Utfasning av fossila bränslen och anpassning av hälso- och sjukvården till värme i Flandern

Flanderns 8 000 vårdinrättningar – från sjukhus till förskolor och äldreboenden – är betydande energikonsumenter. Enbart sjukhusen står för 55 % av de sektoriella utsläppen.

Hälso- och sjukvårdsinfrastrukturens klimatpåverkan leder till höga energikostnader, vilket påverkar driftsbudgetarna. Den nuvarande infrastrukturen är inte utformad eller förberedd för längre perioder med högre temperaturer som orsakas av klimatförändringar. Detta skapar betydande utmaningar för vård- och omsorgsinrättningar, som betjänar utsatta grupper som äldre vuxna, patienter med kroniska tillstånd, psykiatriska patienter, spädbarn eller småbarn. Dessa populationer är mer mottagliga för värmeutlösta icke-smittsamma sjukdomar (t.ex. uttorkning och värmeslag) eller förvärrande av befintliga tillstånd (t.ex. njursjukdom, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar eller luftvägssjukdomar).  Ungdomsvård och patienter i allmänhet kan uppleva sömnproblem och ökad aggression under värmeböljor. Vårdpersonalen utsätts också för ytterligare påfrestningar, eftersom det blir svårare att arbeta under varma förhållanden medan deras arbetsbörda ofta ökar under dessa perioder.

Att balansera hygienisk ventilation med energieffektivitet är en annan viktig fråga. Vårdhem och sjukhus förbrukar cirka 20 % av sin energi på ventilation. Samtidigt måste de förbli motståndskraftiga mot framtida utbrott av aerosolöverförda sjukdomar, vilket framhållits av covid-19-pandemin.

Belgiens federala struktur innebär att infrastruktur för hälso- och sjukvård omfattas av den regionala behörigheten. Den flamländska regeringen integrerade klimat- och hälsomål genom flera politiska instrument:

• Belgiens nationella handlingsplan för miljö och hälsa (NEHAP)
• Förebyggande hälsomål för miljöhälsa och den flamländska klimathälsoplanen
• Energi- och klimatdirektiven
• ETS1-medel (utsläppshandelssystemet) som tilldelats specifikt för utfasning av fossila bränslen inom hälso- och sjukvården
• EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (inklusive Relance- och Repower-medel)
• Erkännande av ventilation som kritisk hälso- och sjukvårdsinfrastruktur efter covid-19

Programmet utvecklades med en integrerad strategi som kombinerar begränsnings- och anpassningsinsatser. (”begränsningav klimatförändringar, hälsoresiliens och strategisk infrastrukturplanering”)

Programmet hade tre sammanlänkade mål:

1. Uppnå klimatneutralitet i hälso- och sjukvårdsinfrastruktur genom omfattande energibesiktningar och riktade investeringar

2. Förbättra hälsoresiliensen genom att förbättra kvaliteten på inomhusklimatet, med fokus på följande:

• Sommarkomfort som skyddar mot värmeböljor
• Ventilation för förebyggande av infektioner och luftkvalitet
• Strategier för passiv kylning

3. Möjliggör datadriven planering genom en centraliserad plattform som gör det möjligt för anläggningar att utveckla fleråriga investeringsstrategier baserade på ROI-beräkningar (avkastning på investeringar)

Programmet levererade ett integrerat revisionssystem med flera komponenter:

1. Revisionsprogram – 2 673 energibesiktningar slutförda

• Bedömning av nödvändiga åtgärder för att uppnå klimatneutralitet
• Ramavtal med konsultföretag för att säkerställa kvalitet
• Kvalitetskontroll utförd av det flamländska energibolaget

2. Sommarkomfortrevisioner – 112 slutförda

1. Optimering av naturlig ventilation
2. Förbättringar av anslaget för byggnader
3. Strategier för passiv kylning

3. Ventilationsrevisioner – 378 slutförda

• Lanserades under covid-19
• Handbok utvecklad för organisationer för att vägleda underhåll av inomhusluftens kvalitet
• Bedömning av nödvändiga åtgärder för att balansera energieffektivitet med hälsokrav

