inom ramen för skogsavtalet kommer regelbundet att övervaka de insatser som planeras inom ramen för skogsförvaltningsplanen, och mer allmänt den verksamhet som avses i skogsavtalet, i fråga om effektivitet: uppgiften att samordna denna verksamhet faller under skogsavtalets förvaltningsorgan.

Berörda parters deltagande ligger till grund för PABLO-projektet, som gör begreppet praktikgemenskap till sin grundpelare. Gemenskaper av praxis är grupper av människor som delar gemensamma bekymmer, intressen och mål. PABLOs praktikgemenskap består av offentliga och privata aktörer som deltar i projektet med olika roller och ansvarsområden. Det omfattar Capitanata-konsortiet (som förvaltar det hydrauliska nätverket och återbeskogningsinsatser), forskningscentrumet ARIA vid Molise University, tre små privata skogsjordbruksföretag (ATSMontemaggiore, Tecno Forest, D.R.E.Am. Italia) och den regionala enheten för främjande av samarbete på regional nivå (Lega Coop Puglia). Dessutom stöder Agriplan Innovation-mäklaren projektet. Många andra enheter deltar, t.ex. kommuner och privata ägare med ekonomiska intressen i skogsområdet. Flera evenemang anordnades för att informera och dela projektresultat och för att samla in potentiella intresserade personer för att underteckna skogsavtalet. Med strategin för praktikgemenskap och skogsavtalet bör människor som bor och arbetar i Occhito-sjöterritoriet bli de ledande aktörerna för övergången till skogsförvaltningens miljömässiga, samhälleliga och ekonomiska hållbarhet.

En av de viktigaste framgångsfaktorerna för projektet är samarbetet mellan olika privata och offentliga enheter för att arbeta med ett gemensamt mål. Flera kommuner blev intresserade av projektet och deltog i projektevenemangen. Tillsammans identifierade de möjligheter att kontrastera nedläggning och avfolkning av mark samt att värdesätta territoriet, vilket öppnar för nya och diversifierade ekonomiska verksamheter, såsom ekoturism.

Eftersom projektet fick finansiering från Apuliens regionala utvecklingsprogram inriktades projektverksamheten på Apuliens sida av sjön (östra sidan). Det skogsområde som omger sjön Occhito sträcker sig dock också över Molise-regionen (västra sidan av sjön). Det står inför problem som är mycket lika dem som upplevs i Apulien. Således gjorde PABLO-projektet ansträngningar för att exportera sina resultat till Molise. Flera utbyten, t.ex. olika möten, anordnades där intressenter från både Apulien och Molise kunde delta. Vissa kommuner i Moliseregionen kommer att delta ytterligare i skogsavtalet, så att de kommer att bidra till och dra nytta av de verksamheter som planeras i skogsbruksplanen.

Genom en nedifrån-och-upp-strategi för vertikal skalning, från subregional till regional nivå, har projektet potential att nå högre förvaltningsnivåer och skapa förutsättningar för liknande projekt på andra områden och öka kunskapsöverföringen.

Tekniken med föreskriven brännskada som testades i PABLO-projektet saknar ordentlig reglering i Apulien-regionen, även om den planeras i den regionala lagstiftningen, har testats och får ökad uppmärksamhet. Dess operativa och fullskaliga tillämpning begränsas därför för närvarande av en nuvarande lucka i den regionala lagstiftningen. Att uppmärksamma olika förvaltningar på denna fråga var ett första steg för att ta itu med denna klyfta.   

Det krävdes ett långt förberedande arbete för att utarbeta skogsbruksplanen där all information om markanvändningsbegränsningar samlades in tillsammans med data från tidigare botaniska studier, skogsbruksstudier, agronomiska studier och faunastudier. Insamlingen och analysen av LiDAR-data krävde också flera resurser och hindrades av långvariga ogynnsamma väderförhållanden mellan januari och juni 2021. Covid-19-pandemin, som fick den nationella och regionala regeringen att införa flera restriktioner för fältverksamhet och social verksamhet, försenade dessutom det planerade arbetet ytterligare.

Den totala kostnaden för projektet är 498.550,00 Euro, som kommer från Puglia PSR. Projektet omfattar 4 arbetspaket (i. projektledning och samordning, ii. Övervakning, iii. Genomförande, iv. Spridning). De totala kostnaderna fördelas enligt följande: AP1 (192500 euro) 4 % av det totala beloppet, AP2 (10000 euro) 2 % av det totala beloppet, AP3 (373000 euro) 75 % av det totala beloppet och AP4 (96300 euro) 19 % av de totala kostnaderna.

