Utfasning av fossila bränslen och anpassning av hälso- och sjukvården till värme i Flandern (Belgien)

Flanderns 8 000 vårdinrättningar – från sjukhus till förskolor och äldreboenden – är betydande energikonsumenter. Enbart sjukhusen står för 55 % av de sektoriella utsläppen.

Hälso- och sjukvårdsinfrastrukturens klimatpåverkan leder till höga energikostnader, vilket påverkar driftsbudgetarna. Den nuvarande infrastrukturen är inte konstruerad eller förberedd för längre perioder med högre temperaturer som orsakas av klimatförändringar. Detta skapar betydande utmaningar för vård- och omsorgsinrättningar som betjänar utsatta grupper såsom äldre vuxna, patienter med kroniska sjukdomar, psykiatriska patienter, spädbarn eller småbarn. Dessa populationer är mer mottagliga för värmeutlösta icke-smittsamma sjukdomar (såsom uttorkning och värmeslag) eller förvärring av befintliga tillstånd (t.ex. njursjukdom, diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller luftvägssjukdom). Ungdomsvård och patienter i allmänhet kan uppleva sömnproblem och ökad aggression under värmeböljor. Vårdpersonalen utsätts också för ytterligare påfrestningar, eftersom arbetet under heta förhållanden blir svårare medan deras arbetsbelastning ofta ökar under dessa perioder.

Att balansera hygienisk ventilation med energieffektivitet är en annan viktig fråga. Vårdhem och sjukhus förbrukar cirka 20 % av sin energi på ventilation. Samtidigt måste de förbli motståndskraftiga mot framtida utbrott av aerosolöverförda sjukdomar, vilket framhävs av covid-19-pandemin.

Belgiens federala struktur innebär att hälso- och sjukvårdsinfrastruktur omfattas av regional behörighet. Den flamländska regeringen integrerade klimat- och hälsomålen genom flera politiska instrument:

• Belgiens nationella handlingsplan för miljö och hälsa (NEHAP)
• Förebyggande hälsomål för miljöhälsa och den flamländska klimathälsoplanen
• Energi- och klimatdirektiven
• Medel från ETS1 (utsläppshandelssystemet) som tilldelats särskilt för utfasning av fossila bränslen i hälso- och sjukvården
• EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (inklusive Relance- och Repower-medel)
• Erkännande av ventilation som kritisk hälso- och sjukvårdsinfrastruktur efter covid-19

Programmet utvecklades med en integrerad strategi som kombinerar begränsnings- och anpassningsinsatser. (begränsning av klimatförändringar, hälsoresiliens och strategisk infrastrukturplanering)

Programmet hade tre sammanlänkade mål:

1. Uppnå klimatneutralitet i hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen genom omfattande energibesiktningar och riktade investeringar

2. Förbättra hälsoresiliensen genom att förbättra kvaliteten på inomhusklimatet, med fokus på följande:

• Sommarkomfort för att skydda mot värmeböljor
• Ventilation för förebyggande av infektioner och luftkvalitet
• Passiva kylstrategier

3. Möjliggöra datadriven planering genom en centraliserad plattform som gör det möjligt för anläggningar att utveckla fleråriga investeringsstrategier baserade på ROI-beräkningar (return of investment).

Programmet levererade ett integrerat revisionssystem med flera komponenter:

1. Revisionsprogram – 2 673 energibesiktningar slutförda

• Bedömning av de åtgärder som krävs för att uppnå klimatneutralitet
• Ramavtal med konsultföretag för att säkerställa kvalitet
• Kvalitetskontroll utförd av det flamländska energiföretaget

2. Sommarkomfortrevisioner – 112 slutförda

1. Optimering av naturlig ventilation
2. Förbättringar av byggnadsanslaget
3. Passiva kylstrategier

3. Ventilationsrevisioner – 378 slutförda

• Lanserades under covid-19
• Handbok utvecklad för organisationer för att styra underhåll av inomhusluftkvalitet
• Bedömning av nödvändiga åtgärder för att balansera energieffektivitet med hälsokrav