4. Plattform för digital infrastruktur

• Förvaltas av det flamländska energibolaget (veb)
• Centraliserar alla revisionsdata som samlas in från 2 505 byggnader
• Möjliggör fleråriga översiktsplaner för investeringar i energieffektivitet och förnybar energi
• Möjliggör anpassning av strategier när klimatprognoser eller finansiella förhållanden förändras
• Vägleder ROI-simuleringar mot investeringsbeslut
• Spårar faktiska jämfört med beräknade energibesparingar
• Övervakar framstegen mot neutralitet

5. Ekonomiskt stöd

• Kostnadsfria energibesiktningar som undanröjer kostnadsbarriären
• Stöd till åtgärder
• ROI beräknad för både koldioxidminskning och ekonomiska besparingar
• Urvalskriterier som prioriterar:

1. Potential för koldioxidminskning
2. Sammanslagning av flera åtgärder under en och samma byggperiod
3. Kostnads-nyttoförhållande

Programmets modell innebar en styrning med flera aktörer

• Flanderns departement för vård och omsorg: ledning och tilldelning av medel, utveckling av programmet, kvalitetskontroll, hantering av bidragsinfordringar och samordning mellan intressenter.
• Flamländska energibolaget: gemensam utveckling av programmet, utveckling av ramavtalet och kvalitetskontroll, drift av dataplattformen och insamling av energiförbrukningsdata
• Ramavtal som omfattar konsulttjänster: genomföra revisioner inom ramen för ett ramavtal
• Vårdorganisationer: genomförande av åtgärder
• Paraplyorganisationer: gemensam utveckling av programmet skräddarsytt för vårdsektorn och medvetandehöjande åtgärder bland vårdorganisationer

Framgångsfaktorer:

• Integrerad strategi som kombinerar klimat-, energi- och hälsomål
• Avlägsnande av kostnaderna i samband med energibesiktningar
• Datadrivna beslut: plattformen som möjliggör evidensbaserad investeringsplanering
• Ramavtal: Minskade administrativa bördor

Begränsningsfaktorer:

• Tidsplanen för genomförandet kräver ett varaktigt politiskt engagemang
• Motstridiga prioriteringar mellan minskade koldioxidutsläpp och hälsobehov

Investeringar:

• 103 miljoner euro i offentliga investeringar (2019–2025)
• Medfinansiering från EU:s återhämtningsfonder, utsläppshandelssystemet1 och regionala budgetar 
• 2 heltidsekvivalenter samordning på avdelningsnivå
• Organisationer bär genomförandekostnader (kompenseras av subventioner och besparingar)

Klimat- och miljöfördelar:

• 88 398 ton CO2 minskar årligen
• 3 643 energibesparande åtgärder har genomförts
• Framsteg mot klimatneutralitet inom hälso- och sjukvårdssektorn
• Förbättring av luftkvaliteten

Samhällsnytta:

Hälsofördelar som:

• Förbättrad värmekomfort som skyddar utsatta befolkningsgrupper från värmestress
• Förbättrad inomhusluftkvalitet som minskar smittspridningen

Ekonomiska fördelar:

• 31 miljoner euro i årliga energibesparingar
• Fonder återinvesterade i vårdkvalitet och ytterligare hållbarhetsåtgärder
• Minskade driftskostnader som stärker den finansiella motståndskraften

Systemfördelar:

• Centraliserad data som stöder planering
• Kapacitetsuppbyggnad

2019-2025

Det finns en mängd olika typer av åtgärder, allt från att installera solskydd till att tillhandahålla värmepumpar och isolera klimatskalet. Livslängden är kopplad till typen av åtgärd.

Flemish Department of Care

Hannah Bohez

hannah.bohez@vlaanderen.be

Flemish Energy Company (VEB)

An Brouns

an.brouns@veb.be

Handbok för luftkvalitet (BE): https://www.vlaanderen.be/publicaties/ventilatie-in-woonzorgcentra-kwaliteitshandboek