Flera fördelar förväntas från genomförandet av projektet. När skogarna förvaltas väl utgör de en viktig inkomstkälla genom att tillhandahålla flera ekosystemtjänster som kan generera ekonomiska, ekologiska och samhälleliga fördelar. En samordnad skogsförvaltning förväntas i) förbättra skogens skyddsfunktion (konsolidering av sluttningar och bevarande av vatten), ii) växande skogsbestånd, iii) Främja bevarandet av den biologiska mångfalden samtidigt som produktionen av trä och annat än trä bevaras. iii) förbättra skogarnas motståndskraft, iv) stödja naturlig föryngring och naturliga processer för att förvilda skogen, och iv) minska antalet och svårighetsgraden av brandhändelser och växtsjukdomar som orsakas av skadegörare.

Projektet förväntas också generera sociala fördelar genom att övervinna den allmänna skepsisen mot möjligheten att förena miljöskydd med ekonomiska och sociala aspekter. Projektet syftar till att maximera användningen av korta leveranskedjor för träprodukter och koppla samman lokala leverantörer med lokala konsumenter. Detta inbegriper träprodukter från rutinmässiga verksamheter, såsom saluföring av trärester, med positiv inverkan på lokala ekonomier och landsbygdsutveckling. Detta kommer också att bidra till att utnyttja övergivna eller marginella landsbygdsområden för att motverka övergivande och avfolkning av landsbygden. Användningen av skogen för fritidsaktiviteter och ekoturism främjas också genom insatser för att förbättra betesmarkernas vägar och stigar inom jordbruket och skogsbruket i området.

PABLO-projektet har sitt ursprung i landsbygdsutvecklingsprogrammet 2014–2020 (PSRApulien)inom åtgärd 16.2 och stöder genomförandet av pilotprojekt och innovativa produkter, metoder och processer inom jord- och skogsbrukssektorn genom samarbete mellan flera partner.

Regionen Apulien, som har erkänt skogarnas och skogsförvaltningens roll i tillhandahållandet av ekosystemtjänster, började omorganisera och renovera den regionala lagstiftningen och planeringen för sektorn, i enlighet med kraven i den nationella ramlagstiftningen för skog (lagstiftningsdekret 3^rd april 2018 nr 34). Skogsförvaltning regleras för närvarande av den regionala lagen om skogar och skogsbrukets leveranskedjor (lag 01/2023). Bland flera mål syftar den till att förbättra de regionala skogsekosystemens motståndskraft och funktion för att stödja katastrofriskreducering, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald och bevarande av landskapet. Det fastställer behovet av att utarbeta och anta ett regionalt skogsprogram (programma forestale regionale, PFR, under utveckling) för att identifiera regionala strategier för att bevara, tillvarata och aktivt förvalta skogsarvet och relaterade leveranskedjor. Skogsinventeringen i regionen Apulien och antagandet av kartan över regionala skogstyper (webbplatsen för regionen Apulien) som grundläggande kunskapsverktyg för planering var de första stegen mot den prioriterade referensramen.

I den regionala lagen av den 6 augusti 2021, nr 24, föreskrivs föreskriven bränning. Föreskriven brännskada kan användas i strategiska och begränsade områden och under specifika miljöförhållanden som säkerställer inneslutning av brand inom ett fördefinierat område. Föreskriven bränning är tillåten för brandförebyggande åtgärder, bevarande av landskap och naturliga livsmiljöer, jordbruks- och skogsförvaltning (förbättra foderproduktionen och eliminera patogener), forskningsverksamhet, utbildning av brandmän och utveckling av kommunikationsverksamhet. Regionala riktlinjer som behövs för att reglera användningen av föreskrivna brännskador saknas dock fortfarande, vilket begränsar den faktiska användningen på regional nivå. I juni 2023 antogs den regionala planen för prognostisering, förebyggande och aktiv hantering av skogsbränder (2023–2025). Planen förväntas påskynda processen att utveckla normativa riktlinjer för föreskrivna brännskador i Apulien. 

PABLO-projektet inleddes i augusti 2020 och avslutades i augusti 2024. Fältfasen, inklusive skogsundersökning med LiDAR-drönare, slutfördes hösten 2021. De föreskrivna bränningsaktiviteterna gjordes våren 2021. Miljö- och skogsbruksplanen slutfördes 2023 och väntar på slutligt offentliggörande och genomförande. Skogsavtalet är för närvarande öppet för prenumerationer.

Miljö- och skogsbruksplanen för området kring Occhitosjön är utformad för att pågå i 10 år. En första översyn av planen planeras efter fem år. Det första skogsavtalet, när det väl har slutförts, kommer att gälla i fem år. Alla åtgärder som planeras inom ramen för dessa förvaltningsverktyg kommer att ha obestämd livslängd och kommer att vara effektiva på lång sikt.

Giovanni Santuopoli

Department of Agriculture, Environment and Food, University of Molise

giovanni.santopuoli@unimol.it

Alvites, C., O’Sullivan, H., Francini, S., Marchetti, M., Santopuoli, G., Chirici, G., ... & Bazzato, E. (2024). Höjdkartläggning av högupplöst kapell: Integrering av NASA:s globala undersökning av ekosystemdynamik (GEDI) med fjärranalysdata från flera källor. Fjärranalys , 16(7), 1281.

PABLO-projektbroschyr