4. Plattform för digital infrastruktur

• Förvaltas av det flamländska energibolaget (veb)
• Centraliserar alla revisionsdata som samlats in från 2 505 byggnader
• Möjliggör fleråriga översiktsplaner för investeringar i energieffektivitet och förnybar energi
• Möjliggör anpassning av strategier när klimatprognoser eller finansiella förhållanden förändras
• Vägleder ROI-simuleringar mot investeringsbeslut
• Spårar faktiska kontra prognostiserade energibesparingar
• Övervakar framstegen mot neutralitet

5. Ekonomiskt stöd

• Kostnadsfria energibesiktningar, undanröjande av kostnadshinder
• Stöd till åtgärder
• ROI beräknat för både koldioxidminskning och ekonomiska besparingar
• Urvalskriterier som prioriterar

1. Potential för koldioxidminskning
2. Sammanslagning av flera åtgärder under en och samma byggperiod
3. Kostnads-nyttoförhållande

Programmets modell innebar en styrning med flera aktörer

• Flandern Institutionen för vård och omsorg: ledarskap och tilldelning av medel, utveckling av programmet, kvalitetskontroll, hantering av bidragsutlysningar och samordning mellan intressenter.
• Flamländska Energy Company: gemensam utveckling av programmet, utveckling av ramavtalet och kvalitetskontroll, drift av dataplattform och insamling av uppgifter om energiförbrukning
• Ramavtal som omfattar konsulttjänster: genomförande av revisioner inom ramen för ett ramavtal
• Omsorgsorganisationer: genomförande av åtgärder
• Paraplyorganisationer: gemensam utveckling av programmet anpassat till vårdsektorn och ökad medvetenhet bland vårdorganisationer

Framgångsfaktorer:

• Integrerad strategi som kombinerar klimat-, energi- och hälsomål
• Avlägsnande av kostnaderna i samband med energibesiktningar
• Datadrivna beslut: plattformen som möjliggör evidensbaserad investeringsplanering
• Ramavtal: minskade administrativa bördor

Begränsande faktorer:

• Tidsplanen för genomförandet kräver ett varaktigt politiskt engagemang
• Motstridiga prioriteringar mellan koldioxidminskning och hälsobehov

Investeringar:

• 103 miljoner euro i offentliga investeringar (2019–2025)
• Samfinansiering från EU:s återhämtningsfonder, ETS1 och regionala budgetar 
• 2 heltidsekvivalenter samordning på avdelningsnivå
• Organisationerna bär genomförandekostnaderna (kompensation genom subventioner och besparingar)

Klimat- och miljöfördelar:

• 88 398 ton CO2 minskade årligen
• 3 643 energibesparingsåtgärder har genomförts
• Framsteg mot klimatneutralitet inom hälso- och sjukvårdssektorn
• Förbättring av luftkvaliteten

Samhällsnytta:

Hälsofördelar såsom:

• Förbättrad termisk komfort som skyddar utsatta befolkningsgrupper från värmestress
• Förbättrad inomhusluftkvalitet minskar smittspridningen

Ekonomiska fördelar:

• 31 miljoner euro i årliga energibesparingar
• Medel återinvesterade i vårdkvalitet och ytterligare hållbarhetsåtgärder
• Minskade driftskostnader som stärker den finansiella motståndskraften

Systemfördelar:

• Centraliserad data till stöd för planering
• Kapacitetsuppbyggnad

2019-2025

Det finns en rad olika typer av åtgärder, allt från att installera solskydd till att tillhandahålla värmepumpar och isolera klimatskalet. Livslängden är kopplad till typen av åtgärd.

Flemish Department of Care

woordvoerder.zorg@vlaanderen.be

Flemish Energy Company (VEB)

communicatie@veb.be

Handbok för luftkvalitet (BE): https://www.vlaanderen.be/publicaties/ventilatie-in-woonzorgcentra-kwaliteitshandboek